Etikettarkiv: språkutvecklarna

Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 5

I förra inlägget fick ni ta del av hur våra kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor ökade familjernas antal besök på folk- och stadsbiblioteken. Det verkade alltså vara så att de familjer som redan hade en vana av att gå till biblioteken blev uppmuntrade och motiverade att göra det ännu mer. Resultatet gladde oss såklart enormt, men vi ville även skapa läslust och biblioteksmod hos de som aldrig någonsin satt sin fot på biblioteken. I enkäten ställde vi därför frågan ”Har du och ditt barn varit på biblioteket tillsammans någon gång?” Nedan ser du sammanställningen från våra tre första förskolor med kapprumsbibliotek:

På x-axeln ser ni de båda mättillfällena (de två staplarna till vänster är enkäten före kapprumsbibliotekets start och de två staplarna till höger visar svaren från den uppföljande enkäten efter drygt sex månader med kapprumsbibliotek på förskolan.) På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. De blåa staplarna motsvarar svaret ja. Röda staplar motsvarar svaret nej. Önskvärt är alltså att fler svarar ja på den aktuella frågan vid mättillfälle 2, vilket visar sig som en högre blå stapel till höger i bilden. På motsvarande sätt ska den röda stapeln till höger i bild minska, i och med att färre svarar nej på den aktuella frågan. (I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.)

Bibl 2 Dungen

På denna förskola ser vi att ca 50% av föräldrarna uppger att de varit på biblioteket tillsammans med sitt/sina barn före kapprumsbibliotekens start, medan motsvarande siffra efter sex månader är ca 70%.  Det är alltså en ökning med ca 20 procentenheter, vilket i praktiken kan innebära att ett antal familjer blivit så inspirerade av kapprumsbiblioteken att de även tagit sig tid att besöka ett ordinarie bibliotek. Självklart måste man beakta att vi saknar kontrollgrupp och att vi inte kan vara säkra på att det är kapprumsbiblioteken i sig som har lett till ökningen, andra faktorer kan ha spelat in. Men sammantaget med våra övriga positiva resultat vågar vi tro att kapprumsbiblioteken kan ha bidragit till att lyfta böcker och högläsning på föräldrarnas agenda.

Bibl Klackerup 2

På denna förskola är inte ökningen så tydlig, här är det endast en av de familjer som före kapprumsbibliotekens uppstart aldrig besökt biblioteket, som gör det för första gången under projektets gång.

Bibl Asken 2

På denna tredje förskola är det ca 55% som besökt biblioteket före kapprumsbibliotekens införande, men siffran ökar med ca 10 procentenheter fram till den uppföljande mätningen.

Till sist en kort reflektion kring de positiva resultaten… Kapprumsbiblioteken är bara en del i vår insats gentemot föräldrarna, jag tror personligen att mötet med föräldrarna spelar en nog så stor roll, kanske större. När föräldrarna får träffa ett tvärprofessionellt team bestående av logoped, specialpedagog och barnbibliotekarie skapas en tyngd bakom de kunskaper och den inspiration som förmedlas. Att föräldrarna får möjlighet att knyta kontakt med barnbibliotekarien, och på det viset bjuds in till biblioteket personligen är värdefullt för alla de som annars inte är bekväma med eller har vana av att gå till biblioteken. Biblioteksmod skapas!

 

Annonser

1 kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, kapprumsbibliotek, läsfrämjande, läsning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 4

Våra kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor fortsätter att utvecklas. Sedan ett år tillbaka finns kapprumsbibliotek även i några skolor, och nytt för hösten 2015 är att vi utvecklar och prövar ett kapprumsbibliotek i en av våra förberedelseklasser för nyanlända ungdomar. Mer om det i ett senare inlägg.

När vi drog igång kapprumsbiblioteken visste vi inte hur den nya bibliotekstjänsten skulle påverka familjernas övriga biblioteksvanor. En farhåga var att föräldrarna skulle bli mindre motiverade att åka till biblioteken när kapprumsbiblioteken tillgängliggjorde lån av barnböcker i samband med lämning och hämtning på förskolan. Eller ännu värre, att de helt skulle sluta besöka ordinarie bibliotek.

I den enkät som föräldrarna fick fylla i före uppstarten, och sedan återigen efter drygt ett halvår, ställde vi därför frågan: ”Hur ofta brukar ni besöka biblioteket?” Glädjande nog kunde vi se att föräldrarna på samtliga förskolor ökade sina biblioteksbesök efter att vi startat kapprumsbiblioteken. Nedan ser ni sammanställningen, där blå staplar visar mätning 1 och röda staplar visar mätning 2. Siffrorna på y-axeln visar andelen föräldrar i procent, där varje streck motsvarar 5%. På x-axeln är intervallet, läst från vänster till höger, 1: Varje vecka, 2: Varje månad, 3: Varje halvår, 4: Varje år, 5: Mer sällan.

Önskvärt är alltså många höga röda staplar till vänster i diagrammet, eller bibehållna lika höga blåa och röda staplar till vänster i diagrammet.

Bibl Asken

På förskola 1 är det ingen förälder som uppger att de besöker biblioteket varje vecka, varken före eller efter kapprumsbibliotekets införande. Vid nästa stapel ”Varje månad” ser vi att den röda stapeln som markerar andra mättillfället, visar en ökning med ca tio procentenheter. De följande två intervallen ”Varje halvår” och ”Varje år” har minskat, vilket skulle kunna innebära att det är de föräldrarna som har ökat sina biblioteksbesök under projektets gång.

Bibl KLackerup

På vår andra förskola kan man se att här finns en del föräldrar som besöker biblioteket varje vecka (staplarna längst till vänster) och att det sker en marginell ökning under projektets gång (röda stapeln). De röda staplarna i andra och fjärde intervallet (”Varje månad” och ”Varje år”) ökar, medan vi ser att det är färre föräldrar som uppgivit att de besöker biblioteket ”Varje halvår” (Tredje intervallets staplar) och ”Mer sällan” (femte intervallets staplar).

Bibl Ringblomman

På vår tredje förskola ser vi en stor ökning (röda staplar) i första intervallet, alltså ”Varje vecka”, troligtvis är ökningen till viss del hämtad från den grupp föräldrar som vid första enkäten uppgav att de besökte biblioteket ”Varje månad” (tredje stapeln) och ”Mer sällan” (femte stapeln) eftersom de grupperna har minskat.

Sammantaget kan sägas att vi ser en positiv utveckling, och att kapprumsbiblioteken verkar fungera som en motivator för att besöka ordinarie bibliotek. Kapprumsbiblioteken är bara en aptitretare, det är ju på de stora ordinarie biblioteken som den största bokskatten finns. Vi har än så länge inte sett någonstans att kapprumsbiblioteken lett till en minskning av besöken på de ordinarie biblioteken.

1 kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, läsning, språk, Språkutveckling, Tidiga insatser

Lyckade samtal

Jag läser en artikel om minnesforskning. Att hjärnan är bra på att se och minnas det som är jobbigt och svårt, medan positiva saker lätt glöms bort. En motgång har lika stor effekt på oss som tre framgångar. Hjärnan verkar samla och lagra de negativa stunderna i större utsträckning än de positiva. Dessutom vill hjärnan hitta mönster, och fungerar associativt, d.v.s. den vill tänka likt. I hjärnans inre monolog som speglar just mina tankar skulle det kanske kunna fungera så här efter en dag på högskolan; ”Studenterna verkade lite frågande när jag föreläste idag. När jag tänker efter kändes det inte så bra förra tillfället heller. Jag måste jobba igenom strukturen igen, och försöka bli ännu tydligare. Jag är nog inte så bra som lärare, hur ska jag klara resten av kursen…” En dålig känsla kommer på det sättet att smitta av sig på mina minnen från tidigare tillfällen, och på framtida tillfällen. Det kommer krävas mer än dubbelt så många lyckanden än misslyckanden, för att de lyckade tillfällena ska få den dominerande platsen i mitt medvetande. Jag tänker på alla barn med språksvårigheter, som därmed har svårt att göra sig förstådda. Hur frustrerande och ledsamt det måste vara att vilja uttrycka sig, men så ofta misslyckas. Hur dessa misslyckanden växer på barnet och i vissa fall blir som ett skal. Barnet blir mer och mer isolerad i sin bristande kommunikation. Utan språket blir varje människa en ö, utan fungerande broar för att ta sig till grannlandet. När jag jobbar i verksamheten med dessa barn sätter vi ofta upp mål som på olika sätt handlar om att förbättra kommunikationen, eller barnets möjligheter att kommunicera. Men vårt främsta mål är alltid detta: Barnet måste få lyckade samtal! Att inte göra sig förstådd innebär att misslyckas i sin intention att kommunicera. Upprepade misslyckanden sänker motivationen att försöka igen. Sammanbrott i kommunikationen gör inte bara att barnet får problem med att uttrycka sig där och då, utan även att barnets bild av sig själv påverkas. För varje misslyckat samtal barnet är med om, krävs minst det dubbla antalet lyckade samtal för att konkurrera ut det dåliga minnet i hjärnan, och ge barnet bilden av sig själv som en kommunikatör. Som en som kan påverka sitt liv och sin omvärld med hjälp av sitt språk. Jag tänker att detta gäller i alla möjliga sammanhang; samtal, läsning, skrivning, muntliga redovisningar, förstå instruktioner o.s.v. Alla barn måste få lyckas varje dag. Och alla barn måste få uppleva lyckade samtal, lässtunder, berättelser o.s.v. varje dag. För barn med språkliga svårigheter gäller det att hitta strategier som fungerar. Kanske är det tecken som behövs, eller tid. För några barn är det en kontaktbok, eller foton. I arbetet med att skapa lyckade samtal måste alla i barnets omgivning samarbeta – föräldrar, syskon, släkt, pedagoger, kamrater, träningsledare m.fl. Lyckade samtal kan nås med tal, tecken, bilder, gester, det skrivna ordet, foton m.m. Det viktiga är inte HUR det sägs, utan VAD som sägs. Att någon förstår och kan ta emot det barnet säger, så att barnet får stärka bilden av sig själv som en god kommunikatör vars tankar är värda att lyssna på.

Lämna en kommentar

Under akk, Boksamtal, Förskola, grav språkstörning, lyckade samtal, minne, minnesforskning, språkförskola, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling