Etikettarkiv: läsförståelse

Sommarboken 2015

Sommarboken

Barnens bibliotek anordnar för fjärde året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar för barns och ungdomars läsning. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och samtal om det lästa under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

  • Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.
  • Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.
  • Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.
  • Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i årets satsning är bibliotek på ca 70 orter anmälda hittills.

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, bibliotek, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, läsfrämjande, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Ungdomslitteratur

Maria Levlins avhandling – Språkförståelsen i fokus vid läsförståelsesvårigheter

Den 12:e december 2014 disputerade leg. logoped Maria Levlin vid Umeå universitet med sin avhandling Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3.

Maria Levlins studie undersöker hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelse påverkar prestationerna vid de nationella proven i åk 3. 44 elever som visat sig ha svårigheter med läsförståelsen, avkodning och stavning i åk 2 deltog i studien. De elever som hade läsförståelsesvårigheter i åk 2 löpte ökad risk att få svårigheter med språkförståelsen i åk 3. Elever med enbart avkodnings- och/eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot god språkförståelse i åk 3.
Språkförståelsen visade sig ha signifikanta samband med resultaten på de nationella proven, både vad gäller läsförståelsedelen och matematikdelen. Avhandlingens resultat tyder därmed på att man bör inkludera språkförståelse i arbetet med läsförståelsesvårigheter. Detta är föga förvånande när man betänker att läsförståelse ÄR språkförståelse, i skriftspråk. Men det är inte alltid man lägger på fokus på språkförståelsen när man tränar elevers läsförståelse. Kanske måste man tänka mer på att arbeta med t.ex. grammatisk språkförståelse. Det är viktigt att kunna tolka små språkliga skillnader, som ger stora innehållsmässiga skillnader, t.ex. ”Den lilla stjärnan är i cirkeln som är röd”, eller ”Den lilla cirkeln är i stjärnan som är röd”.

Med tanke på att ca 15-20% av Sveriges elever inte klarar de nationella proven, och språkförståelsen verkar vara en nyckel till att lyckas, måste vi fundera vidare på hur vi kan stötta elevernas språkförståelse. Det krävs insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och läsförståelsestrategier.

En annan viktig slutsats i Maria Levlins avhandling är att det är möjligt att använda en screening av läsförmåga i åk 2 för att identifiera de elever som riskerar att inte klara de nationella proven och läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade de nationella proven. Det indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre.

Den som vill läsa avhandlingen i sin helhet kan ladda ner den här.

2 kommentarer

Under Åk 1-3, dyslexi, forskning, grundskola, Kartläggning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, nationella prov, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Sen upptäckt av svårigheter med läsförståelse

Åsa Elwér har skrivit avhandlingen Early predictors of reading comprehension difficulties som lades fram vid Linköpings Universitet i september 2014. Avhandlingen visar att barn som läser bra men utan att förstå det de läser, oftast inte upptäcks förrän i tioårsåldern.  Man har valt att studera amerikanska, norska och svenska barn och resultaten visar samma sak överallt. Läsförståelseproblemens gemensamma nämnare är stora språkliga problem, såsom litet ordförråd, problem med grammatiken och med återberättande samt svårt att komma ihåg vad de läst.

Barnens läsning är flytande och problemen beror inte på dyslexi. När de läser högt låter det utmärkt, vilket troligtvis är orsaken till att problemen inte uppmärksammas. Sannolikheten för att problemen ska uppmärksammas  är inte stor om man inte medvetet satsar på att fortsätta läsa högt för barnen, diskutera böckerna och jobba med det språkliga innehållet, även efter att barnen ”knäckt koden” och blivit självständiga läsare. Texterna i de böcker som barnen klarar av att läsa under lågstadiet utmanar dem inte tillräckligt,  och om inte lärarna och föräldrarna kompenserar detta genom att fortsätta med högläsning och boksamtal riskerar lågstadiet bli en förlorad tid vad gäller läsförståelseutvecklingen.  Ytterligare ett resultat i Åsa Elwérs avhandling är att barnens språkproblem inte förändras efter att barnen börjat skolan. Problemen är alltså tydliga redan i förskoleåldern och tenderar att vara desamma när barnen börjar mellanstadiet. Detta får mig att tänka på hur oerhört viktigt det är att förskola och skola samarbetar och får till bra överlämningar, samt att man bygger upp smidiga och väl fungerande samarbeten mellan logopedmottagningar och förskola/skola.

Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling surrar några tankar i mitt huvud. Vi vet vilka problemen är, och vad vi kan göra åt dem. Vi vet också hur vi kan identifiera barnen tidigt. Varför görs det då inte alltid? Hur många elevers skolgång blir kantad av misslyckanden som beror på problem med läsförståelsen? I Halmstad gissningsvis 25% av pojkarna och 13% av flickorna, eftersom det är andelen niondeklassare som lämnar grundskolan utan att klara målen för läsförståelse för årskurs 9. Siffran är inte unik, utan tämligen representativ för riksgenomsnittet. Det behövs en förändring NU!

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grundskola, Högläsning, Kartläggning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, ordförråd, Särskilt stöd, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse

Läsfrämjande julklappar

Vid den här tiden på året smids mängder med planer kring julklappar och presenter runt omkring i hus och stugor. Vad kan väl då vara mer på sin plats än några läsfrämjande julklapps- och presenttips?

julklappstips

Den språkdusch barn får genom högläsning och läsning är en viktig del av barnets nycklar till framtiden. Högläsningen är bra för barnets språkutveckling, ordförråd och fantasi men framför allt också för dess självkänsla och aptit på litteratur. Mötet med texter, i olika genrer och mediala former, hjälper barnet att skapa en förståelse kring hur berättelser och texter är uppbyggda och hur språkets symboliska kraft fungerar. Det vi också vet är att barn som blir lästa för blir tänkande vuxna!

För att verka läsfrämjande har vi, i samarbete med våra bibliotekarier och skolbiblitekarier tagit fram julkapps- och presentboktips som våra förskolor och skolor sedan delar ut till barn och vårdnadshavare. Genom att tillhandahålla dessa tips hoppas vi kunna inspirera till en del julklappsböcker under granen hos våra barn och elever. Materialet finns också i en version som fokusera på boken som present, inte som julklapp, då alla barn och elever inte firar den kristna julen.

Att få ett hårt paket med en mysig bok i kan förgylla barns och vårdnadshavares samvaro och skapa oaser av lugn och närhet. Alla vuxna runt om kring barnen har en viktig roll som läsande förebilder. Det är inte alltid helt enkelt att som vårdnadshavare och pedagog ha koll på nyutgivning och populär barn- och ungdomslitteratur. Ett användbart tips är att vända sig till bibliotekets barn- och ungdomsbibliotekarier eller bokhandelns specialister. Ett annat sätt att få tag i kvalitativa boktips är att använda någon av följande källor:

Härliga juliga bokklappar– läsfrämjande boktips till förskolan

Härliga bokpresenter

Julklappslistan 2014 (1)– läsfrämjande boktips från Nyköpings kommun

Julklappstips Högläsning– boktips från bloggen Bokunge

Julklappstips 3-6 år– boktips från bloggen Bokunge

eller genom att ta del av denna inspiration:

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling

Världslitteratur i fokus- även i julkalender

Vad innebär begreppet världslitteratur? Enligt Nadel (2012) är världslitteratur verk som läses och diskuteras utanför en nationell och områdesspecifik publik- skönlitteratur som ligger lite utanför den västerländska litteraturkanon. Forskning visar att lärare till stor del fokuserar på nationell litteratur och nationella författare (Nadel, 2012). Vilken litteratur använder vi oftast i vår undervisning och hur medvetna är vi om de val av litteratur och författare vi gör?

Världsbibliotek

I Lgr 11s centrala innehåll står bland annat följande avseende elevers möte med litteratur:

Åk 1-3
Berättande texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Åk 4-6
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

Åk 7-9
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. några skönlitterarärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.ska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

För elever med annat modersmål och annan bakgrund kan användandet av i huvudsak svensk litteratur och svenska författare få stora konsekvenser för utvecklandet av en kulturell och språklig identitet. Att få ta del av litteratur från en mängd delar av världen vidgar alla elevers perspektiv, skapar en större kulturell kompetens men ger framförallt eleverna en större omvärldskunskap och förhoppningsvis även en större tolerans.

Tillgång till litteratur ger i första hand alla elever ett större språk samt ett vidgat ord- och begreppsförråd- något som är avgörande för en framtida skolframgång. I nästa steg ger litteraturen tillgång till textvärldar och föreställningsvärldar långt från den egna verkligenheten- både världar att identifiera sig med och världar att utmanas av.

Om eleverna inte har möjlighet att göra kopplingar till den text de möter, utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper, får de svårare att ta till sig texten och tolka den. De elever vi har i våra klassrum har lika många olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper som där finns antal elever i klassen. Att som eleven med annat modersmål och annan nationell bakgrund ständigt hänvisas till litteratur skriven av svenska författare, som handlar om svenska förhållanden och som tolkas utifrån svensk kultur kan begränsa elevens intresse för läsning och i nästa steg då även deras möjlighet att utveckla sina språk.

Inte bara i val av litteratur för användning i undervisningen måste vi fundera över en större användning av världslitteratur. Detta är ett område vi också måste utveckla då vi köper in litteratur, ur olika genrer, till skolbibliotek, skolor och förskolor.

Frågan vi behöver ställa oss är med andra ord- hur stor del av den litteratur vi använder i vår undervisning är världslitteratur? Väljer vi medvetet, eller kanske till och med omedvetet, att använda en mer nationell litteratur? Varför? Vidare måste vi reflektera över vilka verktyg eleverna behöver för att kunna tolka litteratur, ur ett läsförståelseperspektiv men kanske även ur t ex ett kulturperspektiv?

Idag finns fantastiska källor med världslitteratur att tillgå bland annat via följande sidor:

Världens Alma– på Världens ALMA kan vi följa barn, ungdomar och vuxna på Hjulsta grundskola som arbetar med ALMA-priset på olika sätt. Vill också hjälpa till att sprida den litteratur som ALMA-priset uppmärksammat. Utöver Astrid Lindgrens eget författarskap så finns här fina författare och bilderbokskonstnärer från olika delar av världen

Världslitteratur– lärresurser med många olika lästips från förskola till komvux.

International Childrens Digital Library– läs mer i tidigare vårt tidigare blogginlägg.

Årets julklapp önskar jag kunde bli den härliga klapp innehållande just världslitteraturen och dess författare som skolbibliotekarierna i Växjö i år ger oss. Författarkalendern de presenterar dag för dag under december månad innehåller författarporträtt och boktips, samt en mängd andra relaterade tips, ur ett världslitteraturperspektiv.

Författarkalender

Med andra ord finns det nu inget som hindrar oss- vare sig det gäller att välja världslitteratur till vår undervisning eller om det handlar om att köpa in världslitteratur till den skola eller det skolbibliotek där vi verkar. Och glöm inte- den litteratur vi använde MÅSTE spegla den elevgrupp vi har framför oss- just nu, just idag. Att alla elevgrupper på alla skolor läser samma litteratur ger oss inte likvärdighet!

 

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Författare, Förskoleklass, Flerspråkighet, forskning, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Lgr11, litteracitet, modersmål, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, Ungdomslitteratur

Studiestöd på modersmål- Inläsningstjänst

I svenska skolor finns en stor mängd elever som har turen att tala och förstå flera olika språk. Det som ibland kan vara deras största utmaning är att få möjlighet till en förståelse i de ämnen som undervisas i skolan. Att som elev med mycket lite svenska få tillgång till ämnes- och skolspråk på både svenska och det egna modersmålet kan många gånger spela en avgörande roll för den fortsatta kunskapsutvecklingen. Många av de barn och ungdomar som kommer till Sverige och står inför att lära sig ett helt nytt språk har en varierad språkbakgrund och en varierande språkförståelse på det egna modersmålet.

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnäs ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”

Skollagen 3 kap 3 §

Att lära sig ett helt nytt och främmande språk innebär för de flesta barn och ungdomar att  kunskapsinhämtningen delvis bromsas. Det blir naturligt svårare att ta del av den utmaning i form av nya kunskaper eleven har behov av utifrån att undervisningen sker på ett främmande språk. Utifrån detta har studiehandledning på det egna modersmålet samt tillgången till läromedel på hemspråket en betydande roll. Att med hjälp av läromedel få tillgång till en, utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter, rätt nivå i lärandet kan rädda en elevs akademiska självkänsla.

Framgångsfaktorer för en effektiv studiehandledning är nära relaterade till vad som anses vara avgörande faktorer för elevens resultat och måluppfyllelse. Bland annat är det av stor vikt att klass- och ämneslärare samverkar och att arbetet organiseras mitt i verksamheten, inte vid sidan av. Att studiehandledningen ges i form av en flexibel insats som kan anpassas efter elevens utveckling och att denna sker växelvis på modersmålet och på svenska påverkar elevens lärande och resultat till stor del.

Med anledning av detta har Inläsningstjänst nyligen lanserat ett studiestöd på arabiska och somaliska som riktar sig till nyanlända elever och elever med nybörjarkunskaper i svenska. Studiestödet är på elevens modersmål och syftar till att ge eleven möjlighet att ta till sig läromedlets innehåll. Det är utformat för att kunna utgöra en del av den flexibla insats eleven behöver och materialets uppbyggnad ger även tillgång till innehållet på de båda språken, vilket i sin tur leder till att dessa stärks, individuellt och i förhållande till varandra.

mmlinltj

Syftet med materialet är att ge eleven en större tillgång till den svenska läromedelstexten genom att ge eleven stöd och möjlighet att förstå textens innehåll och centrala budskap samt viktiga ord och begrepp. I och med användningen av materialet får eleven både en förförståelse inför lektioner och genomgångar men även en sammanfattning av ämnesområdet. I materialet finns läromedlet inläst på både modersmålet och på svenska vilket leder till att båda språket stärks, individuellt och i förhållande till varandra.

Materialet är framtaget av erfarna studiehandledare med aktuellt språk som modersmål samt med goda ämneskunskaper. Många elever har tillgång till visst stöd av studiehandledare i sin skolvardag men tyvärr är detta stöd alltför ofta begränsat till ett begränsat antal timmar/vecka. Materialet möjliggör en tillgång till ett visst studiestöd när helst eleven behöver det.

Inläsningstjänst har som mål att kunna tillhandahålla de flesta större läromedelsserier, för både grund- och gymnasieskolan som studiestöd på sikt. Under 2014 är målet att kunna tillhandahålla Natur och Kulturs serier SOL 4000 (So-ämnen för högstadiet), PULS (No-ämnen för högstadiet) samt So- och No-ämnen för mellanstadiet. Eleven kan lyssna på läromedlet och studiestödet med via dator, smartphones, läsplatta eller DAISY-spelare.

Under hösten 2014 kan alla kunder med abonnemang på Inlästa läromedel  gratis testa och nyttja studiestödet via app eller webbspelare. Under 2015 kan skolor och huvudmän tillgå dem utifrån tre olika alternativ:

  • årsabonnemang på specifik bok för en elev
  • individabonnemang  för en specifik elev där eleven kan nttja alla studiestödsmaterial
  • skol- eller kommunabonnemang som ger alla elever tillgång till materialet

Förhoppningsvis kan tillgången till läromedlen via Inläsningstjänst till någon del kompensera att, som Nyamko Sabuni uttrycker:

”För få elever får utnyttja sin rätt till studiehandledning på modersmålet.”

 

 

Lämna en kommentar

Under Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, grundskola, Gymnasieskolan, Inlästa läromedel, litteracitet, modersmål, Motivation, Särskilt stöd, Skollagen, skrivutveckling, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser, undervisning

Kapprumsbibliotekets positiva resultat, del 3

I två tidigare inlägg har jag redovisat resultat av de två frågor i vår enkät som främst avser mäta mängden högläsning som föräldrarna gett sina barn, före och efter ”Läs för mig!”. Resultatet på båda dessa frågor visar att vi lyckats öka föräldrarnas högläsning avsevärt, både vad gäller antalet dagar man läser för barnen, och tiden man läser/tillfälle. Flera forskare pekar på böckernas stora påverkan på ordförrådet, och därför hoppas vi att våra positiva resultat kommer generera en bättre språkutveckling för de barn som deltar i ”Läs för mig!”.

Att öka mängden högläsning i hemmen var ett av målen med projektet, men ett annat mål var att ge barnen fler tillfällen till reflekterande samtal om textens innehåll, fler boksamtal och en ökad textförståelse. Vi ville att böckerna och deras karaktärer skulle leva i barnets sinnevärld även utanför lässtunderna, och att barnen och föräldrarna skulle kunna samtala om dem närhelst de fanns i deras tankar. Böckernas spännande, gripande, roliga, läskiga eller lärorika innehåll blir en gemensam grund att utgå ifrån när man tillsammans upplever världen, och de blir en referenspunkt att återvända till när man behöver resonera, diskutera eller tillsammans förstå världen.
Därför undrade vi i enkäten: ”Hur ofta talar du med ditt barn om bokens innehåll?”. Från vänster till höger markerar staplarna svaren ”Ofta”, ”Ibland”, Sällan” och ”Aldrig”, vilket betyder att vi vill ha höga staplar till vänster i diagrammet. Blå staplar är mätvärdet före projektet startade, och röda staplar är mätvärdet efter projektet.

Fsk 4 fråga 3

Förskola 1: Här ser vi att 68 % uppger att de pratar om bokens innehåll ”Ofta” eller ”Ibland” före projektet, medan motsvarande siffra glädjande ökat till 80 % efter projektet. Antalet föräldrar som uppgett att de ”Sällan” eller ”Aldrig” pratar om bokens innehåll har minskat från 32 % före till 20 % efter ”Läs för mig!”.

Fsk 2, fråga 3

Förskola 2: Här ser vi inte några positiva resultat som på förskola 1, utan det verkar som att projektet inte förändrat föräldrarnas vanor gällande denna fråga. Här måste vi också förhålla oss till att ett relativt stort antal föräldrar av någon anledning valt att INTE svara på frågan. 78 % anger att de samtalar ”Ofta” eller ”Ibland” före projektet, medan siffran efter projektet är 77 %. 16 % anger att de samtalar ”Sällan” eller ”Aldrig” före projektet, medan motsvarande siffra är 18 % vid andra mättillfället.

Fsk 3, fråga 3

Förskola 3: Här ser vi en tydlig positiv effekt då de två positiva staplarna ”Ofta” och ”Ibland” visar en ökning på 10 procentenheter från enkät 1 till enkät 2.

En fundering är huruvida de positiva resultaten beror på att föräldrarna fått information om vikten av att samtala om böckernas innehåll med barnen, eller om det beror på att barnen parallellt fått uppleva boksamtal på förskolan vilket kan ha gjort dem till mer aktiva lyssnare med större förmåga att initiera reflerkterande samtal med föräldrarna.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Författarbesök och skapande verkstäder – lust, lärande och läsförståelse

I Halmstad arbetar pedagogen Elisabeth Hallén som samordnare för ”Skapande skola”. Skapande skola är finansierat med statliga medel (SIS-medel från Kulturrådet), och syftar till att ge elever och pedagoger mer kunskaper och möjligheter till estetiska lärprocesser i skolan. Elisabeth brinner för det språkutvecklande arbetet och har tydligt fokus på språk, läsning och skrivning i de projekt som genomförs inom ramen för Skapande skola.

Här kommer en kort beskrivning av hur Skapande skola på ett utmärkt sätt kombinerar de estetiska lärprocesserna med det språkutvecklande arbetet i skolan.

Under våren 2014 fick klass 1 på Snöstorpsskolan besök av författaren Ulf Nilsson som en del i ett större projekt inom Skapande skola. Barnen fick träffa Ulf Nilsson och samtala med honom om bl.a. böcker, författande/författarskap och illustrationer i böcker. Klassläraren Jenny-Ann Flystam intervjuade barnen efter besöket och har sammanfattat deras svar nedan:

Varför ska man läsa?
”Det är för att man ska bli en bra läsare och för att det är roligt att läsa. När man läser så lär man sig saker och det är bra. Man lär sig hur bokstäver ser ut och hur de låter, man lär hur ord stavas och det är kul att läsa.” (Thula, Carl och Jenny, 7 år)
Min kommentar: Många forskare, bl.a. Carina Fast (2008) framhåller vikten av att skapa positiva relationer med böcker och litteratur för att få en bra start i läs- och skrivinlärningen. Barnen uttrycker här själva att det är kul att läsa och lärandet man får av läsning upplevs för barnen som något positivt.

Vad tyckte du om att få ett författarbesök?
”Det var roligt för han berättade roliga saker. Det var roligt för han hade skrivit många böcker och vi fick lära oss mer om honom.” (Sally, Fanny och Måns 7-8 år)
Min kommentar: Återigen ser vi att barnen haft en lustfylld litterär upplevelse. De har också blivit medvetna om att det finns författare bakom de böcker de läser, personer som skriver historier för att andra ska få en upplevelse av dem. De uppmärksammar att Ulf Nilsson har skrivit många böcker och förhoppningsvis kan detta hjälpa dem att börja koppla böckerna till varandra – se likheter och skillnader, och att författaren kanske har vissa återkommande drag i sina historier. Har de inte själva upptäckt sådana kopplingar kan en skicklig och medveten pedagog hjälpa dem att upptäcka det. Bl.a. Aidan Chambers (2014) lyfter fram vikten av att lära sig göra sådana kopplingar för att utveckla goda läsförståelsestrategier.

Hur var den skapande verkstaden? (Barnen fick delta i skapande verkstäder efter att ha läst böckerna, där de bl.a. tillverkade rekvisita och dramatiserade viktiga händelser ur böckerna).
”Vi gjorde gravstenar för X tyckte att det var sorgligt i vissa böcker. Jag tyckte att det var bra, vi fick begrava djur och så skrev vi namn på gravstenarna.” (Simone och Fia 7-8 år)
 Min kommentar: Barnen får i skapandet hjälp att ta till sig innehållet och förstå böckerna på ett djupare plan med hjälp av ett multisensoriskt förhållningssätt där alla sinnen involveras. För elever med språksvårigheter vet vi att brister i språkförståelse och ordförråd ofta sätter käppar i hjulet för deras läsförståelse, men i och med att de tillåts återuppleva och återberätta böckerna i skapandet ökar chanserna att de ska kunna tolka och förstå bokens budskap markant.

 

Om någon är nyfiken på att veta mer om Skapande skola, är man välkommen att kontakta Elisabeth på följande e-postadress: elisabeth.hallen@halmstad.se

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, barnlitteratur, Boksamtal, estetiska lärprocesser, Förebyggande arbete, Författare, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Skapande skola, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning, upplevelsebaserad inlärning

Kapprumsbibliotekets positiva resultat, del 2

Läsrörelsen gör regelbundna mätningar av hur många föräldrar som läser högt för sina barn, och siffran har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. 1980 läste 80 % av Sveriges föräldrar dagligen för sina barn. År 2012 var siffran nere på endast ca 35 %.

Dessutom; 1980 läste föräldrar i genomsnitt 30 minuter/tillfälle för barnen, medan motsvarande siffra 2012 var 15 minuter. Det är alltså inte bara antalet dagar/vecka som minskat, utan även längden på lässtunderna.

Säkerligen är den minskade högläsningen i hemmen en faktor som påverkat att elevers läsförståelse i år 9 blivit allt sämre under samma period. För att vända trenden behöver en mängd arbete göras, och i Halmstad har vi t ex valt att starta upp kapprumsbibliotek på några av våra förskolor. Projektet som går under namnet ”Läs för mig!” har ni kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen. Ett av målen med”Läs för mig!” var just att öka andelen föräldrar som läser högt för sina barn. För att kunna utvärdera hur kapprumsbiblioteken fungerat, har vi låtit föräldrarna fylla i en enkät om sina läsvanor i hemmet både före och efter projektet.

Här kommer resultatet från enkätens andra fråga: ”Hur många minuter/tillfälle läser du för ditt barn?” Dessa resultat är precis som i förra inlägget ”Kapprumsbibliotekens positiva resultat” hämtade från de tre första förskolorna i projektet. Resultaten är dock representativa för hela projektet.

På x-axeln ser ni antalet minuter föräldrarna läser per tillfälle. På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. Blåa staplar motsvarar enkät 1, före projektet. Röda staplar motsvarar enkät 2, efter projektet. Det vi önskar oss är alltså en förskjutning av staplarna från vänster till höger, med fler låga staplar till vänster och fler höga staplar till höger i bilden. I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.

 

Fsk 1 fråga 2

Förskola 1: Vi ser att det har skett en förskjutning av svaren till höger i diagrammet, vilket alltså tyder på att många föräldrar ökat tiden för lässtunderna hemma. Före projektet läste 17 % av föräldrarna 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 13 %.  Andelen föräldrar som läser 11-20 minuter/tillfälle är så gott som oförändrat, från 79 % före projektet till 80 % efter. I intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle är ökningen av andelen föräldrar blygsam, från 4-7 %.

På just denna förskola ser vi något märkligt, och det är att ett fåtal föräldrar angav att de läste 26-30 minuter före projektet, men att ingen anger att de läser så länge efter projektet. Vår förhoppning är att det har att göra med andra omständigheter som inte har med projektet att göra. En möjlighet är också att man under projektets gång blivit mer medveten om sina läsvanor i hemmet och kanske svarar mer sanningsenligt vid andra mättillfället, och att man kanske gjorde en optimistisk uppskattning vid första mättillfället.

 

Fsk 2, fråga 2
Förskola 2: Hela 26 % av föräldrarna läste före projektet endast 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 10 %. I mittenintervallet, 11-20 minuter har andelen ökat från 50-57 %. Det är störst förändring i intervallet 21-mer än 30 minuter, där andelen ökat från 18-38 %.
Fsk 3, fråga 2

Förskola 3: Här är det 33 % av föräldrarna som läser endast 0-10 minuter/tillfälle före projektet, men siffran minskar till 16 %. Detta till förmån för dels mittenintervallet 11-20 minuter, där vi ser en positiv förändring från 52-60 %, men också till förmån för högsta intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle. Där ökar andelen från 11 % före projektet, till 21 % efter projektet.
Resultaten är alltså tydliga. Föräldrarna som deltagit i ”Läs för mig!” har inte bara ökat antalet lässtunder/vecka, utan de har även förlängt tiden för lässtunderna. Vi tror inte att det främst är kapprumsbiblioteken i sig som gett dessa positiva resultat, även om tillgången till böcker kanske hjälpt till. Men det vi tror påverkat resultatet på denna fråga mest är att vi personligen mött de flesta föräldrarna och gett dem information om varför det är viktigt att läsa, vilket i sin tur gett dem motivationen som krävts för att förbättra läsvanorna i hemmet. Vi är självklart medvetna om att föräldrarnas kanske nyvunna kunskap om läsningens betydelse kan ha påverkat deras svar på enkät nummer 2, och förskönat bilden en aning. Det enda vi kunnat göra för att skydda oss från sådana felkällor är att låta dem vara anonyma i enkäterna och poängtera betydelsen av sanningsenliga svar.

En sista reflektion: Det tål att tänka på huruvida föräldrarna förlängt lässtunderna i hemmen för att de genom projektet blivit medvetna om läsningens betydelse och fått ökad motivation, eller om lässtunderna förlängts eftersom barnen fått bättre läskondis och därmed orkar lyssna på sagor längre stunder. Kanske är detta parallella processer, det ena ger det andra som i sin tur ger ytterligare till det första, och på så sätt skapas en positiv spiral kring högläsningen i hemmen.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, Kartläggning, litteracitet, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Kapprumsbibliotekens positiva resultat

Läsrörelsen gör regelbundna mätningar av hur många föräldrar som läser högt för sina barn, och siffran har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. 1980 läste 80 % av Sveriges föräldrar dagligen för sina barn. År 2012 var siffran nere på endast ca 35 %.

Säkerligen är den minskade högläsningen i hemmen en faktor som påverkat att elevers läsförståelse i år 9 blivit allt sämre under samma period. För att vända trenden behöver en mängd arbete göras, och i Halmstad har vi t ex valt att starta upp kapprumsbibliotek på några av våra förskolor. Projektet som går under namnet ”Läs för mig!” har ni kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen. Ett av målen med”Läs för mig!” var just att öka andelen föräldrar som läser högt för sina barn. För att kunna utvärdera hur kapprumsbiblioteken fungerat, har vi låtit föräldrarna fylla i en enkät om sina läsvanor i hemmet både före och efter projektet.

Efter att vi bearbetat alla enkätsvar kan vi glädjande nog se att vi fått positiva resultat! Nedan redovisas svaren på enkätens första fråga: ”Hur många dagar/vecka läser du för ditt barn?” från de tre första förskolorna som deltog i projektet. (Idag deltar ca 30 förskolor i ”Läs för mig!”.) Resultaten är likartade på alla övriga deltagande förskolor.

På x-axeln ser ni antalet dagar föräldrarna läser per vecka. På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. Blåa staplar motsvarar enkät 1, före projektet. Röda staplar motsvarar enkät 2, efter projektet. Det vi vill se är alltså en förskjutning av staplarna från vänster till höger, med fler låga staplar till vänster och fler höga staplar till höger i bilden. I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.

Fsk 1 fråga 1

Förskola 1: På denna förskola ser vi att hela 30 % av föräldrarna läser 0-2 gånger per vecka före projektet, medan siffran minskat till 7 % efter projektet. Fler föräldrar har istället börjat läsa 3-5 dagar/vecka – där har det ökat från 37 % till 53 %. Andelen föräldrar som läser 6-7 dagar/vecka har också ökat, från 33 % till 40 % under projektets gång.

Fsk 3 fråga 1

Förskola 2: På denna förskola ser vi en minskning av läsning 0-2 dagar/vecka, från 20 % – 13 % av föräldrarna, till förmån för föräldrar som läser 6-7 dagar/vecka där siffran ökat från 31 % – 41 %. Andelen föräldrar som läser 3-5 dagar/vecka är i stort sett oförändrad, från 45 – 44 %.

Fsk 5 fråga 1

Förskola 3: På denna förskola ser vi en kraftig minskning av andelen föräldrar som läser 0-2 dagar/vecka, från 31 % före projektet, till 6 % efter projektet. Istället har det blivit många fler föräldrar som läser 3-5 dagar/vecka – från 49 % före projektet till 61 % efter projektet. Vi ser också en ökning av andelen föräldrar som läser dagligen – den siffran har ökat från 20 % till 33 %.

Utifrån våra enkäter kan vi inte säga att kapprumsbibliotek i sig ökar föräldrars högläsning. I vårt projekt har vi ju även träffat föräldrarna och informerat dem om läsningens betydelse för språkutveckling, läsförståelse och skolprestationer. Vi har även utbildat förskolepedagogerna i motsvarande ämnen, samt om boksamtal och textförståelse i förskolan. Men utifrån vårt sammanlagda arbete med projektet ”Läs för mig!” känns det oerhört glädjande att vi ser så tydliga och positiva resultat så tidigt som efter ett drygt halvårs arbete med projektet.

Vi vill passa på att tacka Halmstad Tylösand Rotaryklubb med Anette Gudmundsson Andersson i spetsen, som upprepade gånger hjälpt oss att finansiera våra kapprumsbibliotek i ”Läs för mig!”. Utan dem hade projektet inte kunnat genomföras på så många förskolor.

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse