Etikettarkiv: språkförståelse

Ämnesspecifikt språk hinder för andraspråksinlärare

Lotta Olvegård är doktorand vid Göteborgs universitet, på Institutionen för svenska språket. Hon har skrivit en mycket intressant avhandling om mötet mellan flerspråkiga elever och gymnasieskolans läroböcker i historia. I dessa läromedel finner man ett ämnesspecifikt och ofta abstrakt språkbruk, vilket begränsar många flerspråkiga elevers läsförståelse.

Vi har många gånger tidigare på bloggen skrivit om ordförrådets stora betydelse för att nå en god läsförståelse. Agneta Edwards skriver i sin bok ”Bilderbokens mångfald och möjligheter” att med så lite som 3000 ord kan man klara sig en vanlig dag på de flesta språk, som turister eller som nya i ett land. Men redan vid start i förskoleklass beräknas att eleverna måste ha minst det dubbla antalet ord för att kunna hänga med i undervisningen. Kraven ökar sedan drastiskt genom hela skoltiden. I årskurs 4 utsätts eleverna för ca 10.000 ord per år. Alla dessa ord måste inte införlivas i det aktiva ordförrådet, men eleverna behöver förstå majoriteten av dem. Eva-Kristina Salameh, med. dr i logopedi vid MAS, menar att det tar många år att nå ett ”skolspråk” på svenska, och för elever som kommer till Sverige sent är det svårt att komma ikapp. Klasskamraterna ordförråd fortsätter att utvecklas och eleverna med svenska som andraspråk måste därför hålla dubbelt tempo i sin ordinlärning. Ordförrådet kan därmed utgöra ett långlivat hinder för eleverna – det tar tid att göra det nya språket till ett verktyg för inlärning!

tid för tillägnande av andraspråk

Lotta Olvegårds avhandling visar också att det inte enbart är de nyanlända eleverna som har svårt att tolka språket i läroböckerna, utan även elever som gått flera år i svensk skola. Avhandlingsförfattarinnan började sin studie med att språkligt analysera ett antal lärobokstexter i historia. Sedan genomförde hon samtal om innehåll och språk i några av texterna med elever i gymnasieskolans historieundervisning. Samtalen fördes med elever med svenska som första- respektive andraspråk.

Som alla vet så förväntas elever i skolämnet historia på gymnasiet kunna läsa texter kritiskt och analytiskt. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, om man inte vad och vem texterna handlar om. Eleverna måste också kunna analysera komplexa språkliga strukturer och tolka underförstådd information i texten. Lotta Olvegård poängterar att historieböckerna dessutom är skrivna med ett västvärldsperspektiv, och många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna.

Lotta Olvegård drar bl.a. slutsatsen att andraspråksläsarnas svårigheter att förstå lärobokstexterna inte handlar om att de är generellt dåliga på svenska, utan på att de inte hunnit utveckla det ämnesspecifika skolrelaterade språkbruket som präglar lärobokstexter i olika ämnen. Hon menar vidare att detta ytterligare stärker argumenten för att alla ämneslärare även måste vara språklärare. Alla elevers språkutveckling är alla lärares gemensamma ansvar!

1 kommentar

Under Flerspråkighet, forskning, Gymnasieskolan, läromedel, ordförråd, språkförståelse, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Studiestöd på modersmål- Inläsningstjänst

I svenska skolor finns en stor mängd elever som har turen att tala och förstå flera olika språk. Det som ibland kan vara deras största utmaning är att få möjlighet till en förståelse i de ämnen som undervisas i skolan. Att som elev med mycket lite svenska få tillgång till ämnes- och skolspråk på både svenska och det egna modersmålet kan många gånger spela en avgörande roll för den fortsatta kunskapsutvecklingen. Många av de barn och ungdomar som kommer till Sverige och står inför att lära sig ett helt nytt språk har en varierad språkbakgrund och en varierande språkförståelse på det egna modersmålet.

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnäs ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”

Skollagen 3 kap 3 §

Att lära sig ett helt nytt och främmande språk innebär för de flesta barn och ungdomar att  kunskapsinhämtningen delvis bromsas. Det blir naturligt svårare att ta del av den utmaning i form av nya kunskaper eleven har behov av utifrån att undervisningen sker på ett främmande språk. Utifrån detta har studiehandledning på det egna modersmålet samt tillgången till läromedel på hemspråket en betydande roll. Att med hjälp av läromedel få tillgång till en, utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter, rätt nivå i lärandet kan rädda en elevs akademiska självkänsla.

Framgångsfaktorer för en effektiv studiehandledning är nära relaterade till vad som anses vara avgörande faktorer för elevens resultat och måluppfyllelse. Bland annat är det av stor vikt att klass- och ämneslärare samverkar och att arbetet organiseras mitt i verksamheten, inte vid sidan av. Att studiehandledningen ges i form av en flexibel insats som kan anpassas efter elevens utveckling och att denna sker växelvis på modersmålet och på svenska påverkar elevens lärande och resultat till stor del.

Med anledning av detta har Inläsningstjänst nyligen lanserat ett studiestöd på arabiska och somaliska som riktar sig till nyanlända elever och elever med nybörjarkunskaper i svenska. Studiestödet är på elevens modersmål och syftar till att ge eleven möjlighet att ta till sig läromedlets innehåll. Det är utformat för att kunna utgöra en del av den flexibla insats eleven behöver och materialets uppbyggnad ger även tillgång till innehållet på de båda språken, vilket i sin tur leder till att dessa stärks, individuellt och i förhållande till varandra.

mmlinltj

Syftet med materialet är att ge eleven en större tillgång till den svenska läromedelstexten genom att ge eleven stöd och möjlighet att förstå textens innehåll och centrala budskap samt viktiga ord och begrepp. I och med användningen av materialet får eleven både en förförståelse inför lektioner och genomgångar men även en sammanfattning av ämnesområdet. I materialet finns läromedlet inläst på både modersmålet och på svenska vilket leder till att båda språket stärks, individuellt och i förhållande till varandra.

Materialet är framtaget av erfarna studiehandledare med aktuellt språk som modersmål samt med goda ämneskunskaper. Många elever har tillgång till visst stöd av studiehandledare i sin skolvardag men tyvärr är detta stöd alltför ofta begränsat till ett begränsat antal timmar/vecka. Materialet möjliggör en tillgång till ett visst studiestöd när helst eleven behöver det.

Inläsningstjänst har som mål att kunna tillhandahålla de flesta större läromedelsserier, för både grund- och gymnasieskolan som studiestöd på sikt. Under 2014 är målet att kunna tillhandahålla Natur och Kulturs serier SOL 4000 (So-ämnen för högstadiet), PULS (No-ämnen för högstadiet) samt So- och No-ämnen för mellanstadiet. Eleven kan lyssna på läromedlet och studiestödet med via dator, smartphones, läsplatta eller DAISY-spelare.

Under hösten 2014 kan alla kunder med abonnemang på Inlästa läromedel  gratis testa och nyttja studiestödet via app eller webbspelare. Under 2015 kan skolor och huvudmän tillgå dem utifrån tre olika alternativ:

  • årsabonnemang på specifik bok för en elev
  • individabonnemang  för en specifik elev där eleven kan nttja alla studiestödsmaterial
  • skol- eller kommunabonnemang som ger alla elever tillgång till materialet

Förhoppningsvis kan tillgången till läromedlen via Inläsningstjänst till någon del kompensera att, som Nyamko Sabuni uttrycker:

”För få elever får utnyttja sin rätt till studiehandledning på modersmålet.”

 

 

Lämna en kommentar

Under Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, grundskola, Gymnasieskolan, Inlästa läromedel, litteracitet, modersmål, Motivation, Särskilt stöd, Skollagen, skrivutveckling, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser, undervisning

Författarbesök och skapande verkstäder – lust, lärande och läsförståelse

I Halmstad arbetar pedagogen Elisabeth Hallén som samordnare för ”Skapande skola”. Skapande skola är finansierat med statliga medel (SIS-medel från Kulturrådet), och syftar till att ge elever och pedagoger mer kunskaper och möjligheter till estetiska lärprocesser i skolan. Elisabeth brinner för det språkutvecklande arbetet och har tydligt fokus på språk, läsning och skrivning i de projekt som genomförs inom ramen för Skapande skola.

Här kommer en kort beskrivning av hur Skapande skola på ett utmärkt sätt kombinerar de estetiska lärprocesserna med det språkutvecklande arbetet i skolan.

