Etikettarkiv: skollag

Undantagsbestämmelsen- klurig men nödvändig för många

Under terminens sista skälvande veckor har mången lärare haft huvudbry kring betygssättningen och dialogen kring undantagsbestämmelsen har varit mer aktuell än någonsin. I skrivande stund är betygen satta och många lärare kan pusta ut- tills det är dags för nästa omgång betyg och kanske då också ett behov av att använda undantagsbestämmelsen. Vad innebär den då och vad är det då som gäller?

”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.”
Skollagen 10 kap 21 §

Varje termin när det närmar sig betygssättning dyker frågan kring undantagsbestämmelsen upp på skolor runt om i vårt avlånga land. Bestämmelsen i skollagen syftar till att möjliggöra likvärdiga förutsättningar för elever som inte annars, på grund av en icke tillfällig funktionsnedsättning, haft möjlighet att nå ett visst betyg. Som lärare har vi, med hjälp av undantagsbestämmelsen, möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om elevens funktionsnedsättning ger särskilda skäl för detta.

Undantagsbestämmelsen får aldrig användas som redskap för att kunna ge en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ett godkänt betyg. En elevs svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som är direkt kopplade till och orsakade av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land är inte anledning till att använda undantagsbestämmelsen.

Om en elevs svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd, till exempel med hjälp av alternativa lärverktyg vid dyslexi, är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett hur, i vilken form och i vilken omfattning det särskilda stödet ges för att läraren ska få använda undantagsbestämmelsen.

Lärarens  uppdrag är att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Att göra denna tolkning upplevs av många lärare som oerhört svårt, dels utifrån funktionshindret och dess påverkan på elevens möjligheter, dels på grund av det stora tolkningsutrymme både kunskapskrav och undantagsbestämmelsen ger men även med tanke på elevens rättsäkerhet och vidare skolgång. Det faktum att ett användande av undantagsbestämmelsen inte ska framgå i elevens betygsdokument medför att lärare ofta frågar sig vilka konsekvenser ett godkänt betyg kan ge eleven vid en övergång till exempelvis gymnasieskolan.

Skolverket publicerade nyligen en film med syfte att svara på en del av de vanligaste frågorna kring undantagsbestämmelsen:

Lärarens användande av bestämmelsen innebär ett myndighetsutövande och ur det perspektivet är det av stor vikt att läraren samråder med rektor, elevhälsa och sitt arbetslag kring tillämpningen av denna. Att vid behov rådgöra med specialist för att kunna avgöra om svårigheterna att nå kunskapskraven beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper kan vara nödvändigt.

Skolverket menar att då  elevers funktionsnedsättningar kan vara mycket  olika går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta måste diskuteras och bestämmas lokalt på skolan och i arbestlaget som möter aktuell elev. När det gäller elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ska elevens utvecklingsstörning endast beaktas om det finns synnerliga skäl.

För att underlätta användandet av undantagsbestämmelsen tog ett informationsmaterial, baserat på Skolverkets information fram för Halmstad kommun- välkomna att kika: Undantagsbestämmelsen140218

Annons

3 kommentarer

Under Åk 4-6, Åk 7-9, Betyg, Föräldrar, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Särskilt stöd, Skolverket, Språkutveckling, undantagsbestämmelsen

Inläsningstjänst- likvärdighet & nya pedagogiska möjligheter

Under hösten 2013 tecknade Halmstad kommun avtal med Inläsningstjänst med syfte att göra inlästa läromedel tillgängliga för alla elever i kommunen och på så vis stärka läs- och skrivförmågan för de flesta i elever i allmänhet och för elever i behov av särskilt stöd i synnerhet. Genom ett kommunövergripande avtal skapas en likvärdighet för alla elever, oavsett anledning till behov av tillgång till dessa medier. flicka

Vi vet idag att ca 20-25 % av eleverna i våra skolor har språk-, läs- och skrivsvårigheter. Dessa svårigheter kan bero på en mängd olika orsaker varav koncentrationssvårigheter, dyslexi, annat modersmål, för lite träning och bristfällig pedagogik är några. Gemensamt för många av dessa elever är att de har stora svårigheter att ta till sig läromedelstexter och skönlitterära texter genom att läsa själva. Att få möjlighet att använda inläst litteratur, att lyssna på böcker innebär många gånger ett avgörande stöd.

I skollagen och läroplanen skrivs tydligt fram att alla elever har rätt till en likvärdig skolgång och likvärdiga möjligheter att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga.

”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.”
Skollagen 1 kap § 9

Tillgången till inlästa läromedel innebär ofta en stor skillnad avseende likvärdigheten för elever i våra skolor. Elevens tillgång till dessa har ofta avgjorts av vilken skola i kommunen de har tillhört. Tyvärr begränsas tillgången till inlästa läromedel många gånger av ekonomiska faktorer då de ofta är dyra. Det finns skolor som bara har ett exemplar av en inläst bok vilket endast ger en elev möjlighet att kunna lyssna på boken. Andra skolor tillhandahåller inga inlästa läromedel alls.

Ett kommunavtal innebär inte bara en större likvärdighet och ett säkrat stöd för elever i behov. Avtalet innebär även nya pedagogiska möjligheter. Våra elever ska under sin skolgång bland annat utveckla förmågan att lyssna, en god läsförståelse och användbara lässtrategier för olika typer texter. Att utveckla en god hörförståelse ingår i detta och är också en förmåga som bedöms vid de nationella proven i åk 3, 6 och 9.

Fram tills idag har inlästa läromedel till stor del enbart använts av elever med någon form av språk-, läs- och skrivsvårigheter. Den begränsade tillgången ute i verksamheterna har ytterligare förstärkt ett individfokus genom att skapa en begränsning, vilken i ett nästa steg medfört en stigmatisering för många elever. Genom att inlästa läromedel haft rollen som ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd har dessa också, då de använts, inneburit att eleven ytterligare avvikit från normen. Många är de elever, som kunde haft stor nytta av inlästa läromedel, som valt bort dessa för att inte ”sticka ut”.

Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor.
Lgr11

Genom att alla kommunens barn och elever, i ett 1-16 års perspektiv, har tillgång till 3100 olika läromedel skapas nya pedagogiska möjligheter såsom:

  • Läraren kan inom ett specifikt arbetsområde låta alla elever ta del av inlästa läromedel som huvudkälla genom nedladdning av en klassuppsättning. Detta medför att hörförståelse och strategier nödvändiga för auditiv läsning fokuseras parallellt med ämnesområdet.
  • Läraren kan använda flera olika källor i undervisningen på ett enkelt sätt. Många skolor har en begränsad läromedelsbudget men kan genom tjänsten få tillgång till många olika läromedel inom samma ämne genom en nedladdning av dessa.
  • Ett ämnesövergripande arbetssätt kan begränsas genom att läromedlen delas av flera elevgrupper under ett läsår. Genom att använda inlästa läromedel parallellt med vanliga läromedel skapas en större tillgång. Vid arbete med till exempel klimat och väder i geografi kan eleverna dra nytta av läromedel i kemi- vilka då kan göras tillgängliga som klassuppsättning genom nedladdning.

Inläsningstjänst AB erbjuder kommun- och skolabonnemang av inlästa läromedel. Ett kommunabonnemang kostar 52 kr/elev och år (baserat på hela kommunens elevunderlag). Skolor har då möjlighet att beställa lika många böcker som de har elever av de ca 2700 titlar som Inläsningstjänst tillhandahåller. Om det finns ett läromedel som vissa skolor använder som inte finns inläst så läser Inläsningstjänst in detta utan extra kostnad, förutsatt att det är modernt och producerat av något av de förlag som Inläsningstjänst har avtal med.

inläsningtjänst

På bloggen Logopeden i skolan finns nyttig information kring hur lärare och elever kan komma igång med användandet.

2 kommentarer

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Inlästa läromedel, Lgr11, Matematik, modersmål, Särskilt stöd, Skollagen, Språkutveckling, Textförståelse