Bilderboken & Polyglutt- tillgängliga resurser i förskolan

I förskolan grundläggs flera av de kompetenser som blir nycklar till barnens livslånga lärande. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. Forskning visar att förskolan kan ge barnen mer likvärdiga förutsättningar för den språkliga förmåga som förväntas inför skolstart.

Med utgångspunkt i detta är det av stor vikt att förskolan ser sig som en av de främsta källorna till att barn utvecklar ett rikt och nyanserat språk. Under förskoletiden sker en stor och många gånger avgörande språkutveckling hos barnen. Forskning, både i Sverige och internationellt, visar att barn som är i farozonen för att inte få en god läsutveckling blir hjälpta av en medveten strukturell pedagogik redan i förskolan (Lundberg, 2007).

Det finns en utvecklingspotential i alla barns språkförmåga och förskolans och skolans har till uppgift att ge ett systematiskt och strukturerat stöd för deras vidare utveckling av sin språkförmåga. Lärarkompetensen är den viktigaste faktorn förutom hemmiljön för att eleverna ska nå goda resultat. Många gånger kan emellertid god undervisning kompensera fattig skriftspråklig miljö. Förskolan har ett viktigt kompenserande uppdrag som bland annat innebär att förskolan som verksamhet kan erbjuda kan de skillnader överbryggas som finns mellan barn med olika uppväxtförhållanden.

Barnen möter text från den första dagen i förskolan till den sista dagen i skolan. Hur dessa möten utvecklas beror på om och hur undervisningen stöttar, bekräftar och utmanar dem. Undervisningen måste ge barnen kontinuerliga möjligheter att erövra språket, såväl ett vardagsspråk som ett akademiskt språk.

Vi vet idag att läsning av böcker är överlägset för att föra in nya sammanhang och begrepp i barnens livsvärld (Liberg). I förskolan får alla barn, oavsett bakgrund, en naturlig kontakt med läsning, litteratur och text, och då särskilt bilderböcker. Och med ett medvetet pedagogiskt grepp kan arbetet med barnlitteratur vara det bästa verktyget för barnet att tillägna sig språket.

Vi vet också att bilderboken har en mängd fördelar när det gäller barns språkutveckling och begreppsinlärning såsom:

•Skillnad mellan talspråk och skriftspråk

•Tydlig röd tråd, inte så många avstickare som i samtal

•Visuellt stöd och långsamhet

•Möjlighet att stanna upp eller bläddra tillbaka

•Möjlighet till exakt repetition

•Närhet och trygghet öppnar sinnena för det nya
•Okända ord förstås med hjälp av kontexten.

Med syfte att stödja barns språkutveckling genom tillgång till bilderböcker har inläsningstjänst tagit fram sitt nya material Polyglutt. Polyglutt är en språkutvecklande bilderbokstjänst framtagen för förskolan med syfte att utveckla barns språk och stimulera deras nyfikenhet. Genom materialet får förskolan tillgång till bra bilderböcker som kan läslyssnas på om och om igen. Böckerna som är tillgängliga på flera språk ger möjlighet till identifikation och igenkänning för det enskilda barnet, och att dela både läsupplevelser och språk i mångspråkiga barngrupper. Många av böckerna, finns översatta till upp till tio olika språk som barnen kan lyssna på. Bilderböckerna i Polyglutt finns initialt på följande språk: svenska, engelska, spanska, arabiska, kurdiska, persiska, tigrinja, turkiska, polska, ryska eller somaliska.

För personalen på förskolan innebär Polyglutt:

• Obegränsat användande av bilderböcker i förskolan
• kvalitetssäkrade bilderböcker utvalda av Agneta Edwards
• En möjlighet att fylla förskolans digitala strategi med kvalitet
• En möjlighet att utveckla barnens modersmål
• En pedagogisk handledning med metodtips
• Ett material anpassat till förskolans arbetssätt
• Möjlighet till ett inkluderande arbetssätt
• Möjlighet till likvärdighet i förskolan

Pedagoger i förskolan som är nyfikna på att prova på tjänsten kan göra det genom att bli betatestare under en 30-dagars period. Inläsningtjänst erbjuder också kostnadsfria seminarium på några orter. 

 

Sommarens effekt på elevers språkutveckling

Under de närmaste dagarna ringer det ut för sommarlov i Sveriges skolor. Eleverna, som under det gångna läsåret utvecklat sina förmågor och kunskaper, får ledigt i dryga två månader. En ledighet och vila som på många sätt är viktig för att ladda batterierna för kommande läsårs utmaningar. Men samtidigt också en ledighet som för många elever innebär en tillbakagång i kunskaper och utvecklade förmågor (Allington, 2003).

Många elever har under läsåret utvecklat sin läsförmåga, sin avkodning, sitt flyt och sin läsförståelse, tack vare möten med strategier för lärande, böcker och medier. Många kan nu identifiera sig som läsande individer, självklara medlemmar i läsarnas klubb, andra är inte så läsande individer. När sommarlovet inleds får ofta det formella lärandet ett abrupt slut och många elever börjar snart tappa i kunskaper och strategier. Detta är särskilt tydligt vad gäller elevers läsförmåga och allra helst hos de barn som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö. Varje sommar sker ett stort sommarlästapp, på engelska benämnt summer reading loss, bland en stor grupp av våra elever. Studier visar att hela 45% av våra lågstadieelever tappar i avkodningsfärdighet och det är de redan svaga eleverna som tappar mest- de elever som inte har råd att tappa den under läsåret förvärvade kompetensen.

Lärare i alla årskurser kan vid höstterminens start konstatera att elever har en försämrad läsförmåga. Att inleda höstterminen med att repetera och återigen befästa strategier är mycket vanligt och lärare upplever att många elever behöver börja om från början i olika sammanhang. Forskare har konstaterat att den akademiska förlust som sker under sommaren inte är likvärdig bland eleverna. Graden av lästapp beror på flera faktorer; bl a årskurs, ämne och socioekonomisk bakgrund. Medan barn i medelklassfamiljer visar på en under sommarlovet ökad läsförmåga visar barn från låginkomstfamiljer på ett stort tapp. Elever som utsätts för ett lästapp varje sommarlov har under sin tid i grundskolan erfarit en återkommande tillbakagång som i stort kan ha kommit att påverka deras akademiska självbild (Taube, 2007).

Hattie (2012) konstaterar i sin forskning att våra elever varje sommar utsätts för en paus i det formella lärandet och i sin kunskapsprogression, en paus som främst belastar det vidare lärandet för elever som inte under ledigheten möter annan stimulans av sina förmågor och kunskaper. Han menar också att en elev som inte stimuleras under sommarlovet kan ha backat ca tre månader i sina förmågor och kunskaper. Dessa elever är också till stor grad de elever som redan kämpar med sin läsförmåga. Effekten av lästappet och elevers olika tillgång till stimulans och utmaning under sommarlovet är en av orsakerna till det ökande glappet i förmågor och kunskaper mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund (Alexander mfl, 2007).

Hattie menar att sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren, inte enbart beror på avsaknad av stimulans utan i lika hög grad på att lärare underskattar elevers kompetenser och därför börjar på en lägre nivå än nödvändigt för delar av elevgruppen. Forskningen visar att många elever också utvecklar sin läsförmåga under sommarmånaderna. Dessa elever i behov av utmaning stimuleras ofta till för liten del då vi startar upp ett nytt läsår genom att repetera och gå tillbaka i metoder, material och strategier för att säkerställa de lässvagas återhämtning. Hur kan vi förhålla oss till sommareffektens effekt på olika elevgrupper?

Både i skolor, på bibliotek och bland vårdnadshavare finns en medvetenhet om elevers behov att upprätthålla sin läsning och sin läsförmåga även under ledigheten och många är de läsfrämjande och läsmotiverande insatser som planeras och genomförs. I nuläget är de vanligaste insatserna som används av skolor, bibliotek och föräldrar för att undvika lästappet t ex sommarskola, sommarläsprogram och läsning av i hemmet befintliga böcker. Dessa tre insatser är mycket viktiga men tyvärr begränsade för många av de elever som behöver dem mest.

I Sverige genomför vi oftast sommarskola för de äldre eleverna samtidigt som vi vet att förebyggande arbete och tidiga insatser spelar en för elevernas språk- och kunskapsutveckling avgörande roll. De, många gånger kvantitativa lässtimulansinsatser som genomförs, når till störst del de barn som redan läser och är motiverade. Många hem saknar för eleven ålders- och läsnivåadekvat litteratur. Forskning visar att elever som hänvisas till sin egen förmåga att välja rätt litteratur för läsning under sommarledigheten ofta väljer antingen för svår (67% av eleverna) eller för lätt litteratur (Kim & Guryan, 2010). I dessa sammanhang hänvisas ofta till att Matteuseffekten, som gäller även här: till de som redan har mycket skall ges mer och tvärtom.

Att bara ge barnen böcker är därmed inte den bästa lösningen för att motverka sommarlästapp- särskilt inte då de ska välja medier och litteratur på egen hand. Inget av detta leder till nämnvärd utveckling av förmågorna. För att barnens läsförmåga ska utvecklas måste de utmanas i samtal och tanke, med syfte att väcka nyfikenhet, lust och motivation. Alla elevers språk-, läs- och skrivförmåga utvecklas beroende på hur motiverade de är, hur god deras akademiska självkänsla är samt vilka läserfarenheter de har (Afflerbach, 2007).

Framgångsfaktorer för att motverka elevers sommarlästapp kan vara:

• intensivträning av läsårets läs- och läsförståelsestrategier inför sommarlovet
• läsinspiration och boktips– inte bara från vuxen till barn. Än viktigare kan vara att ge eleverna strategier och motivation att inspireras av varandra och att dela med sig till varandra av boktips
• tillgång till böcker
• boktips adekvata för språknivå och ålder
• högläsning– av vuxna och barn
• vuxna som lyssnar på elevens läsning
• stöttande insatser via fritidshem eller andra sommaraktiviteter– läger, dagläger, idrott m.m
• mötesplatser för barn och ungdomar på bibliotek, kulturskolor osv.
• samverkan skola, bibliotek och hem

Ytterligare ett alternativ är att kika på gratisverktyget Jag har läst som finns framtaget med syfte att vara en resurs i arbetet med att vända sommarlovets färdighetsförlust till läslust. På webbsidan finns tips, underlag och mallar som kan användas av lärare, elever och vårdnadshavare. Vidare rekommenderas en kontakt och en samverkan med skolbibliotek och folkbibliotek med syfte att ge alla elever tillgång till för dem rätt medier.

Stöttning eller scaffolding ur ett språkutvecklande perspektiv – vad innebär det i praktiken?

Begreppet scaffolding, eller på svenska stöttning, förekommer frekvent i litteratur om barns lärande och språkutveckling. I litteraturen beskrivs detta i termer av att vuxna kan fungera som byggnadsställningar för att bistå barn i deras lärande. Det barnet ännu inte klarar av på egen hand kan genomföras och klaras av om det finns en vuxen som stödjer barnet i lärprocessen. Liknelsen ger bilden av att den vuxna bär barnet framåt i lärprocessen på samma sätt som en byggnadsställning stöttar ett hus under byggprocessen. I begreppet stöttning ingår att stödet som ges är tillfälligt. När barnet utvecklats kommer stödet eller byggnadsställningen kunna monteras ned, och behovet av stöttning bli ett annat.

Men vad innebär stöttning egentligen? Begreppet är tydligt i teorin, men hur kan det se ut i praktiken? I ett språkutvecklande perspektiv handlar stöttning om att vuxna finns som stöd för barns kommunikation, för att vidga och stötta barnens förståelse, men också för att stödja barnens möjligheter att samspela och uttrycka sig.

Med ett barn som ännu inte lärt sig hur man tar kontakt med hjälp av språket med andra barn, kan det handla om att den vuxna visar hur man gör för att få vara med och leka. Att det är bättre att få kompisens uppmärksamhet genom att gå fram och erbjuda en spännande leksak, eller vinka eller klappa kompisen, istället för att kasta en leksak eller skrika högt.

För ett barn som nyss börjat lära sig svenska kan det vara god stöttning att ge barnet fraser såsom ”ska vi bygga ett slott tillsammans?” i bygghörnan, eller ”Kan jag få ost tack?” vid mellanmålet.

Det kan handla om att ställa tankeväckande frågor vid bokläsningen, för att ta barnens upplevelse och förståelse av det lästa till nästa nivå.

Ett annat sätt att ge stöttning är att ge förförståelse till vad som ska hända under dagen, eller i nästa aktivitet, eller att diskutera vad boken man ska läsa kommer att handla om.

Stöttning kan också vara att på olika kreativa sätt väcka sexåringens intresse för bokstäver, ett område som kanske inte lockat barnet tidigare, men som barnet behöver närma sig för att klara skolstarten.

Det kan handla om att förenkla instruktioner, eller att dela upp flerledade instruktioner eller skicka med en kom-ihåg lapp för att barnet ska kunna genomföra en uppgift.

Stöttning kan ske på otroligt många olika sätt, och det finns ingen mall eller checklista för hur det kan gå till. Allt är situationsberoende och beroende på behoven hos barnet du möter. Det är otroligt viktigt att pedagoger utvecklar en god kompetens i att bedöma var ett barn befinner sig i sin utveckling och sitt lärande, så att rätt sorts stöd ges, och så att lagom mycket ”byggnadsställning” kan resas. Pedagoger behöver redskap för att mer eller mindre formellt kunna kartlägga barnens språkutveckling. När bilden av barnets språkliga förmågor är klar och tydlig behöver pedagogen dessutom ha många olika strategier med sig i det dagliga arbetet för att kunna stötta varje barn där de är.

Att skrytskvallra om superhjältar

I våras fick jag möjlighet att, för Nypon magasins räkning, skriva en text för att beskriva min yrkesroll och mitt arbete med syfte att ge en bild av vad en språk-, läs- och skrivutvecklare gör till vardags. Många tankar och funderingar rullade runt innan jag landade i vad jag anser vara de viktigaste delarna av mitt yrke- ett yrke jag i allra högsta grad brinner för och njuter av att ha möjlighet att utföra.

Jag är i grunden grundskollärare i svenska, so och engelska för årskurserna 1-7. För ca tio år sedan utbildade jag mig till specialpedagog och har sedan dess haft möjlighet att vidareutveckla mina kompetenser i flera steg och utifrån flera olika uppdrag. I nuläget verkar jag som språk-, läs- och skrivutvecklare med ena foten på Resurscentrum Lärande, Kärnhuset och med den andra på Kvalitet och utveckling, båda inom Halmstads kommun. Utöver detta ingår jag i Skolverkets referensgrupp kring Språk-, läs- och skrivutveckling på Nationellt centrum för språkutveckling/Skolverket och undervisar även vid Lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad.

Vad innebär då min roll som språk-, läs- och skrivutvecklare och hur ser jag på mitt häftiga uppdrag?

Erica möter superhjältar
Jag arbetar som språk­-, läs-­ och skrivutvecklare och jag möter superhjältar varje dag. Superhjältar i form av pedagoger, förskollärare, lärare, skolbibliotekarier och ledningspersonal.

Superhjältar som alla arbetar mot samma mål: att låta våra barn och elever bli starka demokratiska samhälls- och världsmedborgare.

Min roll är att utmana, stödja och stärka dessa superhjältar, att vara deras energi och bränsle i det långsiktiga arbetet att utveckla barns och elevers språk-, läs- och skrivförmåga. Genom dialoger, nätverkande och fortbildning vill jag erbjuda dem möjligheten att få lyckas, växa och i sin tur ge barn och elever tillgång till motivation, en akademisk självkänsla och möjlighet att vara med i läsarnas klubb. För precis lika mycket som våra barn och elever måste få lyckas varje dag, måste de vuxna som möter dem få lyckas och ha en pedagogisk självkänsla.

Varje vecka möter jag superhjältarna i olika situationer, i allt från dialoger och nätverk till fortbildningar och studiedagar. Och varje vecka slås jag av hur viktig min roll är när det gäller att ge dem feedback och framför allt feed-forward på det arbete de gör. Jag ägnar stor del av min vardag åt att skrytskvallra, en vana som ger mycket glädje och energi.

Vad jag gör? Jag skryter för andra: förskollärare, lärare, ledning, föräldrar och alla som vill lyssna, om det arbete som sker, vilka kompetenta pedagoger och lärare vi har och om hur det påverkar dagens barn och framtidens unga vuxna. Syftet med det? Jo, att stärka dem som i sin tur ska stärka det viktigaste vi har – barn och elever. Och att stärka, utmana och förädla deras verktygslåda, deras tillgång till modeller, strategier och strukturer som används för att utveckla barnens och elevernas lärande.

Min verktygslåda
För att göra detta behöver jag plocka fram min verktygslåda med de verktyg och resurser jag använder för att utmana, stödja och stärka superhjältarna. Med resurser som boksamtal, kapprumsbibliotek, Läslyftet, Handlingsplan för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling och Strategiplan för skolbibliotek skapar jag tillfälle till gemensamma processer där vi samverkar för barnens och elevernas lärande och kunskapsutveckling.

Om du är nyfiken på innehållet i min verktygslåda och av att läsa en del skrytskvaller är du välkommen till bloggen Språkutvecklarna. Mina verktyg ovan fungerar som sökord.

Att förstå ett komplext begrepp – kretslopp av ord och kunskaper

Under ISGA’s utmärkta konferens Green grounds for health and learning i Lund 12-14 september 2016 fick konferensdeltagarna möjlighet att göra en rad studiebesök på ett antal förskole- och skolverksamheters gårdar I närområdet. På en förskola fick jag se ett fantastiskt exempel på en utegård som verkligen stödjer barnens lärande, lek och fantasi. På gården fanns utrustning för att arbeta med vind, vatten, vikt, mått, läsning/skrivning, matlagning, bygg och teknik, m.m. Gårdsmiljön förändrades med årstiderna men också på grund av pedagogers, barns och föräldrars arbete med att förbättra, forma om, addera eller ta bort, reparera o.s.v.

På gården hade man ett vind och väderskyddat ”uteklassrum” och en eldstad där man lagade mat, satt och värmde sig på vintern eller bara använde för att höja mysfaktorn på gården. Barnen kunde springa, leka fritt, klättra läsa böcker och mycket mera på gården. Variationen var stor!

Pedagogerna i verksamheten använde utepedagogiken för att arbeta med hela läroplanen. I ett samtal med en av pedagogerna pratade vi om den upplevelsebaserade utomhuspedagogikens rika möjlighet att arbeta med komplexa begrepp. Låt mig exemplifiera vad jag menar med begreppet kretslopp. Detta begrepp är komplext och omfattar ett flertal processer och skeenden. För att förstå begreppet måste man kunna se förlopp framför sig, minnas de olika delarna i förloppet och även sambanden mellan dessa delar. Hur går det egentligen till när ett barn erövrar och förstår ett så komplicerat begrepp?

Barnen på förskolan ovan hade fördelen av att ha en 4H-gård i grannfastigheten. Det står pedagogerna fritt att använda 4H-gården i undervisningen och man är där och arbetar inom sina olika teman flera gånger i veckan. Barnen kan hämta gödsel på gödselstacken för att lägga i förskolans kompost. Gödseln berikar jorden i komposten som sedan används i förskolans odlingar. Odlingarna växer och barnen skördar tomater, morötter, äpplen m.m. När barnen ätit av alla godsaker samlar de äppelskruttar och morotsrester och går tillbaka till 4H-gården för att ge skruttarna till hästarna. Hästarna bajsar och bajset läggs på gödselstacken där barnen kan hämta ny näring till sin kompost. Pedagogerna sätter ord på händelser och aktiviteter och förklarar begreppet kretslopp många gånger. Under en promenad till 4H-gården stannar en pojke och ler stort med hela ansiktet när han utbrister ”Nu förstår jag! Kretslopp är när allting går runt hela tiden. Bajset och jorden och maten som blir bajs igen.”

Språket frodas i upplevelser och meningsfulla sammanhang. De naturliga drivkrafterna i språkutveckling är starkt närvarande i det upplevelsebaserade lärandet, och utepedagogiken bäddar ofta för sådana upplevelser på ett fint sätt. För vissa barn kommer begreppsförståelsen gradvis, några förstår snabbare och några långsammare. Vilka erfarenheter och kunskaper man har med sig spelar roll för hur man förstår det nya begreppet. Att undervisa om världen ger omvärldskunskap, men också ordkunskap. Att undervisa om orden ger ordkunskap men också omvärldskunskap. Ord och kunskaper hänger på så sätt samman i ett ständigt…. kretslopp.

 

Sommarboken 2016

Barnens bibliotek anordnar för femte året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar föratt stötta barn och ungdomar att läsa mer. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och reflekterande samtal under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.

Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.

Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.

Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i förra årets satsning var 225 bibliotek med!

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Ny bok! Att få barnets språk att växa – strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma

Äntligen! Det tog lite extra tid, men nu är den här. Min första utgivna bok; Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma. Boken är just vad den heter – en praktiskt inriktad bok full med konkreta strategier för att stötta och stimulera barns språkutveckling. Den riktar sig till förskollärare, lärare, barnskötare och föräldrar – kort sagt alla som kommer i kontakt med barn i åldrarna 0-10 år. Boken handlar om enspråkiga, flerspråkiga, nyanlända – helt enkelt alla barns språkutveckling. Den kan användas som fortbildning och diskussionsunderlag för lärare, förskollärare, annan personal och föräldrar. Som underlag i studiecirklar, eller i förskolans systematiska kvalitetsarbete med inriktning språk och kommunikation.

I boken har min strävan varit att beskriva strategier så konkret och praktiknära som möjligt. Vad gör jag om ett barn inte ger ögonkontakt? Hur kan jag stimulera  ordförrådet på bästa sätt? Hur stöttar jag ett barn som har svårt att samspela, eller läsa av andra barn i leken? Hur stimulerar jag den grammatiska utvecklingen? Dessa frågor och många fler får du svar på i boken.

Boken ges ut av Stefan Hertz Utbildning AB och kan beställas på http://www.stefanhertz.se fr.o.m. 2016-05-23, och på http://www.adlibris.se eller www.bokus.se fr.o.m början av juni.

Med förhoppning om trevlig läsning! MVH/ Karolina.

Betydelsen av språklig exponering på fritiden – Eva Olssons avhandling

Nyligen lade Eva Olsson fram en avhandling vid Göteborgs Universitet om betydelsen av språklig exponering för engelska på fritiden, och hur det påverkar utvecklingen av akademiskt ordförråd i skolan.

Eva Olsson har i ramen för avhandlingen ”On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary” genomfört några olika undersökningar med elever på högstadiet och gymnasiet, både med engelska som undervisningsspråk och med svenska som undervisningsspråk. Eleverna har besvarat enkäter och skrivit dagböcker om hur de använder engelska språket på fritiden (exempelvis chattar, datorspel, läsning, musik, TV). De har skrivit uppsatser, argumenterande, utredande texter och brev med mera, där Olsson analyserat förekomsten av akademisk vokabulär. Olsson har fokuserat på akademiskt ordförråd samt huruvida elevernas användning av engelska på fritiden påverkar deras förmåga att anpassa sitt språkbruk till olika kontexter.

Eva Olssons undersökningar visar att stor språklig exponering inte räcker för att elevernas engelska akademiska ordförråd ska utvecklas optimalt. Detta oavsett om den språkliga exponeringen sker i skolan eller på fritiden. Eleverna med engelska som undervisningsspråk utvecklade alltså inte sitt allmänakademiska ordförråd mer än eleverna med svenska som undervisningsspråk. De hade redan från början ett högre användande av akademiska ord, men progressionen i ordförrådet var inte större. Hos elever i år 9 och första året på gymnasieskolan ser man en positiv effekt av fritidsengelskan, men i år 2 och 3 på gymnasiet får fritidsengelskan mindre betydelse. Eva Olsson drar slutsatsen att det är ovanligt att man exponeras för akademisk vokabulär på fritiden i sådan omfattning att det gynnar det akademiska språket när man väl uppnått en viss nivå.

Min reflektion när jag läser resultaten är att det är möjligt att andra språkliga delar gynnas av det som i avhandlingen kallas för ”fritidsengelskan”, till exempel språkförståelsen, grammatiken och flytet i språket.

En avestetiserad skola- avhandling

Skolan har enligt Lgr11 i uppdrag att stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.

Barn har rätt till alla sina språk – även de estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva utforska olika konstnärliga uttryck. Kulturens roll för språkutveckling och förstärkt lärande, identitetsskapande, ansvarstagande och stärkt självförtroende är viktig (Sirén, 2012)

Estetiska processer har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära samt uppleva sig själva och omvärlden. Människan omges ständigt av estetiska uttryckssätt (bilder, musik, drama m.m.) som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om estetiska uttryckssätt är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. De estetiska processerna skrivs fram i alla läroplanens ämnen.

Estetikens betydelse är inte lika uttalad i Lgr 11 som i tidigare läroplaner. I den nya läroplanen beskrivs estetiken som en kommunikativ förmåga som ryms i de flesta skolämnen och som även kan kopplas till entreprenörskap. Estetikens plats i läroplanen har utvecklats från en uppfattning om personlig utveckling i förhållande till det konstnärliga till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande i den estetiska lärprocessen.

Ett tydliggjort estetiskt och multimodalt förhållningssätt till kunskap främjar alla elevers delaktighet, självständighet och tillgänglighet ur ett mer likvärdigt perspektiv och stärker ett inkluderande demokratiskt och interkulturellt pedagogiskt arbete (Bamford, 2012).

När undervisningen genomsyras av estetiska lärprocesser

• är både elever och lärare gladare
• Finns ett större fokus på problemlösning än på matematiska regler.
• är det mer sannolikt att undervisningen sker i mindre grupper
• att eleverna lär sig skriva och läsa litteratur
• elever som gått i den här typen av skola är mer benägna att läsa vidare efter gymnasiet, att engagera sig ideellt, att ha starkare vänskapsband, att rösta i val och att få bättre anställningar
• dessa elever har bättre livschanser än de som inte fått någon undervisning i konst och kultur (Bamford, 2012).

Att ha utvecklat förmågan att kommunicera och vara kreativ spelar en avgörande roll för människans möjlighet att arbeta med utveckling, nytänkande och nå ut med budskap, tankar och produkter. Med stor sannolikhet kommer dessa kompetenser att vara bland de allra viktigaste på framtidens ­arbetsmarknad, oavsett om man ska bli ­lärare, hantverkare, ekonom eller konstnär. Estetisk och kreativ förmåga kan, precis som skriftlig och matematisk förmåga, utvecklas och behöver kontinuerligt underhållas, stimuleras och bekräftas.

I sin avhandling En avestetiserad skol- och lärandekultur; en studie om lärprocessers estetiska dimensioner visar Marie-Louis Hansson-Stenhammar att estetiska lärprocesser ges ett alldeles för litet utrymme i dagens skola. Avhandlingen studerar estetiska lärprocessers roll och vilket utrymme det har i undervisningen i samtliga ämnen. De viktigaste resultaten visar sig vara att estetiska lärprocesser inte per automatik kan kopplas ihop med undervisningen i estetiska ämnen. Studien visar att undervisningen även i estetiska ämnen i huvudsak bygger på reproducerande processer där läraren i början av lektionen visar vad som ska göras och hur det ska göras. Elever som bidrar med egna idéer, börjar experimentera på egen hand, uppmärksammas eller uppmuntras mer sällan. Eleverna i studien definierar själva kunskap och lärande som minnesbaserat, ha många rätt på proven och i exempelvis ämnet bild, lämna in många teckningar som utförts enligt lärarens instruktioner. Hansson- Stenhammars slutsatser är att lärprocesser formas utifrån lärarens didaktiska val, inte av ämnet och att även i de estetiska ämnena är undervisningen inriktad på reproducerande processer snarare än att ge eleverna utrymme för eget skapande.

 

 

Skolstart för nyanlända – Om utomhuspedagogik i ett språkutvecklande perspektiv.

På Naturskolan i Halmstad arbetar Irene Bergman, Magnus Göransson och Eva Axheden. På hemsidan skriver de: ”En Naturskola är ingen plats utan ett arbetssätt, ”att lära in ute”. Utomhuspedagogiken bygger på ett aktivt lärande knutet till läroplanerna där elevernas egna upplevelser, upptäckter och sinnesintryck är i fokus. Eleverna blir engagerade och kommer lättare ihåg vad de lärt sig då kunskapen förankras i verkligheten. Flera elever kan hitta sitt eget sätt att lära och nå sina kunskapsmål. Utomhusaktiviteter svetsar också samman klassen till en grupp som samarbetar bättre även i klassrummet.

Ur ett språkutvecklande perspektiv har utomhuspedagogiken många fördelar. Titta snabbt tillbaka på de naturliga drivkrafterna i barns språkutveckling. Det upplevelsebaserade lärandet, som sker i meningsfulla sammanhang och i samspel med viktiga och omtyckta personer, kan under rätt omständigheter verka som en stark motor i språkutvecklingen. Barn och elever får vara i det konkreta, i upplevelsen här och nu, och kan därmed lära in språket i ett meningsfullt och kontextrikt sammanhang. Från det konkreta kan man sedan röra sig mot det abstrakta och mer svårfångade. Att följa livet i komposten och se löv i olika förruttnelsestadier ger en större förståelse för ordet kretslopp än om man enbart pratar om det, läser om det eller ser på en film. Att ta klivet ut ur klassrummet gör att språket får ett innehåll. I utomhuspedagogiken används alla sinnen, upplevelserna sätts ord på och språket prövas och utvecklas i interaktionen med andra. Utomhuspedagogiken kan användas i alla ämnen, inte bara de naturvetenskapliga, och ger goda möjligheter att arbeta med språket i alla ämnen. För er som sett dokumentären Hallå Dakar som jag skrivit om tidigare är det lätt att känna igen det upplevelsebaserade angreppssättet i andraspråkinlärningen. Detta har Naturskolan dragit nytta av när de under läsåret varit ute i förberedelseklasser och på asylboenden och jobbat med nyanlända barn och ungdomar.

Utöver det språkutvecklande perspektivet så finns såklart även generella vinster i att lämna klassrummet för alla lärare, oavsett ämne. Barnen får vara rörliga och aktiva vilket har en positiv inverkan på inlärningsförmågan, och ger starkare och friskare barn. Dagsljus och frisk luft ökar koncentrationsförmåga och orken. Vanligtvis fungerar det också så att det man upplever och får ta del av, tycker man om och är rädd om. Genom att jobba med utomhuspedagogik ökar möjligheten att ge barnen en kärlek till naturen, en förståelse för människans ansvar för miljön, och en medvetenhet om individens påverkan på djurliv, växtlighet och jordklot.