Läslyftet-aktuellt & webbinarie

Genom uppstarten av Läslyftet till hösten 2015 skapas nya möjligheter för skolor, och längre fram även förskolor, att ytterligare utmana och utveckla det redan pågående systematiska och kvalitativa utvecklingsarbetet kring barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling.

Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevers utveckling och lärande i förskola och skola liksom för framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar varför den nationella satsningen Läslyftet, en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik, riktar sig till alla lärare i alla ämnen. Läslyftet vänder sig framför allt till lärare i årskurserna 1-9 samt år 1 på gymnasiet, men fortbildningen kan också omfattas av förskollärare i förskoleklass, personal i skolbibliotek samt modersmålslärare. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare. Fortbildningen syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen.

Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial finns tillgängligt för alla huvudmän, skolor och förskolor genom webbplatsen Läs och skrivportalen. Skolor behöver därför inte formellt delta i Läslyftet för att kunna ta del av materialet. Satsningen pågår 2015-2018 och när Läs och skrivportalen är fullt utbyggd kommer den att vända sig till lärare i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, personal i skolbibliotek, förskollärare/lärare i förskoleklass samt personal i förskolan. Fram till 2018 kommer Läslyftet och antalet moduler successivt att utökas.

För skolor som vill delta med stöd av statsbidrag redan till hösten 2015 är sista ansökningsdag den 23 januari 2015. Det är dock viktigt att veta att skolor som idag har tillgång till förstelärare, med nedsättning i tid, som möter kravspecifikationen för handledare inom Läslyftet också kan inleda sitt arbete redan till hösten. Ett statsbidrag innebär inom Läslyftet att skolan/verksamheten får ersättning (ett schablonbelopp) för lärarens nedsättning i tid (10% eller 20%) och att läraren också erbjuds handledarutbildning. Att fungera som handledare inom sin verksamhet är något som många förstelärare redan gör- däremot kan en skola behöva ansöka om statsbidrag för att möjliggöra tillgång till en handledare inom rätt ämnesområde för deltagande i Läslyftet (se kravspecifikation för Handledare). Det finns med andra ord ingen anledning för skolor och verksamheter att känna press inför den 23 januari om det redan i verksamheten finns förstelärare med rätt ämneskompetens för uppdraget. En ytterligare fördel med att använda förstelärarna som handledare inom Läslyftet innebär skolan kan ha en större andel handledare (inte begränsad av statsbidraget) och därmed också kan låta ett större antal lärare delta vid samma position i schemat.

Inför ett deltagande är det första viktiga steget att skolan/verksamheten gör en kartläggning av sitt nuläge med hjälp av olika relevanta källor (ex kunskapsresultat, nationella prov, handlingsplan för elevers språk-, läs- och skrivutveckling och verksamhetsrapport osv.). I nästa steg görs sedan adekvata och relevanta val och prioriteringar bland de olika modulerna med en tydlig koppling till de behov och utmaningar ett aktuellt nuläget visar på.

Inom Läslyftet finns möjlighet för skolhuvudmän att, läsårsvis under perioden 2015-2018, söka statsbidrag för handledare som handleder grupper av lärare och av förskollärare i förskoleklass. Sista dag att ansöka om statsbidrag för handledare som stödjer lärargrupperna i det kollegiala lärandet är den 23 januari 2015. Statsbidrag för deltagande i Läslyftet gäller under ett läsår. I första omgången, läsåret 2015/16, kommer Läslyftet rikta sig till lärare i:

• grundskola
• grundsärskola
• specialskola
• sameskola
• samt förskollärare i förskoleklass

Följande läsår utvidgas Läslyftet till att omfatta även:

• Lärare i gymnasie- och gymnasiesärskolan
• Förskolan

Måndagen den 12 januari 2015 sänder Skolverket ett webbinarie med information kring Läslyftet med fokus på bland annat följande frågeställningar:

• Vad är syftet med Läslyftet?
• Hur fungerar fortbildningsmodellen?
• Vad är moduler?
• Vem kan ta del av Läslyftet?
• Vad gör en handledare?
• Hur är det bäst att planera och organisera arbetet i Läslyftet?

Webbinariet kommer även att kunna ses i efterhand, med start torsdagen den 15 januari, och ses på Skolverkets hemsida.

Undantagsbestämmelsen- klurig men nödvändig för många

Under terminens sista skälvande veckor har mången lärare haft huvudbry kring betygssättningen och dialogen kring undantagsbestämmelsen har varit mer aktuell än någonsin. I skrivande stund är betygen satta och många lärare kan pusta ut- tills det är dags för nästa omgång betyg och kanske då också ett behov av att använda undantagsbestämmelsen. Vad innebär den då och vad är det då som gäller?

”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.”
Skollagen 10 kap 21 §

Varje termin när det närmar sig betygssättning dyker frågan kring undantagsbestämmelsen upp på skolor runt om i vårt avlånga land. Bestämmelsen i skollagen syftar till att möjliggöra likvärdiga förutsättningar för elever som inte annars, på grund av en icke tillfällig funktionsnedsättning, haft möjlighet att nå ett visst betyg. Som lärare har vi, med hjälp av undantagsbestämmelsen, möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om elevens funktionsnedsättning ger särskilda skäl för detta.

Undantagsbestämmelsen får aldrig användas som redskap för att kunna ge en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ett godkänt betyg. En elevs svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som är direkt kopplade till och orsakade av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land är inte anledning till att använda undantagsbestämmelsen.

Om en elevs svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd, till exempel med hjälp av alternativa lärverktyg vid dyslexi, är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett hur, i vilken form och i vilken omfattning det särskilda stödet ges för att läraren ska få använda undantagsbestämmelsen.

Lärarens  uppdrag är att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Att göra denna tolkning upplevs av många lärare som oerhört svårt, dels utifrån funktionshindret och dess påverkan på elevens möjligheter, dels på grund av det stora tolkningsutrymme både kunskapskrav och undantagsbestämmelsen ger men även med tanke på elevens rättsäkerhet och vidare skolgång. Det faktum att ett användande av undantagsbestämmelsen inte ska framgå i elevens betygsdokument medför att lärare ofta frågar sig vilka konsekvenser ett godkänt betyg kan ge eleven vid en övergång till exempelvis gymnasieskolan.

Skolverket publicerade nyligen en film med syfte att svara på en del av de vanligaste frågorna kring undantagsbestämmelsen:

Lärarens användande av bestämmelsen innebär ett myndighetsutövande och ur det perspektivet är det av stor vikt att läraren samråder med rektor, elevhälsa och sitt arbetslag kring tillämpningen av denna. Att vid behov rådgöra med specialist för att kunna avgöra om svårigheterna att nå kunskapskraven beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper kan vara nödvändigt.

Skolverket menar att då  elevers funktionsnedsättningar kan vara mycket  olika går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta måste diskuteras och bestämmas lokalt på skolan och i arbestlaget som möter aktuell elev. När det gäller elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ska elevens utvecklingsstörning endast beaktas om det finns synnerliga skäl.

För att underlätta användandet av undantagsbestämmelsen tog ett informationsmaterial, baserat på Skolverkets information fram för Halmstad kommun- välkomna att kika: Undantagsbestämmelsen140218

Läslyftet- senaste nytt!

Från och med den 4 december fram till den 23 januari kan huvudmän ansöka om statsbidrag för handledare inom Läslyftet.

Hösten 2015 startar Läslyftet- en nationell fortbildningsinsats som syftar till att öka elever läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Fortbildningen utgår från det kollegiala lärandet.

Läslyftet riktar sig framför allt till lärare och förskollärare i förskoleklass men även personal i skolbibliotek kan medverka. Den första omgången av Läslyftet (2015/16) kommer rikta sig mot grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och förskoleklass samt skolbibliotek. Förskolans och gymnasie- samt gymnasiesärskolans moduler färdigställs längre fram. Stödmaterialet på läs- och skrivportalen ligger tillgänglig för alla att använda.

Viktigt att poängtera är att det är en möjlighet att söka statsbidrag men att materialet kan användas  oavsett om bidrag erhålls eller inte. Statsbidraget syftar delvis till att skapa möjlighet för nedsättning i tid för handledaren, något som man menar att flera av de förstelärare som kan bli aktuella för uppdraget redan har. Nytt för formen för handledarskapet inom Läslyftet, till skillnad mot Mattelyftet, är att den procentuella nedsättningen nu går att fördela på ex två personer på samma skola (10%+10% alt 20%). Statsbidraget kommer utökas för varje år av satsningen. Ett deltagande i Läslyftet kräver en diskussion kring långsiktiga satsningar då Skolverkets erfarenhet är att projekt och satsningar med statsbidrag ofta avslutas när bidraget är slut.

Handledaren som huvudmannen utser ska möta följande kriterier:

• Vara legitimerad lärare eller förskollärare
• Ha minst fyra års erfarenhet av undervisning
• Ha behörighet att undervisa i svenska eller svenska som andraspråk, eller på annat sätt ha tillägnat sig goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
• Ha strävan att utifrån aktuell forskning inom områden med relevans för undervisningen medvetet och systematiskt utveckla elevens lärarande, och
• Ha visat intresse för att utveckla undervisningen tillsammans med andra lärare

Vid allmänna frågor kring Läslyftet maila laslyftet@skolverket.se och vid frågor om statsbidrag maila statsbidrag.laslyftet@skolverket.se.

 .

 

Gilla Läsa Skriva- bedömningsstöd Grundsärskolan

Skolverket har lanserat ett nytt bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk- Gilla Läsa Skriva. Materialet riktar sig till lärare i årskurs 1-6 inom grundsärskolan och ska vara ett stöd för bedömning utifrån kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Syftet är att tillhandahålla ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas läs- och skrivutveckling och ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden av betydelse för språkutveckling.

Materialet finns på Skolverkets hemsida och går att antingen beställa eller skriva ut som pdf-fil.

Betyg & ordförståelse

Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. Varje dag och i olika sammanhang utvecklas vårt ord- och begreppsförråd. För att denna utveckling ska äga rum måste vi få tillgång till ord och uttryck i en kontext som är bekant, som vi har en viss kunskap om. Vi måste språkduschas!

Idag vet vi att det finns ett högt samband mellan ordförråd och läsförståelse. Redan om en text innehåller 2 % okända ord påverkas läsförståelsen och vid 5-10% okända ord är en text mycket svårläst.

Omfattningen av den språkdusch vi utsätts för, redan som små barn, skapar förutsättningar för hur gediget vårt ord- och begreppsförråd kommer att bli. Så tidigt som i 1-årsåldern syns stora skillnader mellan enskilda barns ordförråd. Vid skolstart kan språkstarka barns ordförråd vara så stort som 20 000 ord samtidigt som språksvaga barns ordförråd kan vara så litet som 5000 ord (Frost, Lundberg). Skillnaden ökar hela tiden proportionellt då barn i skolåldern förvärvar ca 3000 nya ord/år.

Vårt ord- och begreppsförråd påverkar hela vår tillvaro- både som barn, elever och vuxna. Som vuxen behöver jag ha tillgång till ett ordförråd på minst 50 000 ord för att i mitt dagliga liv kunna hänga med i nyhetssändningar och förstå normal tidningstext (Myrberg, Lundberg). I en mängd olika situationer är vi beroende av att ha tillgång till ämnesspecifika ord och begrepp för att på bästa möjliga sätt kunna tillgodogöra oss innehåll och information. Om bara någon vecka står en mängd föräldrar och vårdnadshavare runt omkring i vårt avlånga land inför en sådan situation- att förstå och ta del av elevernas betyg och skolresultat.

I mötet med skolan, läroplanen och kunskapskraven kan en stor mängd nya ord och begrepp förekomma- ord och begrepp som kanske inte är enkla att förstå och tolka utifrån ett mer ämnesneutralt ordförråd. I mötet med skola och betygssättning förekommer begrepp såsom kunskapskrav, läsa med flyt och välutvecklat resonemang.

Vetskapen om mängden nya ord och begrepp i den nya läroplanen, Lgr11, är en av anledningarna till att Anna Karlefjärd, lärare och betygsforskare, utarbetat filmen Betyg- Så funkar det! som bygger på de frågor om betyg och kursplaner som hon och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Den visar hur dagens system fungerar och vad som skiljer det från tidigare betygssystem och styrdokument.

