Etikettarkiv: språkligmedvetenhet

Språkutveckling & utvecklande appar

”Den största ökningen av nätanvändande finns hos barn i låg- och mellanstadieålderar men även betydligt yngre barn vistas på nätet.”
Christina Ohlin- Scheller, Karlstad Universitet

Barn och elever i förskola och skola möter en oerhört stor digital och virtuell värld i vardagen. Dagens unga kommer att möta vuxenlivet med fantastiska förmågor kring, och ett mycket större och annorlunda behov av, teknik och programvaror. Det har konstaterats att barn och ungdomar idag använder tekniken och internet i mycket stor omfattning- troligtvis till större del än vi anar. Vad blir då vår uppgift i detta- som pedagoger och vårdnadshavare?

Vi vet att:

  • 45% av tvååringarna i Sverige använder internet dagligen.
  • dagens fyraåringar använder internet lika mycket idag som en fjortonåring gjorde för tre år sedan.
  • 92% av flickorna i skolålder använder tekniken för att textkommunicera och använda sociala medier
  • 95% av pojkarna ägnar sig åt youtube och 93% av dem använder facebook

Lindqvist, 2014

Idag talar vi om olika digitala användningsmönster där individer som till största delen använder nätet som ett redskap benämns besökare (visitors) och de som istället har nätet som en plats där de ständigt är närvarande, i en mängd processer, är bosatta (residents). Dagens äldre generation, de flesta av oss vuxna, anses vara digitala immigranter, mejlgenerationen, medan de barn och elever vi möter i förskola och skola tillhör den digitalt infödda generationen, messengergenerationen (Ohlin-Scheller, Karlstad Uv). I mötet med den digitala och virtuella världen utvecklar våra elever en litteracitet som vi inte känner till lika väl och kan lika mycket om. Vilka krav ställer denna litteracitet på förskola och skola? Vilken roll får pedagoger i förskola och skola, och vilka kompetenser och kunskaper behöver vi utveckla? Att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt till internet och användandet och delandet av information är också en viktig del.

Till stor del handlar det om att skapa meningsfullhet och en kunskapande miljö för användandet av tekniken. Att hitta rätt i den uppsjö av program och appar som finns är inte lätt, än mindre att veta vilka som är kvalitativa, pedagogiska och väl anpassade till barnens och elevernas behov och lärande. Det finns en mängd material som utgör ett gott och kvalitativt pedagogiskt material. De är användbara både i hemmet och i förskola/skola. Viktigt är dock att appar/programvaror aldrig får ersätta den pedagogiska verksamheten- tekniken får inte bli medlet för lärande- den är verktyget som underlättar.

På Pappas appar finns mängder med recenserade och kontrollerade appar som rekommenderas för barn och elever. Här hittar du bland annat språkutvecklande appar som passar för barn och elever i förskola, grundskola, grundsärskola samt elever med annat modersmål och nyanlända elever.

modersmal Appar som utvecklar barns modersmål syftar till att vara ett stöd för pedagoger och vårdnadshavare i utvecklandet av barns och elevers modersmål. På Tema modersmål finns avdelningen Flerspråkighet i förskolan där bland annat hitta olika material som kan stimulera flerspråkighet såsom pussel och spel på olika språk kan hittas. Ett dokument med Språkstimulerande appar har tagits fram av våra logopeder och barnbibliotekarier inför en workshop för pedagoger. Alla appar du hittar här är genomgångna och goda pedagogiska förslag.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, modersmål, Språkutveckling, Tidiga insatser

Berätta! Lyssna! Läs!- en mässa för lättläst & språkglädje

Alla människor, barn som vuxna, har rätt att få ta till sig skriven text i olika former och genrer och känna glädjen i detta!

För att en demokrati ska fungera måste nyheter, samhällsinformation och litteratur vara tillgängliga för alla. Med utgångspunkt i detta får lättlästa medier en avgörande roll i att tillgodose alla medborgares rätt till böcker, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar.

Den senaste PIAAC-studien visade att drygt 13 procent av Sveriges vuxna befolkning, eller cirka 800 000 personer, har någon form av läsnedsättning som medför att de har ett uttalat behov av mer lättillgängliga medier. PISA-studien, 2012, tydliggjorde att andelen svaga läsare bland barn och unga ökar samtidigt som andelen starka läsare minskar- också här finns en stor grupp individer i behov av det stöd som lättlästa medier tillhandahåller.

Genom att lättlästa texter och material blir allt vanligare blir de också mer lättillgängliga för de som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Målgrupper för lättlästa medier är t ex personer med funktionsnedsättningar, personer med dyslexi, invandrare, äldre och lässvaga unga.

Dyslexivecka

För att ytterligare lyfta och tillgängliggöra den lättlästa litteraturen bjuder Stadsbiblioteket i Halmstad, årets vinnare av utmärkelsen Bästa lättlästa bibliotek den 8 oktober in till en eftermiddag med lättläst och språkglädje i fokus under parollen Berätta, Lyssna, Läs! Detta arrangemang äger rum som en del av Dyslexiveckan.

Datum: Onsdagen 8/10
Tid: kl. 13.30-18.00
Plats: Stadsbiblioteket Halmstad

Dagen bjuder bland annat på:

  • Bokmässa med författare, förlag och föreningar. Extra intressant information för er pedagoger i skolan är att en representant från Inläsningstjänst finns på mässan. Passa på att ställa alla era frågor till henne som rör er och era elevers tillgång till Inläsningstjänsts tjänster.
  • Mässtorg med berättare som förtäljer skrönor för besökarna.
  • Kärnhusets logopeder finns också på plats och svarar på frågor om språkutveckling, flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Logopederna kommer också att hålla i en workshop kring språkstimulerande appar. Ett bra tillfälle att få tips om hur man kan använda sig av appar i undervisningen.
  • Dagen bjuder också på flera föreläsningar, bland annat berättar författarna Per Gustavsson, Thomas Halling och Magnus Nordin om sina böcker och sitt skrivande.
  • Extra roligt tycker vi också att det är att vi kommer att ha livs levande Läshundar på plats. I USA använder man sedan 15 år tillbaka utbildade läshundar i undervisningen för att stimulera och hjälpa barn med lässvårigheter. Ta chansen att prova på att läsa högt för en av de medverkande läshundarna och samtidigt ställa dina frågor om läspedagogiken till hundförarna. En av de medverkande hundförarna är Marie Bosson Rydell som bland annat skrivit de populära Kråke-böckerna. Hon tillsammans med 13 andra författare träffar du i bokförlaget Idus monter på bokmässan.

bibhund

Söndagen 12/10 kl. 11.00-16.00 har vi en Tillgänglighetsdag.

Med dagens aktiviteter vill vi förmedla budskapet : Vi är alla olika men vi är lika mycket värda!

En dag fylld av debatt, lustfyllda arrangemang och skapande verkstäder för alla med eller utan funktionsnedsättning i alla åldrar.

Dagen bjuder Ika & Åke – en clÅwnföreställning speciellt för speciella, Glada kören och Halmstad melodifestival uppträder. Tillgänglighetsdebatt med kommunpolitiker, mässtorg, rullstolsdans,

Sinnenas verkstad, teaterskoj och utställningar.

Dyslexiveckans program i sin helhet erbjuder en mängd språk-, läs- och skrivinspirerande aktiviteter.

Har ni några frågor hör gärna av er till:
Ulrika Thorbjörnsson, bibliotekarie            e-post: ulrika.thorbjornsson@halmstad.se
Tove Carlsson, bibliotekarie                          e-post: tove.carlsson@halmstad.se

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, dyslexi, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, grav språkstörning, Grundsärskola, grundskola, Inlästa läromedel, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, skrivutveckling, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Hitta språket! – barns språkutveckling 0-5 år

Kodknäckarna har gjort det igen! Nyligen lanserades filmen och materialet Hitta Språket!- ett material som syftar till att utgöra ett stöd för vårdnadshavare med barn i åldrarna 0-5 år. Kodknäckarna har tidigare producerat materialet Hitta läsningen!- ett stödmaterial för vårdnadshavare och pedagoger kring barnets första läs- och skrivinlärning.

KK-Elsa-omslag-2x-300x168

Idag vet vi att:

  • Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas!
  • Ca 20 % av alla elever i åk 9 riskerar att hamna utför det demokratiska samhället till följd av en bristande språk-, läs- och skrivförmåga.
  • En god fungerande språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle.

Ordsamlandet, läslusten och samtalandet ger ovärderlig kunskap inför skolstarten och vi vet idag att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna är avgörande.Vid skolstart är det viktigt att barnen har utvecklat relationer till språk och läsning och har positiva upplevelser med sig. Barnet behöver också ha förstått VAD de kan använda läsning och skrivning till samt att de behöver ha sett människor de tycker om ha glädje av språkande, läsande och skrivande. Vuxnas bekräftande av barnets kommunikation är nödvändigt för att språkutvecklingen ska komma igång!

Vi vet därmed att ett starkt språk är en viktig grund för barns möjligheter att lyckas i livet. I filmen ”Hitta språket!” får vårdnadshavare och pedagoger tillgång till enkla, lekfulla och roliga exempel på hur vi i vardagen kan göra för att språkduscha barnen och därmed boosta deras språkutveckling.

Materialet kring Hitta språket! finns på fem olika språk utöver svenska: engelska, arabiska, persiska, krudiska och somaliska.

Filmen består av fyra olika avsnitt som alla fokuserar på de olika stegen i barnets språkutveckling. Till filmen finns ett häfte som innehåller information och stöd kring de olika övningarna.

Lämna en kommentar

Under Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, nyfödd, Språkutveckling, tidig kommunikation, Tidiga insatser

Praxis – visualiserar och tränar språkljuden

img00140_PRAXIS-Vykort
Praxismaterialet skapapdes ursprungligen av logopeder vid The Nuffield Centre i London, som ett träningsprogram för dyspraktiska barn med svårigheter att viljemässigt styra munnen och dess artikulation. Träningsprogrammet är översatt och anpassat till svenskan och de svenska språkljuden av leg. logoped Britt Hellqvist.

Träningen sker stegvis på ett logiskt och strukturerat sätt, och målet med träningen är att barnen nöter in de artikulatoriska rörelser som krävs när man talar. När rörelserna identifierats går man vidare med mängdträning för att automatisera dem.

Praxisalfabetets ursprungliga användning utgör dock bara en liten del av materialets potential som språkstimulans för alla barn. Materialet visualiserar de viktiga språkljuden och sätter fokus på språkets minsta beståndsdelar – fonemen. Varje fonem/språkljud representeras av en fin och färgglad bild som fungerar som en artikulatorisk anvisning till ljudet. S gestaltas t.ex. av en orm som väser /sss/. Bilden av B är ett spöke som låter /b/ för att skrämmas. Bokstäverna finns med i bildens övre högra hörn, vilket gör att barnen automatiskt lär sig känna igen även dem. Dock representeras våra språkljud inte genomgående av en bokstav. Sje-ljudet och Tje-ljudet kan ju stavas på många olika sätt, och representeras därför istället av fonetisk skrift.
img00136_PRAXIS-affish

Jag har sett flertalet 1,5-åringar stå och titta på Praxisaffischer som satts upp på förskolan, och felfritt härma i stort sett alla våra olika språkljud. De barn som tidigt får möta språkljuden på detta sätt har givetvis lättare att så småningom koordinera artikulationen av språkljuden för att kunna uttala orden. Jag har även haft glädjen att följa lite äldre barn som kämpat med sin tidiga läsinlärning, och sett hur avkodningen stöttats när praxisalfabetet plockats in i träningen. När Praxisalfabetet användas på ett bra sätt är det en klockren metod för att på ett mycket tidigt plan arbeta förebyggande mot både fonologiska problem samt läs- och skrivsvårigheter.

För att förstå materialet krävs att vi vuxna tänker bort alla de traditionella bokstavsalfabeten vi mött genom åren där bokstaven representeras av första ljudet i ett ord, t.ex. apa – a, boll – b, cykel – c. Detta gamla sätt att representera ljuden och bokstäverna är mycket mera komplicerat för barnen och kräver tankeoperationer i flera led. För att klara det måste man först förstå vilket ord som bilden föreställer? Sedan ska man identifiera vilket som är första ljudet i ordet? Och hur låter det ljudet?
En annan viktig sak att komma ihåg är att man måste vara mycket noga med att använda bokstävernas ljud – alltså hur de låter när vi ljudar/läser dem – inte bokstävernas namn.

Praxis består av olika delar som kan köpas separat, bl.a. en manual, övningsbok, fonembilder, praxisbilderna på CD och en affisch. Är man intresserad av att testa materialet rekommenderar jag att man börjar med att köpa in några affischer samt fonembilder i A5-format. Det är studentlitteratur som ger ut materialet, och det kan köpas på www.studentlitteratur.se eller www.bokus.com. Jag kommer i fortsättningen på denna blogg att presentera hur några olika förskolor använder praxis i det dagliga arbetet med att språkstimulera barnen, bl.a. Stenstorps och Skeppets förskolor i Halmstad.

Båda bilderna är hämtade från https://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/13907?breakcache=838071233

4 kommentarer

Under Förskola, Förskoleklass, grav språkstörning, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Vi Knacka(r) på! hos Jutagårds förskola

Anna-Clara Tidholms bok Knacka på! är en självklar favorit för många barn. Boken gavs först ut 1992 och har sedan dess tryckts i flera upplagor. Boken har gjort succé såväl i Sverige som utomlands och vänder sig till barn i åldern 0-3 år.

knacka-pa

Knacka på! inbjuder till mängder med samtal och äventyr kring vad som kan finnas på andra sidan dörren. Barnet bjuds in till att knacka på de olika dörrarna och bokens upprepningar ger en språklig struktur. Boken finns idag också som app (Ipad, Iphone, Ipod) i vilken barnet aktivt kan knacka på de olika dörrarna. Det går att välja mellan svenska och engelska som språk. Appen kostar 22 kronor. Det finns en film kring hur appen fungerar som är framtagen av Pappas appar.

knacka på app

Appen Knacka på!

Berättelsen följer en enkel språkstruktur där barnen kommer fram till ett litet hus där de får knacka på dörren för att sedan vandra genom husets olika rum. På vandringen genom huset möter de bl a lilla Kalle, familjen Kanin, aporna och Lilla gubben. Då de till slut kommer ut ur huset har det hunnit bli mörkt och natt.

Upprepningarna, i form av knackningar på dörr efter dörr, gör att berättelsen fängslar det lilla barnet även som app. Mängden interaktivitet passar utmärkt till avsedd målgrupp, barn i åldern 0-3 år.

På Jutagårds förskola arbetar personal och barn med barnböcker inom projektet Sagor och berättelser. Nyligen avslutades arbetet med boken och appen Knacka på! i vilka de gått på upptäcktsfärd i tillsammans med barn i åldrarna 1-3 år. Barn och personal har tillsammans samtalat om bildernas innehåll och vad som skulle kunna finnas bakom de olika dörrarna i boken.

Pedagogerna introducerade appen via cleverboarden där ett barn i taget fick gå fram och knacka på så att nästa sida kom fram. Detta var ytterligare en del i att med gruppen öva turtagning. Tillsammans diskuterade barn och pedagoger vad som hände på bilden. De bilder som är i rörelse var extra roliga att titta på, t ex ett grytlock hos kaninerna som hoppar upp och ner då innehållet kokar. Pedagogerna berättar att barnen visat stor glädje i att ta del av boken på ytterligare ett sätt. Appen erbjuder även möjligheten att spela in en egen berättarröst till de olika sidorna i boken. En möjlig väg att gå kan vara att låta ett äldre barn på förskolan spela in rösten för att se reaktionerna hos de yngre. Knacka på! har under arbetets gång funnits tillgänglig både i bokform och som app så att de kunnat använda dem själva.

I samband med läsandet av Knacka på! fick barnen även tillverka egna Knacka på!-böcker. Varje lästillfälle följdes av att barnen fick måla egna dörrar i olika färger.

18

Framsida på en av de egentillverkade böckerna

Förskolans verksamhet ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.
Lpfö98 (rev 2010)

I nästa steg tog personalen foton på personer och saker barnen sett och som anknyter till deras erfarenhetsvärld och vardag. Dessa foton skulle sedan användas i barnens egna böcker. Inledningvis presenterades en mängd foton för barnen och tillsammans pratade man om vad de föreställde. Pedagog och barn läste åter boken Knacka på! och efter det fick barnet knacka på sin egen, målade dörr och välja ut, genom att tala eller peka, vilka av alla foton som skulle finnas bakom de olika dörrarna i den egna boken.

jutag5  jutag6    

15  11 - Kopia

Om du vill veta mer om Jutagårds Sago och berättelse projekt är du välkommen att kontakta personalen på förskolan via epost: son.jutagardsfsk.algen@utb.halmstad.se .

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Förskola, Högläsning, Språkutveckling