Etikettarkiv: språkutveckling

Att förstå ett komplext begrepp – kretslopp av ord och kunskaper

Under ISGA’s utmärkta konferens Green grounds for health and learning i Lund 12-14 september 2016 fick konferensdeltagarna möjlighet att göra en rad studiebesök på ett antal förskole- och skolverksamheters gårdar I närområdet. På en förskola fick jag se ett fantastiskt exempel på en utegård som verkligen stödjer barnens lärande, lek och fantasi. På gården fanns utrustning för att arbeta med vind, vatten, vikt, mått, läsning/skrivning, matlagning, bygg och teknik, m.m. Gårdsmiljön förändrades med årstiderna men också på grund av pedagogers, barns och föräldrars arbete med att förbättra, forma om, addera eller ta bort, reparera o.s.v.

På gården hade man ett vind och väderskyddat ”uteklassrum” och en eldstad där man lagade mat, satt och värmde sig på vintern eller bara använde för att höja mysfaktorn på gården. Barnen kunde springa, leka fritt, klättra läsa böcker och mycket mera på gården. Variationen var stor!

Pedagogerna i verksamheten använde utepedagogiken för att arbeta med hela läroplanen. I ett samtal med en av pedagogerna pratade vi om den upplevelsebaserade utomhuspedagogikens rika möjlighet att arbeta med komplexa begrepp. Låt mig exemplifiera vad jag menar med begreppet kretslopp. Detta begrepp är komplext och omfattar ett flertal processer och skeenden. För att förstå begreppet måste man kunna se förlopp framför sig, minnas de olika delarna i förloppet och även sambanden mellan dessa delar. Hur går det egentligen till när ett barn erövrar och förstår ett så komplicerat begrepp?

Barnen på förskolan ovan hade fördelen av att ha en 4H-gård i grannfastigheten. Det står pedagogerna fritt att använda 4H-gården i undervisningen och man är där och arbetar inom sina olika teman flera gånger i veckan. Barnen kan hämta gödsel på gödselstacken för att lägga i förskolans kompost. Gödseln berikar jorden i komposten som sedan används i förskolans odlingar. Odlingarna växer och barnen skördar tomater, morötter, äpplen m.m. När barnen ätit av alla godsaker samlar de äppelskruttar och morotsrester och går tillbaka till 4H-gården för att ge skruttarna till hästarna. Hästarna bajsar och bajset läggs på gödselstacken där barnen kan hämta ny näring till sin kompost. Pedagogerna sätter ord på händelser och aktiviteter och förklarar begreppet kretslopp många gånger. Under en promenad till 4H-gården stannar en pojke och ler stort med hela ansiktet när han utbrister ”Nu förstår jag! Kretslopp är när allting går runt hela tiden. Bajset och jorden och maten som blir bajs igen.”

Språket frodas i upplevelser och meningsfulla sammanhang. De naturliga drivkrafterna i språkutveckling är starkt närvarande i det upplevelsebaserade lärandet, och utepedagogiken bäddar ofta för sådana upplevelser på ett fint sätt. För vissa barn kommer begreppsförståelsen gradvis, några förstår snabbare och några långsammare. Vilka erfarenheter och kunskaper man har med sig spelar roll för hur man förstår det nya begreppet. Att undervisa om världen ger omvärldskunskap, men också ordkunskap. Att undervisa om orden ger ordkunskap men också omvärldskunskap. Ord och kunskaper hänger på så sätt samman i ett ständigt…. kretslopp.

 

Lämna en kommentar

Under begrepp, Förskola, Konferens, ordförråd, samla ord, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk, upplevelsebaserad inlärning

Sommarboken 2016

Barnens bibliotek anordnar för femte året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar föratt stötta barn och ungdomar att läsa mer. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och reflekterande samtal under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.

Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.

Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.

Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i förra årets satsning var 225 bibliotek med!

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Lämna en kommentar

Under böcker, bibliotek, Boksamtal, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Läsinlärning, läsning, lästräning, Språkutveckling

Ny bok! Att få barnets språk att växa – strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma

Äntligen! Det tog lite extra tid, men nu är den här. Min första utgivna bok; Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma. Boken är just vad den heter – en praktiskt inriktad bok full med konkreta strategier för att stötta och stimulera barns språkutveckling. Den riktar sig till förskollärare, lärare, barnskötare och föräldrar – kort sagt alla som kommer i kontakt med barn i åldrarna 0-10 år. Boken handlar om enspråkiga, flerspråkiga, nyanlända – helt enkelt alla barns språkutveckling. Den kan användas som fortbildning och diskussionsunderlag för lärare, förskollärare, annan personal och föräldrar. Som underlag i studiecirklar, eller i förskolans systematiska kvalitetsarbete med inriktning språk och kommunikation.

I boken har min strävan varit att beskriva strategier så konkret och praktiknära som möjligt. Vad gör jag om ett barn inte ger ögonkontakt? Hur kan jag stimulera  ordförrådet på bästa sätt? Hur stöttar jag ett barn som har svårt att samspela, eller läsa av andra barn i leken? Hur stimulerar jag den grammatiska utvecklingen? Dessa frågor och många fler får du svar på i boken.

Boken ges ut av Stefan Hertz Utbildning AB och kan beställas på http://www.stefanhertz.se fr.o.m. 2016-05-23, och på http://www.adlibris.se eller www.bokus.se fr.o.m början av juni.

Med förhoppning om trevlig läsning! MVH/ Karolina.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, böcker, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, grav språkstörning, Språkstörning, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk

Betydelsen av språklig exponering på fritiden – Eva Olssons avhandling

Nyligen lade Eva Olsson fram en avhandling vid Göteborgs Universitet om betydelsen av språklig exponering för engelska på fritiden, och hur det påverkar utvecklingen av akademiskt ordförråd i skolan.

Eva Olsson har i ramen för avhandlingen ”On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary” genomfört några olika undersökningar med elever på högstadiet och gymnasiet, både med engelska som undervisningsspråk och med svenska som undervisningsspråk. Eleverna har besvarat enkäter och skrivit dagböcker om hur de använder engelska språket på fritiden (exempelvis chattar, datorspel, läsning, musik, TV). De har skrivit uppsatser, argumenterande, utredande texter och brev med mera, där Olsson analyserat förekomsten av akademisk vokabulär. Olsson har fokuserat på akademiskt ordförråd samt huruvida elevernas användning av engelska på fritiden påverkar deras förmåga att anpassa sitt språkbruk till olika kontexter.

Eva Olssons undersökningar visar att stor språklig exponering inte räcker för att elevernas engelska akademiska ordförråd ska utvecklas optimalt. Detta oavsett om den språkliga exponeringen sker i skolan eller på fritiden. Eleverna med engelska som undervisningsspråk utvecklade alltså inte sitt allmänakademiska ordförråd mer än eleverna med svenska som undervisningsspråk. De hade redan från början ett högre användande av akademiska ord, men progressionen i ordförrådet var inte större. Hos elever i år 9 och första året på gymnasieskolan ser man en positiv effekt av fritidsengelskan, men i år 2 och 3 på gymnasiet får fritidsengelskan mindre betydelse. Eva Olsson drar slutsatsen att det är ovanligt att man exponeras för akademisk vokabulär på fritiden i sådan omfattning att det gynnar det akademiska språket när man väl uppnått en viss nivå.

Min reflektion när jag läser resultaten är att det är möjligt att andra språkliga delar gynnas av det som i avhandlingen kallas för ”fritidsengelskan”, till exempel språkförståelsen, grammatiken och flytet i språket.

Lämna en kommentar

Under elever, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, ordförråd, pragmatik, Språkutveckling

En avestetiserad skola- avhandling

Skolan har enligt Lgr11 i uppdrag att stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.

Barn har rätt till alla sina språk – även de estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva utforska olika konstnärliga uttryck. Kulturens roll för språkutveckling och förstärkt lärande, identitetsskapande, ansvarstagande och stärkt självförtroende är viktig (Sirén, 2012)

Estetiska processer har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära samt uppleva sig själva och omvärlden. Människan omges ständigt av estetiska uttryckssätt (bilder, musik, drama m.m.) som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om estetiska uttryckssätt är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. De estetiska processerna skrivs fram i alla läroplanens ämnen.

estetik

Estetikens betydelse är inte lika uttalad i Lgr 11 som i tidigare läroplaner. I den nya läroplanen beskrivs estetiken som en kommunikativ förmåga som ryms i de flesta skolämnen och som även kan kopplas till entreprenörskap. Estetikens plats i läroplanen har utvecklats från en uppfattning om personlig utveckling i förhållande till det konstnärliga till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande i den estetiska lärprocessen.

Ett tydliggjort estetiskt och multimodalt förhållningssätt till kunskap främjar alla elevers delaktighet, självständighet och tillgänglighet ur ett mer likvärdigt perspektiv och stärker ett inkluderande demokratiskt och interkulturellt pedagogiskt arbete (Bamford, 2012).

När undervisningen genomsyras av estetiska lärprocesser

  • är både elever och lärare gladare
  • Finns ett större fokus på problemlösning än på matematiska regler.
  • är det mer sannolikt att undervisningen sker i mindre grupper
  • att eleverna lär sig skriva och läsa litteratur
  • elever som gått i den här typen av skola är mer benägna att läsa vidare efter gymnasiet, att engagera sig ideellt, att ha starkare vänskapsband, att rösta i val och att få bättre anställningar
  • dessa elever har bättre livschanser än de som inte fått någon undervisning i konst och kultur (Bamford, 2012).

Att ha utvecklat förmågan att kommunicera och vara kreativ spelar en avgörande roll för människans möjlighet att arbeta med utveckling, nytänkande och nå ut med budskap, tankar och produkter. Med stor sannolikhet kommer dessa kompetenser att vara bland de allra viktigaste på framtidens ­arbetsmarknad, oavsett om man ska bli ­lärare, hantverkare, ekonom eller konstnär. Estetisk och kreativ förmåga kan, precis som skriftlig och matematisk förmåga, utvecklas och behöver kontinuerligt underhållas, stimuleras och bekräftas.

I sin avhandling En avestetiserad skol- och lärandekultur; en studie om lärprocessers estetiska dimensioner visar Marie-Louis Hansson-Stenhammar att estetiska lärprocesser ges ett alldeles för litet utrymme i dagens skola. Avhandlingen studerar estetiska lärprocessers roll och vilket utrymme det har i undervisningen i samtliga ämnen. De viktigaste resultaten visar sig vara att estetiska lärprocesser inte per automatik kan kopplas ihop med undervisningen i estetiska ämnen. Studien visar att undervisningen även i estetiska ämnen i huvudsak bygger på reproducerande processer där läraren i början av lektionen visar vad som ska göras och hur det ska göras. Elever som bidrar med egna idéer, börjar experimentera på egen hand, uppmärksammas eller uppmuntras mer sällan. Eleverna i studien definierar själva kunskap och lärande som minnesbaserat, ha många rätt på proven och i exempelvis ämnet bild, lämna in många teckningar som utförts enligt lärarens instruktioner. Hansson- Stenhammars slutsatser är att lärprocesser formas utifrån lärarens didaktiska val, inte av ämnet och att även i de estetiska ämnena är undervisningen inriktad på reproducerande processer snarare än att ge eleverna utrymme för eget skapande.

 

 

Lämna en kommentar

Under estetiska lärprocesser, grundskola, språk, Språkutveckling

Skolstart för nyanlända – Om utomhuspedagogik i ett språkutvecklande perspektiv.

På Naturskolan i Halmstad arbetar Irene Bergman, Magnus Göransson och Eva Axheden. På hemsidan skriver de: ”En Naturskola är ingen plats utan ett arbetssätt, ”att lära in ute”. Utomhuspedagogiken bygger på ett aktivt lärande knutet till läroplanerna där elevernas egna upplevelser, upptäckter och sinnesintryck är i fokus. Eleverna blir engagerade och kommer lättare ihåg vad de lärt sig då kunskapen förankras i verkligheten. Flera elever kan hitta sitt eget sätt att lära och nå sina kunskapsmål. Utomhusaktiviteter svetsar också samman klassen till en grupp som samarbetar bättre även i klassrummet.

Ur ett språkutvecklande perspektiv har utomhuspedagogiken många fördelar. Titta snabbt tillbaka på de naturliga drivkrafterna i barns språkutveckling. Det upplevelsebaserade lärandet, som sker i meningsfulla sammanhang och i samspel med viktiga och omtyckta personer, kan under rätt omständigheter verka som en stark motor i språkutvecklingen. Barn och elever får vara i det konkreta, i upplevelsen här och nu, och kan därmed lära in språket i ett meningsfullt och kontextrikt sammanhang. Från det konkreta kan man sedan röra sig mot det abstrakta och mer svårfångade. Att följa livet i komposten och se löv i olika förruttnelsestadier ger en större förståelse för ordet kretslopp än om man enbart pratar om det, läser om det eller ser på en film. Att ta klivet ut ur klassrummet gör att språket får ett innehåll. I utomhuspedagogiken används alla sinnen, upplevelserna sätts ord på och språket prövas och utvecklas i interaktionen med andra. Utomhuspedagogiken kan användas i alla ämnen, inte bara de naturvetenskapliga, och ger goda möjligheter att arbeta med språket i alla ämnen. För er som sett dokumentären Hallå Dakar som jag skrivit om tidigare är det lätt att känna igen det upplevelsebaserade angreppssättet i andraspråkinlärningen. Detta har Naturskolan dragit nytta av när de under läsåret varit ute i förberedelseklasser och på asylboenden och jobbat med nyanlända barn och ungdomar.

Utöver det språkutvecklande perspektivet så finns såklart även generella vinster i att lämna klassrummet för alla lärare, oavsett ämne. Barnen får vara rörliga och aktiva vilket har en positiv inverkan på inlärningsförmågan, och ger starkare och friskare barn. Dagsljus och frisk luft ökar koncentrationsförmåga och orken. Vanligtvis fungerar det också så att det man upplever och får ta del av, tycker man om och är rädd om. Genom att jobba med utomhuspedagogik ökar möjligheten att ge barnen en kärlek till naturen, en förståelse för människans ansvar för miljön, och en medvetenhet om individens påverkan på djurliv, växtlighet och jordklot.

Lämna en kommentar

Under Förberedelseklass, Flerspråkighet, grundskola, Gymnasieskolan, lärare, nyanlända, pedagog, språk, Språkutveckling, undervisning, upplevelsebaserad inlärning

Alstads forskningsstudie- barns språkutveckling i förskolan

I förskola och skola är det många gånger alldeles för lätt att förbise och bortförklara barns och elevers språkliga svårigheter med hänvisning till deras flerspråkighet. Att det skulle vara så är sällan fallet.

förskola

Under 2014 publicerades Gunild Tomter Alstads doktorsavhandling, Barnehagen som språklaeringsarena, i vilken hon beskriver förskolans avgörande roll som arena för barns språkutveckling. Att barn utvecklar sitt språk i sociala och kommunikativa sammanhang är vida känt idag. Vi vet att språket är vägen till leken men också att leken är vägen till språket- det eviga sambandet. Alstads avhandling visar hur barn lär sig enkla begrepp parallellt med en avancerad språk- och begreppsanvändning i förskolans  verksamhet- just av den anledningen att lek och inlärning är så nära kopplade till varandra. Alstad menar att det många gånger är väsentligt att speciellt planera och anpassa språkarbetet efter enskilda barns behov både genom arbete i liten grupp och individuellt. Andra gånger tränas och utvecklas språket i det sociala sammanhanget och då genom mer krävande aktiviteter såsom rollekar.

studie

Som pedagoger i förskolan är det avgörande att ta vara på de möjligheter till språkstimulering som uppstår och att språkträning och språkinlärning inte endast är något som sker vid vissa, organiserade tillfällen under barnens tid i verksamheten. Språkstimulering kan ske var som helst och när som helst i en språkande verksamhet.

Alstads forskning genomfördes i olika förskolemiljöer: där någon i personalen kunde barnens modersmål, där ingen i personalen kunde barnens modersmål och där norska barn skulle lära sig engelska i förskolan vilket gav tre helt olika förutsättningar.

Alstad konstaterade att ett barn med en god språkutveckling på sitt modersmål lättare tar till sig ett andraspråk. Hennes studier visade och bekräftade också att de barn som har tal- och/eller språkliga svårigheter på sitt modersmål givetvis får svårigheter även med det majoritetsspråk de möter i förskolan, och senare i skolan. Hon framhåller också att det alldeles för ofta händer att språkliga svårigheter förbises och tros bero enbart på flerspråkigheten. Så är inte fallet- barn och elever som har svårigheter på majoritetsspråket och på sitt modersmål har med stor sannolikhet någon form av språkstörning.

Studien bekräftar många delar som tidigare forskning och erfarenhet visar. Samtidigt bidrar den till en större och aktuell inblick i förskolors språkutvecklande praktik- en inblick som kan stärka och ifrågasätta de i svenska förskolor aktuella språkliga metoder, strategier och stödstrukturer samt användandet eller icke användandet av dessa.

 

 

Lämna en kommentar

Under Förskola, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutveckling

Skolstart för nyanlända – om SvA

De senaste åren har många nyanlända elever kommit in i våra klassrum, i Halmstad precis som i övriga Sverige. Bristen på behöriga lärare generellt är ett faktum, många skolor i synnerhet utanför stadskärnan, har svårt att rekrytera. Det råder även brist på svenska som andraspråkslärare (nedan kallat sva-lärare). Lyckligtvis har vi en mängd lärare som i sin grundutbildning fått behörighet att undervisa i svenska som andraspråk, men som saknar praktisk pedagogisk erfarenhet.

En viktig strategi för att ge våra nyanlända en god start, har därmed naturligt nog varit att erbjuda fortbildning, handledning och forum för kollegialt lärande för såväl erfarna som oerfarna sva-lärare. I fokus ligger flerspråkig utveckling, hur andraspråksutveckling går till och likheter o skillnader med förstaspråksutveckling. Uppdragsutbildningar i samarbete med Högskolan i Halmstad är också i full gång, och all personal i våra resurscentra bidrar på olika sätt.

Alldeles nyligen fastställde Barn & Ungdomsförvaltningen i Halmstad ett stödmaterial för svenska som andraspråk.

BUF's stödmaterial för Svenska som andraspråk

Materialet lyfter organisationen kring ämnet, styrdokumenten, professionernas olika roller, den pedagogiska praktiken med mera. I materialet står bland annat om ämnets syfte:

”Vad är syftet med undervisning i svenska som andraspråk?

Huvuddragen i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk är lika men det finns några skillnader som är av stor betydelse för elever med annat modersmål. I syftestexten i ämnet svenska som andraspråk tillkommer att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda språkliga strategier och användandet av dessa ingår även i kunskapskraven, d.v.s. eleverna blir bedömda i förmågan att använda språkliga strategier.”

I svenska som andraspråk är det ett större fokus på ord och begrepp, både vardagsspråkliga och ämnesspråkliga begrepp, än i svenskämnet. Det är också större fokus på bl.a. böjningsformer, meningsbyggnad, hur ord bildas, strategier för att lyssna förstå och uppmärksamma språkliga missförstånd, uttal och betoning.

Faktorer som påverkar barnets/elevens språkutveckling är t.ex. ankomstålder, tidigare skolgång, språkens likheter och skillnader, tidigare flerspråkighet och förstaspråkets status. I ämnet svenska som andraspråk kan det precis som i övriga ämnen vara en stor spridning i kunskapsnivån hos eleverna. Men det är också naturligt att gruppen är heterogen ur såväl språkliga som kulturella och sociala perspektiv. I en och samma grupp kan det dessutom finnas elever som är födda i Sverige, elever som bott i Sverige i några ås samt elever som nyss anlänt. Lärare som undervisar i svenska som andraspråk behöver möta olika behov och kunna planera och genomföra undervisningen på ett sådant sätt att alla elevers erfarenheter tas tillvara.

Lämna en kommentar

Under Förberedelseklass, Flerspråkighet, grundskola, Gymnasieskolan, lärare, Lgr11, modersmål, nyanlända, pedagog, språk, Språkutveckling, strategier för språk, undervisning

Flerspråkig kommunikation kring högläsning

Varje vecka berikas våra verksamheter, förskolor och skolor, med nya barn och elever. I och med detta möte blir vi också rikare i fråga om språk- idag ökar mängden flerspråkiga barn och elever i en rasande fart.

Skola och förskola har ett viktigt och framtidsavgörande uppdrag att samverka med vårdnadshavare kring barnens och elevernas lärande i förskola och skola. Förskola/skolas och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barnens/elevernas utveckling och lärande (Lgr11).

förläs

I mötet med nyanlända barn, elever och vårdnadshavare är det ytterligare viktigt att vi finner vägar att kommunicera och informera kring svensk förskola och skolas uppdrag avseende läroplanens olika perspektiv.

Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Lgr11)

Undervisningen i svensk förskola och skola ska främja barnens/elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i deras bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Mötet med ett nytt språk ställer stora krav på barns och elevers språk- och kunskapsutveckling. Att genom dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare finna vägar att utmana och utveckla modersmålet och det nya språket parallellt skapar vi en trygg bas för barn/elev att vila på i mötet med språk, kultur och ett nytt land.

I svensk skola och förskola finns en starkt tradition och syn på högläsning och barn- och ungdomslitteratur som en viktig del av ett språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätt. Den svenska kulturen  är i hög grad en läsande kultur, vilket inte alltid är fallet i andra länder.

Vi vet att mötet med texter, dialogen och samtalet kring texters begrepp och innehåll samt högläsning spelar stor roll för barns och elevers vidare kunskapsutveckling.

17

I tidigare inlägg har vi skrivit om materialen Sjutton skäl för barnboken och Ditt språk, din röst. Med detta inlägg vill vi återigen lyfta fram dessa båda som viktiga medel för kommunikation kring högläsning och barnböcker. Materialet Sjutton skäl för barnboken finns utgivet på 22 olika språk och Ditt språk, din röst finns på 48 olika språk. Materialen finns att beställa alternativt skriva ut via utgivarnas hemsidor.

dittspråk

Att redan vid något av de första mötena med nya barn, elever och deras vårdnadshavare kunna dela med sig av material som kan ge stöd både för kommunikation, samarbete och barnets/elevens lärande stärker samverkan och relationerna mellan parterna. En avgörande faktor för en framgångsrik utbildning!

 

 

Lämna en kommentar

Under böcker, Föräldrar, Flerspråkighet, Högläsning, Språkutveckling

Bokresurs på Afrikanska språk

Många gånger kan det vara en utmaning att i Sverige få tag i böcker, sagor och berättelser på olika afrikanska språk. Glädjande nog kan vi idag, genom organisationen Saides arbete ta del av en stor mängd texter för barn som lär sig läsa och skriva tillgängliga genom projektet The African Story book initiative.

The story book initiative

För att möjliggöra en större tillgång till texter för barn bestämde sig organisationen 2013 för att starta upp projektet vars första fyra år (2013- 2016) bekostas av Comic Relief, UK. Organisationens vision är att ge afrikanska barn världen över en tillräcklig mängd böcker att läsa på det egna språket med syfte att utveckla deras läsförmåga och skapa ett läsintresse hos dem. Projektet drivs av organisationen i samverkan med lärare, bibliotekarier, lärarutbildare och literacyorganisationer i östra och södra Afrika.

The African Story book initiative har formen av en webbsida vars mål är att tillgängliggöra goda exempel på ålders- och språknivåadekvata texter för barn och ungas första läs- och skrivinlärning.

På hemsidan kan användare hitta, skapa, översätta och anpassa texter anpassade för den första läsinlärningen. Användaren kan ladda ner och kopiera berättelser och illustrationer utan att behöva betala eller ansöka om tillstånd och texterna kan läsas online eller genom att skrivas ut från sidan.

Africanbok

Organisationens licens för publicering möjliggör ett ökande antal texter på ett ökande antal olika språk utan att därför begränsas av marknadens behov av en viss typ av texter på ett specifikt språk. Under de första två åren har drygt 400 olika texter översatta till 60 olika språk publicerats på webbsidan och antalet texter fortsätter öka månad för månad.

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Flerspråkighet, grundskola, Språkutveckling