Filmen tar bland annat upp det nya skolspråket. Skolans nya styrdokument medför att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Förhoppningen är att filmen gör det lättare att prata om betyg.

Filmen vänder sig till vårdnadshavare i grundskolan och behandlar hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma.

Vilken tur att ord- och begreppsförrådet utvecklas hela livet igenom- här finns det inget tak!

 

 

Stöd för ett språkutvecklande arbetssätt

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter
att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att
kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”.

Återkommande står vi inför utmaningen att hitta vägar för att höja och utmana alla elevers språk- och kunskapsnivåer. I Lgr 11 står att all undervisning ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja dennes fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Med utgångspunkt i detta blir vikten av ett ord- och begreppsfokus inom alla ämnen, och kanske framförallt matematik, No och So, allt tydligare. Alla elever kommer till skolan med två kontextberoende språk; ett vardagsspråk och ett begynnande skolspråk. Dessa språk utvecklas olika snabbt och mycket beroende på den språkdusch, den mängd ord- och begrepp vi ger eleven möjlighet att möta i olika sammanhang och kontexter. Elevernas ordförråd kan vid skolstart variera stort, allt från ca 5000 ord hos den språksvaga eleven till ca 20 000 ord hos den språkstarka, en variation som med åren fortsätter öka proportionellt. Att som skola möta elevernas oerhört varierande språkbagage kräver en medveten och språkutvecklande undervisning, en medvetenhet kring vilka elever som just nu finns i mitt klassrum, deras behov av stöd och utmaning samt, för mig som lärare, tillgång till en verktygslåda med en variation av verktyg att nyttja i samverkan med eleverna.

I ett tidigare inlägg berättade vi om Skolverkets nyutkomna Diskutera- material Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. I anslutning till detta tillhandahåller Skolverket även stöd för användandet av materialet i form av förslag på arbetsgång, tips kring adekvata texter och publikationer samt filmer som utgör stöd genom fortbildningsinsatsen. Materialet ska vara ett stöd för alla lärare i alla skolans ämnen i utvecklandet av undervisningen så att alla elevers språk- och kunskapsutveckling gynnas.

Tanken med materialbanken är att skolor och verksamheter på ett smidigt och lättillgängligt sätt ska kunna ta sig an en fortbildningsinsats kring Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Bland materialet finns också en checklista samt ett planeringsstöd för ett språkutvecklande arbete.

Arbetsgången innebär ett upplägg med fem träffar á två timmar där deltagarna tillsammans fokuserar språkliga aspekter och processer tillsammans. Träffarna för- och efterarbetas enskilt med olika uppgifter.

Filmerna berör olika fokus såsom språkets betydelse i alla ämnen, andraspråksundervisning, skillnader mellan vardags- och skolspråk samt språkutvecklande undervisning i Kemi och So.

Ett utvecklingsmaterial med fokus på Språket i alla ämnen finns även för Gymnasieskolan och har ett liknande upplägg med fortbildningsstöd, arbetsgång samt film-, bildspels- och textmaterial.

Läslyftet kan få ökade medel och satsar då på lärare i ALLA ämnen

Känner mig idag stärkt i min övertygelse om vikten av att satsa på en ökad kunskap och medvetenhet kring barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling i ALLA ämnen och med ett professionsövergripande fokus. Detta verkar även regeringen ha fått upp ögonen för. Idag presenteras regeringens vårbudget som bland annat innehåller en stor satsning på en utökad variant av Läslyftet.Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppgift att organisera en språkutvecklingsatsning på en budget om 300 miljoner. I jämförelse med matematiksatsningen Mattelyftet på 1.5 miljarder kändes satsningen på något så ämnesövergripande som språkstrategier ganska modest. Idag kommer dock beskedet att regeringen i sin vårproposition föreslår att de ekonomiska medlen för Läslyftet ska mer än fördubblas. Totalt handlar det om en halv miljard kronor mer under perioden 2015-2018 vilket innebär att fortbildningen kan komma att omfatta omkring 40 000 fler lärare. Satsningen träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015.

Anledningen till den ökade budgeten är att insikten kring att det inte räcker med att, i första hand lärare som undervisar i svenska i grundskolans och gymnasieskolans första år, deltar i den fortbildning som är tänkt att starta i större skala under 2015.

Om satsningen ska kunna förbättra elevernas läsförståelse räcker det inte att strategiundervisningen i enbart ämnet svenska förbättras. Vikten av språkstrategikunniga lärare som kan arbeta med elevers lässtrategier har en viktig roll i att utveckla elevernas förmågor även i text- och begreppsspäckade ämnen såsom SO, NO och Ma. Det är är inom dessa ämnen våra elever stöter på patrull i form av ord och begrepp som komplicerar en förståelse- och då behövs användbara strategier.

Läslyftets syfte är att ge lärare kunskap om just dessa vetenskapligt väl underbyggda strategier, metoder och beprövade arbetssätt för att bättre kunna stödja elevernas läs- och skrivutveckling och individanpassa undervisningen. Organisationen kring Läslyftet kommer likna den kring Mattelyftet, dvs. kollegialt lärande med stöd av särskilt utbildade handledare. Engagerade forskare är t ex Barbro Westlund, Monica Reichenberg, Gunilla Molloy, Ann Pihlgren och Maike Haijer. Skolverket rådgör även med Nationellt centrum för andraspråksutveckling.

Regeringens vårbudget innehöll även reformer som innebär satsningar på utbildning mer generellt: utökat mattelyft, obligatorisk sommarskola, mindre klasser på lågstadiet, tioårig grundskola och fler platser på lärarutbildningen.

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen- Skolverket

Skolverket har i dagarna publicerat ett nytt Diskutera- material kring Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Materialets syfte är att vara ett stöd för lärare som vill utveckla och utmana sin undervisning så att den blir än mer språkutvecklande. Det är framtaget med utgångspunkt i Lgr11 men är mycket relevant även för övriga skolformer och verksamheter. Materialet finns som PDF på Skolverkets hemsida och är gratis.

I Lgr 11 finns riktlinjer som slår fast att ett av lärarens uppdrag är att organisera och genomföra arbetet så att eleverna får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. Utifrån detta måste undervisningen i alla skolans ämnen stötta elevernas ämnesspråkliga utveckling och därmed underlätta deras kunskapsutveckling i ämnet.

Materialet ska visa på att ett språkutvecklande arbetssätt inte innebär ett avkall på ämnets innehåll utan att elevernas förutsättningar att lära sig mer om innehållet och att läsa och skriva ämnesadekvata texter, föra samtal, förstå samband och dra slutsatser om undervisningen innehåller språkutvecklande inslag tvärtom ökar.

Diskussionsunderlaget innehåller frågor, riktade till arbetslag och enskilda lärare, med syfte att utgöra grund för diskussioner kring hur en språkutvecklande undervisning kan se ut i olika ämnen och hur lärare kan utveckla den egna planeringen och undervisningen i ett ämne mot att bli allt mer språk- och kunskapsutvecklande. I materialet ges också ett exempel på hur lärare, i ämnet teknik i grundskolan, arbetat för att stötta elevers språkutveckling.

Det språk eleverna behärskar när de kommer till skolan kallas ofta vardagsspråk. Det används i vardagliga situationer för att prata om sådant som är välbekant och nära elevens liv. Vardagsspråket har oftast utvecklats från det konkreta till det abstrakta, genom att smaka, titta, känna, undra och prata sig fram med familj och vänner.

Ett ämnesspråk är mer formellt och skillnaderna mellan ämnes- och vardagsspråk är att ämnesspråket är mer abstrakt och oftare skriftspråkligt. Ett välutvecklat ämnesspråk ger elever möjlighet att förstå hur grundläggande principer i ämnet är organiserade. Ämnesspråket möjliggör för dem att delta i ämnesspecifika diskussioner, föra relevanta resonemang samt läsa och skriva de texttyper som dominerar i det aktuella ämnet.

Vad behöver eleverna…?

Alla ämnen har sin särart och för att undervisningen ska gynna elevernas språkutveckling behöver den anpassas till ämnets karaktär. Hur det språkutvecklande arbetet ska genomföras kan därför skilja sig åt från ämne till ämne. Det finns dock vissa ämnesgemensamma kännetecken som alla ämnen bör innehålla. Forskning visar att en ämnesspecifik och språkutvecklande undervisning är kontextrik och innehåller en medveten språklig stöttning och mycket interaktion. En sådan undervisning är gynnsam för alla elever, men nödvändig för de flerspråkiga eleverna.

Undervisningen behöver…

Detta kräver en ämnesspråkligt medveten lärare som kontinuerligt analyserar det aktuella ämnets språk och de texter som används i undervisningen. Genom att analysera ämnesspråket ökar lärarens kunskaper om ämnets språk och en identifikation av för elevernas kunskapsutveckling språkliga hinder och gapet mellan elevens vardagsspråk och ämnesspråket kan då minska.

Vad lärare behöver…

Lärares medvetenhet kring att ett välutvecklat ordförråd är avgörande för elevernas kunskapsutveckling inom ett arbetsområde. Utvecklingenav elevernas ordförråd stöttas genom att introducera nya ord och begrepp i de sammanhang där de behövs och begripliga för eleverna.

Materialet innehåller bland annat många goda exempel på frågor som kan hjälpa till att identifiera vilket ämnesspråket är och elevernas förkunskaper i detta, ämnesspråkliga drag och vad som kännetecknar ämnestexternas struktur.

Nationella prov & dyslexi- het debatt

Ingen har väl missat den heta debatt som pågår kring de Nationella proven och hur de skapar, eller inte skapar, möjlighet till en likvärdig bedömning av alla elevers förmågor och färdigheter. Skolverkets riktlinjer ger i nuläget inte elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi möjlighet att använda de hjälpmedel i provsituationen, som de i vardagen har tillgång till, vid genomförandet av NP i åk 3 och 6. Detta utsätter många elever för ytterligare ett oundvikligt misslyckande, något både eleven själv, vårdnadshavare och lärare redan inför provsituationen är medvetna om. Hur detta ska lösas diskuteras flitigt på skolor runt omkring i vårt avlånga land. Många är de lärare och rektorer som väljer att låta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi avstå att genomföra flera delprov- med syfte att bespara eleven ett ”slag i ansiktet”.

Pressmedelande från FMLS

Enligt svensk skollag ska vi erbjuda en likvärdig skolgång och utbildning för alla elever. Att elever med dyslexi inte kan och får delta i provet i läsförståelse pga att dålig avkodningsförmåga strider mot denna skrivning. Det är alla elevers demokratiska rättighet att få delta i de Nationella proven, även elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och då med stöd av avkodningshjälpmedel.

Dyslexiförbundet FMLS har idag gått ut med ett pressmeddelande i vilket de uppvaktar Skolverket och föreslår att hjälpmedel ska tillåtas när läsförståelsedelen i svenska prövas. Förbundet föreslår att avkodning och läsflyt ska testas separat och då utan att hjälpmedel tillåts.

Förhoppningsvis kan den heta, men konstruktiva debatten leda till förändring- en förutsättning för en likvärdig skola!

Läslyftet- en nödvändig nationell satsning

Med utgångspunkt i de nationella och internationella resultat och undersökningar som visat på svenska elevers försämrade språk-, läs- och skrivförmåga har regeringen bestlutat att ge Skolverket i uppdrag att genomföra ett Läslyft. Läslyftet syftar till att ge lärare ytterligare kompetens gällande vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder för språk-, läs- och skrivutveckling. Fortbildningens ska fokusera på olika lässtrategier som stödjer dels elevens tidiga och dels den mer komplexa och språkligt mer avancerade läsförståelsen och läsfärdigheten. Satsningen ska genomföras från 2014-2017.

Insatser från regeringens och Skolverkets håll har under en längre tid varit efterfrågade av huvudmän, skolor och lärare runt om i Sverige. Att med stöd av fortbildning och handledning få möjlighet att utveckla lärarkompetensen kring läsning, läsförståelse och läsförståelsestrategier för att nå en ökad undervisningskvalité ses som en stor möjlighet och tillgång i skolvärlden.

Målgrupp för insatserna är i första hand svensklärare i den obligatoriska skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolans första år men kan även omfatta lärare i förskoleklass.  Elevers läs- och skrivförmåga, och då mer specifikt läsförmåga och läsförståelse, har en avgörande betydelse i alla ämnen, framförallt i matematik, so- och no-ämnen. Ju svårare ord och begrepp ett ämne innebär, desto mer kräver ämnet av elevernas kunskaper om olika läsförståelsestrategier och hur dessa kan användas för bearbetning av olika texttyper. En text, oavsett ämne, som innehåller ca 5-10% för eleven svåra ord, är redan där nästintill omöjlig för eleven att bearbeta och lära av (Lundberg). Elevers förmåga till förståelse av och möjlighet att bearbeta texter är en utmaning för alla lärare varför det borde vara självklart att alla lärare, i alla ämnen, borde omfattas av satsningen. Förhoppningsvis kommer huvudmän att prioritera ett brett deltagande.

Skolverket har i uppdrag att utveckla ett omfattande stödmaterial utformat för att ge lärare ökade kunskaper om användbara, effektiva metoder för att möta olika elevers behov, såväl elever som riskerar att få eller redan har svårigheter med sin läs- och skrivutveckling som elever som behöver utmaningar för att utvecklas vidare. Inom Läslyftet finns flera stora utmaningar, dels att öka och utveckla lärares kompetens kring olika läsförståelsestrategier och hur dessa kan modellas, och ännu viktigare, att lyfta och fånga upp all den kompetens som redan idag finns på våra skolor kring läsförståelsedidaktik och pedagogik. Läslyftet måste gynna alla elevers språkutveckling, men även alla lärares kompetensutveckling. Precis som eleverna, har lärarna ute på skolorna olika behov. En del har behov av ”särskilt stöd” medan andra behöver utmaningar för att utvecklas vidare. Oavsett är alla viktiga och har en avgörande roll för elevernas kunskapsutveckling. Alla lärare behöver lyftas och få insikt om, inte bara att de arbetar läs- och skrivutvecklande, utan också hur de gör och vilka olika strategier och verktyg de har i sin verktygslåda för att anpassa detta till de olika grupper och individer de möter.

I många sammanhang diskuteras vikten av att ha ett 1-16års perspektiv på barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Att svenska skolor ägnar mindre tid per vecka åt läsning är ett faktum- hur ser då detta ut i våra förskolor? Många förskolor vittnar om att tiden som läggs på högläsning, utifrån olika syften, är mycket liten och många gånger icke existerande med anledning av bl a organisation, personaltäthet och kunskap om vikten av högläsning och textförståelsestrategier.

Skolverket har även fått till uppgift att inom Läslyftssatsningen ta fram stödmaterial med fokus att stötta förskolans roll, med särskilt fokus på att utveckla barnets intresse för texter, bilder och skriftspråk. För att dra det ett steg längre vore ett för skola och förskola gemensamt deltagande i ett Läslyft där möjlighet till didaktiska och pedagogiska samtal kring språk-, läs- och skrivutveckling, och än mer specifikt läs- och textförståelse, en stor möjlighet att stärka det gemensamma arbetet med språk-, läs- och skrivstrategier i ett 1-16 års perspektiv. Det skulle innebära en systematisk kvalitetssäkring av våra barns och elevers förmågor och färdigheter.

I den nya skollagen skrivs skolbibliotekariens pedagogiska roll fram och ett ytterligare ljus bör falla på denna för skolan, och framförallt elevernas litteratur- och läsförståelsekompetens, så viktiga resurs. Skolverkets stödmaterial ska även fokusera på arbetet med läs- och skrivutveckling ur ett skolbibliotekarieperspektiv. Att genomföra ett Läslyft utan skolbibliotekarier som självklara deltagare vore en stor miss. Lärarens och skolbibliotekariens kompetenser måste få verka i synergi för att ge största möjliga effekt på elevernas språkliga utveckling- även detta något som måste prioriteras i kommunernas arbete med Läslyftet.

Läslyftet innebär möjlighet till ett inspirerande och motiverande språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete och en systematisk kvalitetssäkring på flera plan. Nu tar vi oss an utmaningen!