”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på flerspråkiga barn i förskolan”

 

Den 15/5 deltog jag i Tylösandsdagarnas spår ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på flerspråkiga barn i förskolan”.

Först ut som talare var Jan Mellgren, verksamhetschef på CfS – Center för Skolutveckling i Göteborg. Jan berättade om utmaningar i förskolan i Göteborg samt hur huvudmän bör leda systematiskt för att få till det språkutvecklande arbetet. Jan gav kritik mot top-down styrningen som många kommuner ägnar sig åt, och menade att förskolechefernas uppdrag behöver fredas. Huvudman bör ta bort onödiga processer så att förskolecheferna kan fokusera på det pedagogiska arbetet. Idag kan man på många håll se att sidoresurser har blivit huvudprocesser, t.ex. rekrytering och byggnation som då tar tid från det pedagogiska ledarskapet. HR behöver istället serva kring anställning, och bygg/planeringsavdelning bära lokalfrågorna.

Förskolechefen behöver i större utsträckning leda förskollärarna så att de i sin tur kan leda arbetslagen i det språkutvecklande arbetet. Vad behöver förskollärarna ha för förutsättningar för att leda arbetslagen? Jan nämner att det kan röra sig om tid för planering och reflektion, fortbildning kring samtalsledning eller ledarskap.

Dagen fortsatte med Anniqa Sandell Ring, författare till boken Låt språket bära och verksam i egna företaget Förskole & Skolutveckling Sandell Ring AB.

Anniqa förmedlade många tankeväckande budskap under dagen, bl.a. vikten av att inte förenkla språket i vardagen, utan istället utveckla det. Att låta barnen diskutera och lära varandra, så att de får praktisk erfarenhet och sätter ord på den.

Med nyanlända måste man kanske under en period förenkla språket för att öka förståeligheten för dem, men om vi sänker nivån på språket över längre tid så får de barnen jobba på en nivå som är kognitivt under det de skulle kunna klara av. Detta fenomen är bra beskrivet av Maiike Haijer i boken Språkinriktad undervisning.

Anniqa pratade vidare om att jobba genreinriktat i förskolan. De vanligaste texttyperna i förskolan är: Återge, Berätta, Beskriva, Instruera, Förklara, Argumentera och Diskutera.

Många tänkvärda tankar om språket i vardagen förmedlades: Vikten av att vara medveten om hur man som pedagog använder språket. Språkutveckling i förskolan sker när personalen talar på ett stimulerande sätt och utmanar barnens språk. Många studier visar att pedagoger generellt pratar för kortfattat och med för enkelt språkbruk. Övertydlighet är ett annat problem, pedagoger är så måna om att göra sig förstådda att de gestikulerar och visar, vilket gör att barnen inte behöver förlita sig på språket för att förstå. Språkforskare Veli Tuomela bekräftar den bilden i de av hans föreläsningar jag deltagit i. Han menar att förskollärare är skickliga på att vara förståeliga men att de behöver höja ribban på språket I praktiken handlar det om att prata med fler komplexa begrepp och att prata med fler bisatser, samt att oftare lämna kontexten – här och nu – för att prata om där och då och det abstrakta.

Det kan också handla om att använda språk med sådana grammatiska konstruktioner som vanligtvis är svåra i svenska språket, exempelvis verb med partikel (Verbet Ta kan följas av många olika partiklar exempelvis in, på, i, ut, till sig o.s.v.).

Jag lyfter på hatten för såväl Jan Mellgren som Anniqa Sandell Ring som gav oss åhörare en fantastiskt bra, genomtänkt och tankeväckande dag med många konkreta exempel.

 

 

 

 

 

Annons

Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 

Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.

Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Språkutveckling på arbetsplatsen – Kraftringens satsning på nyanlända energiexperter

Under hösten 2016 hade jag förmånen att arbeta med arbetsgivarorganisationen KFS i deras satsning på att utbilda språkhandledare. Utbildningens mål var att ge verktyg till medarbetare i KFS medlemsföretag, så att de på effektivt och kvalitativt sätt kan introducera personer med annat språk i verksamheten.

Bakgrunden till satsningen är att Sverige idag har stor brist på kvalificerad arbetskraft inom teknik, bygg, medicin, psykiatri, utbildning m.m. Många som idag kommer nya till vårt land är högutbildade, och har både kompetens och erfarenhet inom dessa bristyrken. Tyvärr tar det alldeles för lång tid för personer som kommer till Sverige att få sitt första arbete. Olika siffror figurerar och sju år är den lägsta beräkningen, en tid som rimligen borde kunna minska.

Jag tror att det behövs en större samsyn kring språkets betydelse för möjligheterna att få arbete. Jag tror också att det behövs ett långt större mod hos organisationer, arbetsgivare och medarbetare att våga anställa och möta människor som ännu inte erövrat svenska språket fullt ut.

Tänk dig att ett företag står utan lämplig kompetens till en högt kvalificerad tjänst. Ett alternativ är att anställa en trainee, som talar bra svenska men som helt saknar erfarenhet för arbetet som ska utföras. Den personen behöver en handledare som kan finnas till hands för att lära upp och stödja i det dagliga arbetet.

Ett annat alternativ är att ta in en språkpraktikant, med adekvat kompetens och erfarenhet från sitt hemland men som ännu inte hunnit lära sig svenska språket helt tillfredsställande.

Båda alternativen kan fungera bra. Men många gånger väljer företagen idag att satsa på personen som kan svenska språket. Språkkunskaperna har en överordnad status jämfört med andra kunskaper och färdigheter. I själva verket vet vi att med rätt träning och strategier kan erövrandet av ett nytt språk gå mycket snabbt, långt snabbare än tiden det tar att lära sig ett hantverk, en profession eller att få så mycket erfarenhet inom ett område att arbetet kan ske självständigt och med flyt.

Ett företag som tagit saken i egna händer är Kraftringen. De har skapat egna introduktions- och stödmaterial för att underlätta för nyanlända och invandrade att börja arbeta hos dem. Ett exempel är ordboken på bilden nedan.

De viktigaste ca 1000 orden i energibranschen finns översatta från svenska till både engelska och målspråket arabiska. Ett gediget material som är till stor praktisk nytta för både företaget och medarbetarna. Det bästa av allt – Kraftringen är generösa nog att dela med sig av parlören som ligger fri att använda på webben.

I parlören kan du läsa: ”Energibranschen står inför ett stort behov av att rekrytera experter med branscherfarenheter av olika slag. Kraftringen bidrar med en svensk-engelsk-arabisk parlör, med några av de ord och begrepp vi använder i energibranschen. Parlören syftar till att underlätta introduktionen av arbetstagare med bakgrund i Mellanöstern, som är nyanlända i Sverige. Parlören är framtagen av Basel Taleb, energiingenjör från Hamaprovinsen i Syrien.”

Förhoppningsvis får vi se många fler liknande initiativ för att underlätta integration och inkludering i och på arbetsmarknaden framöver.

 

 

 

Skolstart för nyanlända – Om Interkulturalitet.

Barn och elever kommer till våra verksamheter med olika erfarenheter, sprungna ur deras olika liv och uppväxtvillkor. De lever i ekonomiska, sociala, kulturella och religiösa kontexter som kan vara annorlunda än vad jag själv är van vid. Det är viktigt att det första mötet med det svenska utbildningssystemet blir positivt för att den sociala integreringen ska bli gynnsam. I alla våra verksamheter vill vi att barn och elever ska mötas av inkluderande förhållningssätt, känna delaktighet, få tillitsfulla relationer, samt känna motivation och trygghet.

I praktiken innebär det att alla på skolan behöver bidra till att alla barn och elever, de nyanlända i synnerhet, ska känna sammanhang: meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet genom hela förskole- och skoldagen. I undervisningssituationen, leken, rasten, fritidshemsverksamheten o.s.v. All personal på skolan behöver ha en samsyn i förhållningssätt där alla barn och elever ses som resurser och aktörer i sin egen kontext. Alla måste gemensamt ta ansvar för elevernas välmående och lärande. Det kan innebära att  rastaktiviteterna behöver styras upp så att inkludering blir möjlig, att man fokuserar på samarbetsövningar på fritids eller att utflykter som ger kunskap om det svenska samhället planeras in i undervisningen.

Barnen och eleverna kommer ofta ifrån uppbrott och stora förändringar som inte är varken självvalda eller begripliga, och det gör att de har ett stort behov av att förstå sin omgivning. De behöver ha en hög känsla av begriplighet i förändringsprocesser. Samverkan med föräldrarna är en framgångsfaktor, och för att det ska bli bra behöver personalen på skolan vara rustade med interkulturell kompetens. Det innebär en förståelse för att barn och familj bär med sig värdefulla erfarenheter och kunskaper som är ett resultat av det sociala och kulturella sammanhang de vuxit upp i. Ett aktivt värderingsarbete krävs för att motverka polarisering mellan ”vi och dom”. Likabehandlingsarbetet måste vara levande, liksom arbetet med normer och värderingar i personalgrupp, med barn och elever samt med föräldrar. Ett stöd i detta arbete kan vara att använda Barnkonventionen och FN’s deklaration om Mänskliga rättigheter.

I det interkulturella arbetet är det också viktigt att göra alla elever delaktiga, för att skapa meningsfulla aktiviteter och trygga miljöer. Hur gör man för att en ny kompis ska känna sig välkommen? Hur gör man för att alla ska trivas? Hur är det att kommunicera med någon som ännu inte lärt sig svenska? Vad är viktigt att tänka på? Hur kan de nya kompisarnas erfarenheter bli en tillgång för oss – vad kan de lära oss och hur kan jag vara nyfiken på deras erfarenheter?

Inför uppstart av förberedelseklasser är det viktigt att kommunicera med alla föräldrar, att förbereda eleverna och att börja fundera över sin egen värdegrund. Vilka normer och värden står jag för? Hur förmedlar jag dessa till barn och elever i min verksamhet? Vilka fördomar har jag? Vad vill jag att andra ska känna i mötet med mig? Det som är allra mest påverkbart är det egna jaget, det handlar många gånger om att börja gräva där man står.

Skolstart för nyanlända – om SvA

De senaste åren har många nyanlända elever kommit in i våra klassrum, i Halmstad precis som i övriga Sverige. Bristen på behöriga lärare generellt är ett faktum, många skolor i synnerhet utanför stadskärnan, har svårt att rekrytera. Det råder även brist på svenska som andraspråkslärare (nedan kallat sva-lärare). Lyckligtvis har vi en mängd lärare som i sin grundutbildning fått behörighet att undervisa i svenska som andraspråk, men som saknar praktisk pedagogisk erfarenhet.

En viktig strategi för att ge våra nyanlända en god start, har därmed naturligt nog varit att erbjuda fortbildning, handledning och forum för kollegialt lärande för såväl erfarna som oerfarna sva-lärare. I fokus ligger flerspråkig utveckling, hur andraspråksutveckling går till och likheter o skillnader med förstaspråksutveckling. Uppdragsutbildningar i samarbete med Högskolan i Halmstad är också i full gång, och all personal i våra resurscentra bidrar på olika sätt.

Alldeles nyligen fastställde Barn & Ungdomsförvaltningen i Halmstad ett stödmaterial för svenska som andraspråk.

Materialet lyfter organisationen kring ämnet, styrdokumenten, professionernas olika roller, den pedagogiska praktiken med mera. I materialet står bland annat om ämnets syfte:

”Vad är syftet med undervisning i svenska som andraspråk?

Huvuddragen i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk är lika men det finns några skillnader som är av stor betydelse för elever med annat modersmål. I syftestexten i ämnet svenska som andraspråk tillkommer att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda språkliga strategier och användandet av dessa ingår även i kunskapskraven, d.v.s. eleverna blir bedömda i förmågan att använda språkliga strategier.”

I svenska som andraspråk är det ett större fokus på ord och begrepp, både vardagsspråkliga och ämnesspråkliga begrepp, än i svenskämnet. Det är också större fokus på bl.a. böjningsformer, meningsbyggnad, hur ord bildas, strategier för att lyssna förstå och uppmärksamma språkliga missförstånd, uttal och betoning.

Faktorer som påverkar barnets/elevens språkutveckling är t.ex. ankomstålder, tidigare skolgång, språkens likheter och skillnader, tidigare flerspråkighet och förstaspråkets status. I ämnet svenska som andraspråk kan det precis som i övriga ämnen vara en stor spridning i kunskapsnivån hos eleverna. Men det är också naturligt att gruppen är heterogen ur såväl språkliga som kulturella och sociala perspektiv. I en och samma grupp kan det dessutom finnas elever som är födda i Sverige, elever som bott i Sverige i några ås samt elever som nyss anlänt. Lärare som undervisar i svenska som andraspråk behöver möta olika behov och kunna planera och genomföra undervisningen på ett sådant sätt att alla elevers erfarenheter tas tillvara.

NY BOK: Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemmet

I april utkommer min första bok; Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemmet. Boken är just vad den heter – en praktiskt inriktad bok full med konkreta strategier för att stötta och stimulera barns språkutveckling. Den riktar sig till förskollärare, lärare, barnskötare och föräldrar – kort sagt alla som kommer i kontakt med barn i åldrarna 0-10 år. Boken handlar om enspråkiga, flerspråkiga, nyanlända – helt enkelt alla barns språkutveckling. Den kan användas som fortbildning och diskussionsunderlag för lärare, förskollärare, annan personal och föräldrar. Som underlag i studiecirklar, eller i förskolans systematiska kvalitetsarbete med inriktning språk och kommunikation.

I boken har min strävan varit att beskriva strategier så konkret och praktiknära som möjligt. Vad gör jag om ett barn inte ger ögonkontakt? Hur kan jag stimulera  ordförrådet på bästa sätt? Hur stöttar jag ett barn som har svårt att samspela, eller läsa av andra barn i leken? Hur stimulerar jag den grammatiska utvecklingen? Dessa frågor och många fler får du svar på i boken. 

Boken ges ut av Stefan Hertz Utbildning AB och kan beställas på http://www.stefanhertz.se, http://www.adlibris.se eller www.bokus.se fr.o.m. mitten av april.

Med förhoppning om trevlig läsning! MVH/ Karolina.

Kommunikationsstöd för männsikor på flykt

Överallt, i tidningar och på TVs nyheter hör och ser vi om alla människor som idag är på flykt undan krig och terror i andra länder. Efter många gånger långa och skräckfyllda resor landar de någonstans i Sverige.

Att komma ny till inte bara ett land utan också en främmande kultur och ett främmande språk är en utmaning för vem som helst av oss, som studenter eller som arbetskraft. Att komma ny till dessa förutsättningar och dessutom ha en oönskad flykt med sig i ryggsäcken ställer ytterligare krav på alla individer, vuxna som barn.

I mötet med det svenska samhället uppstår kommunikationskrav och då också kommunikationssvårigheter då vi inte talar samma språk. Många förskolor och skolor uttrycker idag en önskan om att på bästa sätt kunna möta dessa barn och vårdnadshavare då de kommer till våra verksamheter. Språk och kommunikation spelar en många gånger avgörande roll för hur den första erfarenheten och känslan blir.

Det kan också vara svårt att sätta ord på det man har upplevt. Då kan bilder som stöd i kommunikationen många gånger vara till stor hjälp, särskilt när språket inte räcker till. Ett visuellt stöd ger ett gemensamt språk, bildspråket, och en trygghet för alla parter i att faktiskt säkerställa en viss förståelse i samtalet.

Bildstöden på komhit.se är framtagna för att underlätta samtala med människor som flytt från svåra omständigheter. Materialet KomHIT—kommunikationsstödjande insatser är framtaget med medel från Arvsfonden.

Bildstöden har 35 bilder på varje uppslag. Några av orden är vanliga och fungerar bra i många olika situationer. Andra ord är mer specifika för den situation den som flytt befinner sig i. Bilderna har ord både på svenska, engelska och arabiska. Bildstöden är gjorda på Bildstöd.se och går att ladda hem och kan användas digitalt. Bildstöd är en webbtjänst där du kan tillverka bildstöd på egen hand utan kostnad.