Under våren 2014 fick klass 1 på Snöstorpsskolan besök av författaren Ulf Nilsson som en del i ett större projekt inom Skapande skola. Barnen fick träffa Ulf Nilsson och samtala med honom om bl.a. böcker, författande/författarskap och illustrationer i böcker. Klassläraren Jenny-Ann Flystam intervjuade barnen efter besöket och har sammanfattat deras svar nedan:

Varför ska man läsa?
”Det är för att man ska bli en bra läsare och för att det är roligt att läsa. När man läser så lär man sig saker och det är bra. Man lär sig hur bokstäver ser ut och hur de låter, man lär hur ord stavas och det är kul att läsa.” (Thula, Carl och Jenny, 7 år)
Min kommentar: Många forskare, bl.a. Carina Fast (2008) framhåller vikten av att skapa positiva relationer med böcker och litteratur för att få en bra start i läs- och skrivinlärningen. Barnen uttrycker här själva att det är kul att läsa och lärandet man får av läsning upplevs för barnen som något positivt.

Vad tyckte du om att få ett författarbesök?
”Det var roligt för han berättade roliga saker. Det var roligt för han hade skrivit många böcker och vi fick lära oss mer om honom.” (Sally, Fanny och Måns 7-8 år)
Min kommentar: Återigen ser vi att barnen haft en lustfylld litterär upplevelse. De har också blivit medvetna om att det finns författare bakom de böcker de läser, personer som skriver historier för att andra ska få en upplevelse av dem. De uppmärksammar att Ulf Nilsson har skrivit många böcker och förhoppningsvis kan detta hjälpa dem att börja koppla böckerna till varandra – se likheter och skillnader, och att författaren kanske har vissa återkommande drag i sina historier. Har de inte själva upptäckt sådana kopplingar kan en skicklig och medveten pedagog hjälpa dem att upptäcka det. Bl.a. Aidan Chambers (2014) lyfter fram vikten av att lära sig göra sådana kopplingar för att utveckla goda läsförståelsestrategier.

Hur var den skapande verkstaden? (Barnen fick delta i skapande verkstäder efter att ha läst böckerna, där de bl.a. tillverkade rekvisita och dramatiserade viktiga händelser ur böckerna).
”Vi gjorde gravstenar för X tyckte att det var sorgligt i vissa böcker. Jag tyckte att det var bra, vi fick begrava djur och så skrev vi namn på gravstenarna.” (Simone och Fia 7-8 år)
 Min kommentar: Barnen får i skapandet hjälp att ta till sig innehållet och förstå böckerna på ett djupare plan med hjälp av ett multisensoriskt förhållningssätt där alla sinnen involveras. För elever med språksvårigheter vet vi att brister i språkförståelse och ordförråd ofta sätter käppar i hjulet för deras läsförståelse, men i och med att de tillåts återuppleva och återberätta böckerna i skapandet ökar chanserna att de ska kunna tolka och förstå bokens budskap markant.

 

Om någon är nyfiken på att veta mer om Skapande skola, är man välkommen att kontakta Elisabeth på följande e-postadress: elisabeth.hallen@halmstad.se

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, barnlitteratur, Boksamtal, estetiska lärprocesser, Förebyggande arbete, Författare, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Skapande skola, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning, upplevelsebaserad inlärning

Allt vi säger är sant- podcast med bokfokus

Allt vi säger är sant är en podcast med ett gediget och ständigt fokus på ungdomslitteratur. Under bokmässan 2o12 beslutade sig författarna och journalisterna Lisa Bjärbo och Per Bengtsson för att göra en podcast om ungdomslitteratur. Podcasten lanserades i februari 2013 och sedan dess har 17 avsnitt publicerats.

alltvisager

Inför varje podcastavsnitt, som har ett specifikt tema t ex kladdkaka eller dystopier, läser och funderar de två kring en och samma titel. Boken och dess tema diskuteras sedan under den halvtimmeslånga sändningen.

Podcasten har ett stort läsinspirerande och läsmotiverande syfte. Varje avsnitt bjuder inte bara in till diskussion och dialog kring den inför programmet lästa boken utan i anslutning till avsnittet visas även de övriga titlar som utifrån sin koppling till fokustiteln nämns och kopplas till på olika sätt. Denna förteckning kan underlätta sökandet efter liknande titlar inom olika teman och genrer, men även möjliggöra användandet och tränandet av t ex strategin att koppla text till annan text genom att jämföra och reflektera kring deras likheter och skillnader.

Podcasten går att lyssna på via hemsidan eller genom att ladda hem den via iTunes. Om man som lyssnare vill komma i kontakt med programansvariga går det att maila dem på: alltvisager@gmail.com

Exempel på tidigare teman är: Syskon, John Green, Idyllfobi och Internet och sociala medier.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 7-9, Boksamtal, Författare, grundskola, Gymnasieskolan, litteracitet, Motivation, Språkutveckling, Textförståelse, Ungdomslitteratur

Hitta språket! – barns språkutveckling 0-5 år

Kodknäckarna har gjort det igen! Nyligen lanserades filmen och materialet Hitta Språket!- ett material som syftar till att utgöra ett stöd för vårdnadshavare med barn i åldrarna 0-5 år. Kodknäckarna har tidigare producerat materialet Hitta läsningen!- ett stödmaterial för vårdnadshavare och pedagoger kring barnets första läs- och skrivinlärning.

KK-Elsa-omslag-2x-300x168

Idag vet vi att:

  • Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas!
  • Ca 20 % av alla elever i åk 9 riskerar att hamna utför det demokratiska samhället till följd av en bristande språk-, läs- och skrivförmåga.
  • En god fungerande språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle.

Ordsamlandet, läslusten och samtalandet ger ovärderlig kunskap inför skolstarten och vi vet idag att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna är avgörande.Vid skolstart är det viktigt att barnen har utvecklat relationer till språk och läsning och har positiva upplevelser med sig. Barnet behöver också ha förstått VAD de kan använda läsning och skrivning till samt att de behöver ha sett människor de tycker om ha glädje av språkande, läsande och skrivande. Vuxnas bekräftande av barnets kommunikation är nödvändigt för att språkutvecklingen ska komma igång!

Vi vet därmed att ett starkt språk är en viktig grund för barns möjligheter att lyckas i livet. I filmen ”Hitta språket!” får vårdnadshavare och pedagoger tillgång till enkla, lekfulla och roliga exempel på hur vi i vardagen kan göra för att språkduscha barnen och därmed boosta deras språkutveckling.

Materialet kring Hitta språket! finns på fem olika språk utöver svenska: engelska, arabiska, persiska, krudiska och somaliska.

Filmen består av fyra olika avsnitt som alla fokuserar på de olika stegen i barnets språkutveckling. Till filmen finns ett häfte som innehåller information och stöd kring de olika övningarna.

Lämna en kommentar

Under Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, nyfödd, Språkutveckling, tidig kommunikation, Tidiga insatser

Läsdagbok som kvalitativ dokumentation

Att föra läsdagbok i skolan förknippas ofta med att kvantitativt hålla koll på den mängd böcker och kanske framförallt det antal sidor elever läser. Själv har jag länge fört läsdagbok med syfte att skapa minnesbilder av de böcker jag läst, vilka genrer och författare jag tidigare läst och vilka intresseområden jag rört mig inom.

läsdagbok

I det läsfrämjande arbetet valde vi, på den F-6 skola jag tidigare arbetade, att använda läsdagboken för att skapa kvalitativa minnen av gruppernas och elevernas läserfarenheter.

På gruppnivå valde vi att använda läsdagboken för att dokumentera klassens högläsnings- och boksamtalserfarenheter. Alla de böcker gruppen tillsammans läste och på något sätt bearbetade dokumenterades för att utgöra en informationskälla för mottagande lärare under gruppens fortsatta skolgång på skolan. Genom att titel, författare, genre och bearbetningssätt dokumenterades kunde mottagande lärare ta del av och utgå från de läserfarenheter gruppen tidigare gjort i val av litteratur samt val av pedagogisk strategi för bearbetning av framtida läsning.

På individnivå lät vi eleverna dokumentera sina lästa böcker genom att även här ange författare, genre samt några korta tankar kring dessa. Syftet med denna dokumentation var inte att skapa en kvantitativ stress utan att skapa ett stöd för framtida val av litteratur och biblioteks/bokbussbesök.

Vår erfarenhet var att den tid elever och lärare hade att nyttja bokbussen var oerhört begränsad och inte tillräcklig för elevernas behov av stöd av bibliotekarie. Genom att låta eleverna planera sitt biblioteksbesök, med stöd av bl a sin Läsdagbok, och i samtal med lärare och kamrater skapa en bild av vilken bok de skulle vilja läsa härnäst. Denna information förde läraren i nästa steg fram till bibliotekarien som då kunde till mesta möjliga mån tillgodose önskemål och behov.

Vår stora lärdom i detta blev att dokumentation av läst litteratur, på grupp och individnivå, ger elever och lärare ett kvalitativt utgångsläge inför val av ny litteratur eller alternativa medier samt skapar en ökad kunskap hos eleverna kring den egna läsningen och en reflektion kring genrer och det vidgade textbegreppet.

Läsdagboken finns i en mängd olika varianter och versioner; den traditionella bokformen, t ex Chambers Läsdagbok,  och den modernare app-formen. Bra exempel på läsdagböcker i app-form är t ex Bookswing och Goodreads.

app4 app5

Beroende på vilket syfte som avses med användningen är det också viktigt att inventera hur de olika varianterna av läsdagböcker ser ut inuti- vilken information som prioriteras i dem.

 

 

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Boksamtal, Författare, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, litteracitet, Språkutveckling, undervisning

Strategier för textförståelse – UR-serie

Strategier för läsförståelse/UR

I URs Strategier för läsförståelse får vi i åtta avsnitt möta forskarna Barbro Westlund och Catharina Tjernberg, lärare, förskollärare samt barn och elever som alla arbetar med olika strategier för en ökad text- och läsförståelse. Programmen, en serie med fokus på hur vi kan arbeta med läsförståelsestrategier sänds i Svt1 idag, den 2 juni, samt torsdagen den 5 juni och är avsedda att fungera som inspiration och fortbildning för lärare, pedagoger och föräldrar. Programserien finns därefter att tillgå hos Utbildningsradion.

böcker

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser, undervisning

Böcker, berättelser & en uppsjö av språk

I förskola och skola möter vi en mångfald av språk från jordens alla hörn. Att hitta texter att läsa och lyssna på på de olika modersmålen kan ibland vara klurigt. Biblioteken har en del barn- och ungdomslitteratur, men ibland också en begränsad mängd på efterfrågat språk.

I mötet med en flicka blev den begränsade tillgången till texter på hennes modersmål så oerhört tydlig. Flickan, som hade med sig ett digert modersmål i ryggsäcken, törstade efter texter att läsa och utmanas av. Vi hankade oss fram hjälpligt med google translate och ett rejält ordlexikon och lyckades på så vis med gemensamma ansträngningar leta rätt på en mängd böcker via Internationella biblioteket. Dessa levererades till oss med hjälp av bokbussen och flickan njöt i stora drag- i ungefär två månader- för sedan hade hon även uttömt deras utbud på aktuellt språk.

Flickan i fråga, precis som många andra flerspråkiga elever jag mött, hade ett gott språk och en god läsförmåga med sig då hon tyvärr fick fly sitt hemland. Efter en mycket kort tid i svenska skola konstaterade vi tillsammans att hon behövde utmanas. Hennes svenska språkförståelse var mycket begränsad samtidigt som hennes behov av kunskapsutmaning på modersmålet var oerhört stor. Detta kom att bli ett bekymmer- hur skulle vi lyckas utmana henne och skapa möjlighet till en kunskapsutveckling på för henne adekvat nivå? Vi kom inte så långt i detta innan flickan flyttade vidare till annan ort- men frustrationen i att inte kunna utmana flerspråkiga elevers förmågor på en tillräckligt hög nivå har jag sedan dess burit med mig.

Vad vi dock lärde oss att göra, i brist på skönlitteratur och läromedel, var att vända oss till andra länder där det finns hemsidor och dokumenterade mediebanker.

icdl

På den amerikanska hemsidan International Childrens Digital Library finns tillgång till en uppsjö texter och berättelser på så många som 21 olika språk. ICDLs mål är att tillhandahålla en samling böcker och texter som representerar kvalitativa historiska och samtida böcker och texter från hela världen. Avsikten är också att ha ett utbud som representerar alla kulturer och språk så att alla barn och elever kan känna till och ta del av den rikedom som barn- och ungdomslitteraturen utgör. Många av böckerna finns på fler än ett språk samt engelska och allt material på hemsidan är givetvis gratis att använda.

world-stories-header

En liknande sida finner vi i World stories, en brittisk hemsida som erbjuder en ständigt växande samling berättelser från hela världen. Samlingen innehåller återberättade sagor och sägner och nya kortare berättelser på de språk som är vanligast bland flerspråkiga elever i Storbritannien- vilket innebär material mer än 21 olika språk. Texterna finns på både engelska samt ett eller flera av de aktuella språken. Alla texter går att lyssna på online eller genom att ladda ner- och det bästa av allt är att det är gratis. ett mål med sidan är också att skapa en större interkulturell förståelse bland barn och elever.

På World stories hemsida finns lärarhandledningar till de olika texterna samt tips och stöd för vårdnadshavares läsning tillsammans med barnen.

Sidorna går utmärkt att använda både i undervisningen samt av barn, elever och föräldrar.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, modersmål, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Bokslukarsällskapet- läsfrämjande podd

På Världsbokdagen den 23 april valde jag att vända min blick mot hur den digitala utvecklingen verkar läsfrämjande. Dagens barn och unga växer upp som en i allra högsta grad digital generation- ett faktum samhälle, skola och vuxenvärld måste acceptera och framför allt nyttja. Genom att nyttja den mängd olika fördelar den digitala utvecklingen medför kan vi åstadkomma utveckling och förändring avseende läsning, läs- och textförståelse och framförallt alla barns och elevers rätt till en språk-, läs- och skrivutveckling. De digitala verktygen, både genom att verka stödjande, utmanande och skapa tillgänglighet, är en viktig väg mot att nå en ökad likvärdighet avseende språk-, läs- och skrivförmåga bland alla barn och elever.

Idag är de läsfrämjande insatserna, engagemanget och medvetenheten kring dessa, av större vikt än någonsin. Vi ser ett minskat antal starka läsare, en ökad mängd svaga läsare, färre läsande pojkar och unga män samt färre läsande unga vuxna. Genom att verka läsfrämjande på flera fronter och med hjälp av olika medier ökar vi möjligheten att nå och inspirera fler barn och ungdomar.

Den digitala utvecklingen har gett oss tillgång till Podcasts (poddsändningar, poddradio); en metod att publicera och prenumerera på ljudfiler eller film via internet. Bland de första att nyttja podcasts för att verka läsfrämjande är Bokslukarsällskapet.

bokslukarsällskapet

Genom min dotter fick jag möjligheten att möta en mystisk och inspirerande podd- Bokslukarsällskapet. Podden riktar sig främst till barn och elever i åldrarna 9 till 13 år, via de digitala medier de redan är bekanta med; mobiltelefon, surfplatta etc. Bakom podden står Barnens bibliotek och produktionsbolaget Poddradiohuset. Statens kulturråd bidrar med visst ekonomiskt stöd. Podden ska spridas till barn och elever via bibliotek och andra instanser som arbetar med läsfrämjande insatser. Att använda podden  som en läsfrämjande aktivitet och som inspiration i undervisningssituationen är ett utmärkt alternativ.

Under våren 2014 sänds sex olika poddradioprogram där lyssnaren kommer att kunna ”tjuvlyssna” på den hemliga klubben Bokslukarsällskapets hemliga möten. Mötena hålls månatligen och sällskapet arbetar för att beskydda slukarböckernas berättelser. Vid dessa möten pratar medlemmarna om och recenserar nyutkomna slukarböcker. Alla klubbens medlemmar har svurit på att böckernas magi aldrig ska gå förlorad.

 

Bokslukarsällskapet- Prolog

Lika länge som människan har funnits har det funnits historier att berätta. Och lika länge som det funnits historier att berätta har historierna spridit magi. När papperstillverkningen och boktryckarkonsten kom till Sverige så började folk angripa ting och varelser som man anade besatt magiska krafter.

Hemska och hatfulla handlingar gentemot de som inte förmår försvara sig. Handlingar som så ofta grundar sig i rädsla eller okunskap. Man lät arrangera jättelika brasor där allt som man fruktade kastades på hög. Bland de drabbade fanns de böcker och skrifter som innehöll mer eller mindre befästa idéer och tankar som makthavarna inte ville skulle spridas.

Där och då gick en stor del av Sveriges bokmagi upp i rök.  En uppsjö av fiktiva verkligheter och fantasier blev till aska. Men som en fågel Fenix föddes därmed en motkraft. Ett sällskap. Av barn. Som svor att böckernas verkliga magi aldrig skulle gå förlorad igen!

Hittills har följande böcker berörts: Liksom helt vanligt (Melin), Silverpojken (Ohlsson) och Imorgon är allt som vanligt (Stoltz).

Ebba Ljungdahl, som leder samtalet med de medverkande barnen, menar att man genom att jobba med ljud skapar fantastiska förutsättningar att jobba med berättandet. Det engelska uttrycket att radio är ”the theater of the mind” (ung. sinnenas teater) kommer till liv genom programmet. Att utveckla barns och elevers inre bilder, förmågan att skapa bilder av det berättade, det hörda, har stor betydelse för barnens och elevernas vidare utveckling av en text- och läsförståelse. Utan förmågan att kunna se den ”inre filmen” vid läsande och lyssnande blir förståelsen och de semantiska nätverken (betydelsebärande kopplingar mellan ord- och begrepp) mycket begränsade. De inre bilderna bidrar till en ökad språk- och ordförståelse.

hemsidan finns mer information, boktips och intervjuer med medlemmar ur Bokslukarsällskapet. Sällskapet har också en sida på Facebook.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Förebyggande arbete, Författare, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser, undervisning, upplevelsebaserad inlärning

Särskrivning- lurigt, klurigt & roligt!

Fenomenet särskrivningar duggar tätt i vår skriftspråkliga värld- ibland skapar de oreda och ibland bara ett leende hos läsaren. Felaktig särskrivning innebär att ett sammansatt ord skrivs som två eller flera ord. Detta är ett vanligt skrivfel i svenskan då vi kan bilda nya ord genom sammansättningar, i stort sett utan begränsningar.

Felaktiga särskrivningar kan leda till att betydelsen blir en helt annan än vad som avsetts. Underhållande exempel är t ex ”brun hårig sjuk sköterska” i stället för ”brunhårig sjuksköterska”, och ”skum tomte” i stället för ”skumtomte”.

skumtomte

Direkta missförstånd på grund av felaktiga särskrivningar är sannolikt ovanliga; däremot gör felaktiga särskrivningar en text mera svårläst eftersom den inte följer skriftspråksnormen. Ett annat problem är att textens vederhäftighet kan ifrågasättas eftersom många uppfattar felaktiga särskrivningar som ett tecken på okunskap och bristande bildning.

En av de bakomliggande orsakerna till att särskrivningarna ökar sägs många gånger vara den stora mängden influenser från det engelska språket under 1900-talet. Debatten kring särskrivningens lavinartade ökning är stor. Engelskan särskriver många ord medan svenskan innehåller många sammansatta ord som då de särskrivs får helt andra betydelser än avsett.

Generellt är det så att de germanska språken utmärker sig genom att i hög grad bilda nya ord genom just sammansättningar. Det finns dock undantag- i de västgermanska språken, som nederländska, tyska och engelska, är sammansatta ord inte ett lika brännande ämne, men stavning av sammansättningar diskuteras.

Vi tar många gånger för givet att särskrivning blir allt vanligar och periodvis menas att dagens barn och ungdom skriver sämre än tidigare generationer. Spännande och omvälvande är dock att forskning (Ledin, professor svenska, Örebro universitet) kring särskrivningar visat på följande :

  • dagens ungdom särskriver inte mer än andra generationer. Särskrivningar har funnits i alla tider. Den som läser en text som är några hundra år gammal kommer att stöta på ett antal.  Äldre svenska författare som Carl Michael Bellman och Anna Maria Lenngren särskrev.
  • särskrivningen är inte beroende av engelskans inflytande- särskrivningar har alltid funnits
  • särskrivningar orsakar inte några missförstånd

center

Oavsett vad forskningen säger kan särskrivningar skapa spännande diskussioner och en ökad språklig medvetenhet hos barn och elever. Genom att titta på ords uppbyggnad, ordstam, form och betydelse då de används i sammansatta ord och vilken betydelse uttryck kan få då de felaktigt särskrivs får eleverna möjlighet att reflektera över sin språkanvändning och undervisningen får mängder av ingångar till spännande grammatiska och språkstrukturella diskussioner. En mängd bilder och spännande ord som kan hjälpa till att krydda undervisningen och diskussionerna finns bl a att hitta på facebookgruppen Bilder i kampen mot särskrivningar.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, grundskola, Gymnasieskolan, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning