Etikettarkiv: läs- och skrivsvårigheter

Sen upptäckt av svårigheter med läsförståelse

Åsa Elwér har skrivit avhandlingen Early predictors of reading comprehension difficulties som lades fram vid Linköpings Universitet i september 2014. Avhandlingen visar att barn som läser bra men utan att förstå det de läser, oftast inte upptäcks förrän i tioårsåldern.  Man har valt att studera amerikanska, norska och svenska barn och resultaten visar samma sak överallt. Läsförståelseproblemens gemensamma nämnare är stora språkliga problem, såsom litet ordförråd, problem med grammatiken och med återberättande samt svårt att komma ihåg vad de läst.

Barnens läsning är flytande och problemen beror inte på dyslexi. När de läser högt låter det utmärkt, vilket troligtvis är orsaken till att problemen inte uppmärksammas. Sannolikheten för att problemen ska uppmärksammas  är inte stor om man inte medvetet satsar på att fortsätta läsa högt för barnen, diskutera böckerna och jobba med det språkliga innehållet, även efter att barnen ”knäckt koden” och blivit självständiga läsare. Texterna i de böcker som barnen klarar av att läsa under lågstadiet utmanar dem inte tillräckligt,  och om inte lärarna och föräldrarna kompenserar detta genom att fortsätta med högläsning och boksamtal riskerar lågstadiet bli en förlorad tid vad gäller läsförståelseutvecklingen.  Ytterligare ett resultat i Åsa Elwérs avhandling är att barnens språkproblem inte förändras efter att barnen börjat skolan. Problemen är alltså tydliga redan i förskoleåldern och tenderar att vara desamma när barnen börjar mellanstadiet. Detta får mig att tänka på hur oerhört viktigt det är att förskola och skola samarbetar och får till bra överlämningar, samt att man bygger upp smidiga och väl fungerande samarbeten mellan logopedmottagningar och förskola/skola.

Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling surrar några tankar i mitt huvud. Vi vet vilka problemen är, och vad vi kan göra åt dem. Vi vet också hur vi kan identifiera barnen tidigt. Varför görs det då inte alltid? Hur många elevers skolgång blir kantad av misslyckanden som beror på problem med läsförståelsen? I Halmstad gissningsvis 25% av pojkarna och 13% av flickorna, eftersom det är andelen niondeklassare som lämnar grundskolan utan att klara målen för läsförståelse för årskurs 9. Siffran är inte unik, utan tämligen representativ för riksgenomsnittet. Det behövs en förändring NU!

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grundskola, Högläsning, Kartläggning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, ordförråd, Särskilt stöd, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse

Språkutveckling & utvecklande appar

”Den största ökningen av nätanvändande finns hos barn i låg- och mellanstadieålderar men även betydligt yngre barn vistas på nätet.”
Christina Ohlin- Scheller, Karlstad Universitet

Barn och elever i förskola och skola möter en oerhört stor digital och virtuell värld i vardagen. Dagens unga kommer att möta vuxenlivet med fantastiska förmågor kring, och ett mycket större och annorlunda behov av, teknik och programvaror. Det har konstaterats att barn och ungdomar idag använder tekniken och internet i mycket stor omfattning- troligtvis till större del än vi anar. Vad blir då vår uppgift i detta- som pedagoger och vårdnadshavare?

Vi vet att:

  • 45% av tvååringarna i Sverige använder internet dagligen.
  • dagens fyraåringar använder internet lika mycket idag som en fjortonåring gjorde för tre år sedan.
  • 92% av flickorna i skolålder använder tekniken för att textkommunicera och använda sociala medier
  • 95% av pojkarna ägnar sig åt youtube och 93% av dem använder facebook

Lindqvist, 2014

Idag talar vi om olika digitala användningsmönster där individer som till största delen använder nätet som ett redskap benämns besökare (visitors) och de som istället har nätet som en plats där de ständigt är närvarande, i en mängd processer, är bosatta (residents). Dagens äldre generation, de flesta av oss vuxna, anses vara digitala immigranter, mejlgenerationen, medan de barn och elever vi möter i förskola och skola tillhör den digitalt infödda generationen, messengergenerationen (Ohlin-Scheller, Karlstad Uv). I mötet med den digitala och virtuella världen utvecklar våra elever en litteracitet som vi inte känner till lika väl och kan lika mycket om. Vilka krav ställer denna litteracitet på förskola och skola? Vilken roll får pedagoger i förskola och skola, och vilka kompetenser och kunskaper behöver vi utveckla? Att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt till internet och användandet och delandet av information är också en viktig del.

Till stor del handlar det om att skapa meningsfullhet och en kunskapande miljö för användandet av tekniken. Att hitta rätt i den uppsjö av program och appar som finns är inte lätt, än mindre att veta vilka som är kvalitativa, pedagogiska och väl anpassade till barnens och elevernas behov och lärande. Det finns en mängd material som utgör ett gott och kvalitativt pedagogiskt material. De är användbara både i hemmet och i förskola/skola. Viktigt är dock att appar/programvaror aldrig får ersätta den pedagogiska verksamheten- tekniken får inte bli medlet för lärande- den är verktyget som underlättar.

På Pappas appar finns mängder med recenserade och kontrollerade appar som rekommenderas för barn och elever. Här hittar du bland annat språkutvecklande appar som passar för barn och elever i förskola, grundskola, grundsärskola samt elever med annat modersmål och nyanlända elever.

modersmal Appar som utvecklar barns modersmål syftar till att vara ett stöd för pedagoger och vårdnadshavare i utvecklandet av barns och elevers modersmål. På Tema modersmål finns avdelningen Flerspråkighet i förskolan där bland annat hitta olika material som kan stimulera flerspråkighet såsom pussel och spel på olika språk kan hittas. Ett dokument med Språkstimulerande appar har tagits fram av våra logopeder och barnbibliotekarier inför en workshop för pedagoger. Alla appar du hittar här är genomgångna och goda pedagogiska förslag.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, modersmål, Språkutveckling, Tidiga insatser

Läshunden – en hjälp i läsinlärningen!

Barn behöver ägna mycket tid åt att läsa högt, för att så småningom bli goda läsare med flyt och medvetenhet om sin egen läsning. För barn som kämpar med läsinlärningen behövs MÅNGA timmars envis träning, men ALLA barn behöver mängdträning för att erövra det skrivna språket.

Ibland kan det saknas någon i hemmet som vill lyssna, eller så kan det kännas jobbigt att läsa för föräldrar och syskon som kanske tappar tålamodet eller koncentrationen. Ibland känns det jobbigt och pinsamt när man stakar sig eller läser fel. I skolan vill läraren säkert lyssna till barnets högläsning, men klasskamraterna pockar också på uppmärksamheten och tiden räcker inte alltid till. Då kan det vara skönt att hitta en kompis som alltid vill lyssna, och som aldrig någonsin tröttnar på att bli läst för.

Denna kompis kan vara en läshund – ett fenomen som brer ut sig allt mer i vårt avlånga land. Till hundens fördel är att den är bra på att lyssna. Den avbryter aldrig när vi talar till den. Hunden skänker lugn, värme och trygghet. Och när den tittar på oss med sina vackra mörka ögon ger den känslan av att förstå precis hur vi har det, vad vi tänker och känner. Hundar har en bevisat lugnande effekt på människor, och varje gång vi rör vid en hund ökar utsöndringen av ”välmående-hormonet” oxytocin i vår kropp. Och välmående-hormoner kan sannerligen behövas när man kämpar med sin läsning.

På bloggen Läshundar i Småland, som skrivs av Eva Töllner på Bankeryds bibliotek, har man i ett par år kunnat läsa om deras arbete med läshunden Funny på biblioteket.

På Linnéuniversitetet forskar man på effekterna av att barn får tillgång till läshundar, vilket ni kanske redan läst om i Lärarnas Nyheter under förra året.

Nu har även Halland fått sina första läshundar, i och med att vår grannkommun Falkenberg har startat ett arbete med läshundar på Fajansskolan. Specialpedagog Britt-Marie Aldén berättar mer i ett inslag från 25/9 2014. I ett senare inlägg kommer ni att kunna läsa mer om deras arbete.

För att bli läshund måste hunden genomgå träning, där den bl.a. lär sig att ligga stilla bredvid barnet och titta i boken när barnet läser. Sådan träning sker främst vid Svenska Terapihundskolan i Östersund.

För dig som vill veta mer om läshundar kan följande länkar kollas in:

Språktidningen

Hund i skolan

 

2 kommentarer

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, dyslexi, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskoleklass, grundskola, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, Motivation, Särskilt stöd, Språkutvecklarna, Språkutveckling, undervisning

Tidigt fokus på läsutveckling- fortbildningsmaterial

Barn och elever kommer till skolan med mycket varierande språk-, läs- och skriverfarenheter och kunskaper. Alla skolor har till uppgift att tillgodose dessa olikheter. All forksning visar tydligt att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Utifrån detta måste alla skolor ha en medveten strategi avseende det tidiga språkliga, specialpedagogiska stöd eleverna kan vara i behov av.

Ett stöd- och informationsmaterial kring barns och elevers tidiga läsutveckling, Tidigt fokus på läsutveckling, har tagits fram av föreningen Kodknäckarna, i samarbete med den framlidna logopeden Bodil Andersson Rack. Materialet, som består av en Dvd, vänder sig i första hand lärare som möter barn och elever under grundskoletiden.

Innehållet berör barns språkutveckling och de vanligast förekommande orsakerna till läs- och skrivsvårigheter. Filmen innehåller även en del praktiska råd och tips. Huvudområden i filmen är:

  • Talspråk och skriftspråk
  • Barns språkutveckling
  • Att bli en läsare och skrivare
  • Lässvårigheter och dyslexi
  • Åtgärder, bemötande och tips

Materialet går att beställa på Kodknäckarnas hemsida.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, dyslexi, Förebyggande arbete, Förskoleklass, grundskola, läs- och skrivsvårigheter, Särskilt stöd, skrivutveckling, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Genforskning om barns språkutveckling

Man har länge vetat att genetiken spelar stor roll för hur barn utvecklar språk. Barn till föräldrar med språkstörning och dyslexi löper ökad risk för att utveckla samma svårigheter som sina föräldrar, än barn till föräldrar utan sådana svårigheter. Inom logopedin har man också länge noterat en klar överrepresentation av såväl språkstörningar som dyslexi hos pojkar jämfört med flickor, vilket också tyder på att genetiken har en stark påverkansfaktor på språkutvecklingen.

Nyligen kom nya intressanta forskningsrön från University of Bristol som förklarar en del av hur detta går till. Även tidigare forskning kring språkstörningar och dyslexi har indikerat att förändringar i gener i kromosom 3 har betydelse, men nu har man kommit ett steg närmare gåtans lösning.

I kromosom 3 finns en gen som kallas ROBO2. Denna gen innehåller ”instruktioner” för att tillverka ROBO2-protein. ROBO2-proteinet styr i sin tur hjärnan att producera ämnen som behövs för att utveckla de hjärnceller och nervceller som är avgörande för att språk och tal ska utvecklas. Nu har man alltså funnit att olika förändringar i och nära ROBO2-genen har en direkt koppling till antalet ord som barn mellan 15 och 18 månader producerar. Ytterligare forskning krävs för att man helt ska förstå hur generna påverkar barnens språktillägnande. Man bör dock inte glömma bort att generna inte AVGÖR hur barnets språkutveckling ska bli, det viktigaste är hur mycket språkstimulans barnet möter i sin omgivning.

Länk till pressmeddelande från University of Bristol hittar du här: http://www.bristol.ac.uk/news/2014/september/vocabulary-gene.html

 

Lämna en kommentar

Under dyslexi, forskning, grav språkstörning, läs- och skrivsvårigheter, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Gilla Läsa Skriva- bedömningsstöd Grundsärskolan

Skolverket har lanserat ett nytt bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk- Gilla Läsa Skriva. Materialet riktar sig till lärare i årskurs 1-6 inom grundsärskolan och ska vara ett stöd för bedömning utifrån kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Syftet är att tillhandahålla ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas läs- och skrivutveckling och ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden av betydelse för språkutveckling.

GillaläsaMaterialet finns på Skolverkets hemsida och går att antingen beställa eller skriva ut som pdf-fil.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Grundsärskola, Kartläggning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, Lgr11, modersmål, Skolverket, Språkutveckling

Berätta! Lyssna! Läs!- en mässa för lättläst & språkglädje

Alla människor, barn som vuxna, har rätt att få ta till sig skriven text i olika former och genrer och känna glädjen i detta!

För att en demokrati ska fungera måste nyheter, samhällsinformation och litteratur vara tillgängliga för alla. Med utgångspunkt i detta får lättlästa medier en avgörande roll i att tillgodose alla medborgares rätt till böcker, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar.

Den senaste PIAAC-studien visade att drygt 13 procent av Sveriges vuxna befolkning, eller cirka 800 000 personer, har någon form av läsnedsättning som medför att de har ett uttalat behov av mer lättillgängliga medier. PISA-studien, 2012, tydliggjorde att andelen svaga läsare bland barn och unga ökar samtidigt som andelen starka läsare minskar- också här finns en stor grupp individer i behov av det stöd som lättlästa medier tillhandahåller.

Genom att lättlästa texter och material blir allt vanligare blir de också mer lättillgängliga för de som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Målgrupper för lättlästa medier är t ex personer med funktionsnedsättningar, personer med dyslexi, invandrare, äldre och lässvaga unga.

Dyslexivecka

För att ytterligare lyfta och tillgängliggöra den lättlästa litteraturen bjuder Stadsbiblioteket i Halmstad, årets vinnare av utmärkelsen Bästa lättlästa bibliotek den 8 oktober in till en eftermiddag med lättläst och språkglädje i fokus under parollen Berätta, Lyssna, Läs! Detta arrangemang äger rum som en del av Dyslexiveckan.

Datum: Onsdagen 8/10
Tid: kl. 13.30-18.00
Plats: Stadsbiblioteket Halmstad

Dagen bjuder bland annat på:

  • Bokmässa med författare, förlag och föreningar. Extra intressant information för er pedagoger i skolan är att en representant från Inläsningstjänst finns på mässan. Passa på att ställa alla era frågor till henne som rör er och era elevers tillgång till Inläsningstjänsts tjänster.
  • Mässtorg med berättare som förtäljer skrönor för besökarna.
  • Kärnhusets logopeder finns också på plats och svarar på frågor om språkutveckling, flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Logopederna kommer också att hålla i en workshop kring språkstimulerande appar. Ett bra tillfälle att få tips om hur man kan använda sig av appar i undervisningen.
  • Dagen bjuder också på flera föreläsningar, bland annat berättar författarna Per Gustavsson, Thomas Halling och Magnus Nordin om sina böcker och sitt skrivande.
  • Extra roligt tycker vi också att det är att vi kommer att ha livs levande Läshundar på plats. I USA använder man sedan 15 år tillbaka utbildade läshundar i undervisningen för att stimulera och hjälpa barn med lässvårigheter. Ta chansen att prova på att läsa högt för en av de medverkande läshundarna och samtidigt ställa dina frågor om läspedagogiken till hundförarna. En av de medverkande hundförarna är Marie Bosson Rydell som bland annat skrivit de populära Kråke-böckerna. Hon tillsammans med 13 andra författare träffar du i bokförlaget Idus monter på bokmässan.

bibhund

Söndagen 12/10 kl. 11.00-16.00 har vi en Tillgänglighetsdag.

Med dagens aktiviteter vill vi förmedla budskapet : Vi är alla olika men vi är lika mycket värda!

En dag fylld av debatt, lustfyllda arrangemang och skapande verkstäder för alla med eller utan funktionsnedsättning i alla åldrar.

Dagen bjuder Ika & Åke – en clÅwnföreställning speciellt för speciella, Glada kören och Halmstad melodifestival uppträder. Tillgänglighetsdebatt med kommunpolitiker, mässtorg, rullstolsdans,

Sinnenas verkstad, teaterskoj och utställningar.

Dyslexiveckans program i sin helhet erbjuder en mängd språk-, läs- och skrivinspirerande aktiviteter.

Har ni några frågor hör gärna av er till:
Ulrika Thorbjörnsson, bibliotekarie            e-post: ulrika.thorbjornsson@halmstad.se
Tove Carlsson, bibliotekarie                          e-post: tove.carlsson@halmstad.se

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, dyslexi, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, grav språkstörning, Grundsärskola, grundskola, Inlästa läromedel, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, skrivutveckling, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Stadsbiblioteket i Halmstad- Bästa Lättlästa Bibliotek 2014

Idag delades priset Bästa lättlästa bibliotek 2014 ut av Centrum för Lättläst och årets vinnare är Stadsbiblioteket i Halmstad. Priset delades ut för sjätte året i rad och går till ett bibliotek som på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram den lättlästa litteraturen, lättlästa tidningar och lättläst samhällsinformation.

biblo

Centrum för Lättlästs representant, Camilla Batal, lyfte fram flera exempel på varför just Stadsbiblioteket i Halmstad blev årets vinnare. Biblioteket har många engagerade bibliotekarier och en mängd goda aktivieteter kopplade till lättlästa medier. De tillhandahåller lättlästa Bokkassar, Biblioteksrecept samt har ett gediget samarbete med en mängd lokala aktörer och samarbetspartners som alla når olika målgrupper. Biblioteket skyltar materialet på ett tydligt sätt och har en informativ och tydlig hemsida. Camilla Batal säger avslutningsvis att ”Det räcker inte med ett bra utbud av böcker, det är bibliotekariernas engagemang som är avgörande.”

På diplomet står bland annat:

”Stadsbiblioteket i Halmstad lyckas på ett imponerande sätt att självklart och naturligt integrera arbetet med lättläst i all verksamhet på biblioteket. De lättlästa böckerna finns med i alla sammanhang och ansvariga bibliotekarier är besjälade av att inspirera till läsning och att de lättlästa böckerna ska nå sina målgrupper”

UT

Stadsbiblioteket vinner 10 000 kronor som ska riktas mot läsfrämjande aktiviteter. Vinstsumman ska delvis användas till att finansiera den Lättlästmässa som går av stapeln den 8 oktober.

Att även de svagaste läsargrupperna ska få tillgång till litteratur och nyheter är en demokratifråga, i vilken både folk- och skolbiblioteken en mycket viktig roll (Agebäck, direktör vid Centrum för lättläst). Kandidaterna till att vinna priset blir allt starkare och det är förstås positivt att fler och fler bibliotek arbetar aktivt med lättläst material.

20140909_110811

Priset firades med tårta!

 

 

 

 

 

 

1 kommentar

Under Förebyggande arbete, läs- och skrivsvårigheter, Språkutveckling, Tidiga insatser

”Sommarlovsboken” – träna barns och ungas läskondis

Biblioteken i Halmstad står bakom satsningen ”Sommarlovsboken”, för att uppmuntra barn och ungdomar mellan 6 och 16 år att läsa/lyssna på böcker över sommarlovet.

Alla barn som lånar och läser minst fem böcker under sommarlovet, får en bok. Uppstarten av Sommarlovsboken sker i samband med en fest på biblioteket, och det är olika datum och tider (se nedan) som gäller för de olika biblioteken runt om i kommunen. På festen kommer det att finnas fika, möjlighet att prova pappersvikning, samt underhållande poängpromenader.

Det är välkänt att barn och ungdomar behöver läsa flera tusen timmar för att nå den flytande läsning som krävs för en effektiv inhämtning av kunskaper via texter. Det finns också studier som visar att elever i svensk skola endast lästränar 1,6 timmar/vecka på skoltid. Ekvationen för att nå läsflyt går alltså inte ihop om man förlitar sig på att läsningen ska utvecklas tillräckligt i skolan, eleverna MÅSTE dessutom läsa mängder av texter på fritiden för att nå en effektiv och funktionell läsning.

Läsning kräver kondition! Precis som en nybörjarlöpare behöver börja med korta pass i ett lugnt tempo, kan en nybörjarläsare behöva läsa korta stunder i början. Men efterhand tränas konditionen upp, både för löparen och läsaren. Att ha en god läskondis är en nödvändighet för att så småningom kunna förlita sig på sin läsning vid inlärning och informationsinhämtning. ”Sommarlovsboken” är ett sätt att ge eleverna den mängd träning som kan utveckla deras läskondis. I andra kommuner kan man ha liknande satsningar, med bokcaféer och bokklubbar på biblioteken m.m. Ett projekt med liknande syfte, i Akademibokhandelns regi, kan ni läsa om här på bloggen i inlägget ”Läsborgarmärket – belöning för kodknäckare”.

Många erfarna bibliotekarier vittnar om att elever idag är äldre när de går in i ”bokslukaråldern” än vad de var för tio eller tjugo år sedan. Bokslukaråldern inträffar när eleverna knäckt läskoden, och nått en ortografisk flytande läsning som gör att de kan ta till sig längre texter med mer komplicerat innehåll. Bokslukaråldern ger den mängdläsning som gör att eleven kan automatisera och få upp hastigheten i sin läsning, och fyller därmed en viktig funktion i elevens läsutveckling.

Detta sammantaget gör ”Sommarlovsboken” till en mycket angelägen och viktig satsning. Initiativet kan ge extra motivation till elever som med hjälp av deltagande i ”Sommarlovsboken” får en kick eller ”morot” att lägga tid på läsningen även under sommarlovet. Det är också mycket bra att elever med behov av lyssnande läsning har möjlighet att delta i ”Sommarlovsboken” på samma villkor som elever som läser på traditionellt sätt.
Läs mer om SOmmarlovsboken på: http://bibliotek.halmstad.se/web/arena/183

För boende i Halmstad med omnejd kan följande vara av intresse:

För att vara med i Sommarlovsboken gör man på följande sätt:
Hämta foldern ”Sommarlovsboken” på ditt bibliotek eller skriv ut den från http://bibliotek.halmstad.se/c/document_library/get_file?uuid=c4ff7d15-146a-4b62-ac50-475e281e8287&groupId=12864. Läs eller lyssna sedan på 5 böcker i egen takt under sommarlovet. Fyll i foldern och dess olika BibLoranga-rutor och ta med den tillbaka till ditt bibliotek. Där finns det ett boktorn, där BibLoranga-rutorna sätts upp. De bästa böckerna placeras högst upp och de tråkigaste längst ner.
När detta är gjort får man en bok som belöning.

Sommarlovsboksfesterna är följande datum och tider:
Måndag 2 juni: Harplinge bibliotek, kl. 15 – 16.30
Tisdag 3 juni: Oskarströms bibliotek, kl. 11 – 14
Tisdag 3 juni: Vallås bibliotek, kl. 14 – 16
Torsdag 5 juni: Getinge bibliotek, kl. 15 – 16
Måndag 9 juni: Söndrums bibliotek, kl. 15 – 17
Torsdag 12 juni: Stadsbiblioteket, kl. 15 – 17

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, grundskola, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Dyslexiradio- podcast från Inläsningstjänst

I tidigare inlägg har vi skrivit om hur användningen av Podcast blir allt vanligare. Under våren 2014 har även Inläsningstjänst AB lanserat en podcast, Dyslexiradio, som har som syfte att öka medvetenheten och kunskapen kring Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter.

dyslexipodd

Genom programmet kan föräldrar och pedagoger få möjlighet att lyssna till intressanta diskussioner kring frågor som berör dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, få nya insikter och utöka sina kunskaper. Inläsningstjänsts VD Jakob Skogholm intervjuar på området insatta gäster kring olika ämnen som berör dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, och då särskilt i anknytning till skolan, med förhoppningen att ge nya idéer och uppslag att få användning av i den dagliga verksamhet.

Hittills har följande för området viktiga aktörer intervjuats:

  1. Christer Jacobsson, uppfinnaren av Läskedjor (mars)
  2. Martin Widmark, En läsande klass (april)
  3. Sven Eklöf, kanslichef för Dyslexiförbundet FMLS (maj)

Programmen är ca 30 minuter långa och finns på hemsidan. I anslutning till programmen finns också information kring hur man laddar hem och lyssnar på podcasts. Ytterligare information och inspiration finns även i Facebookgruppen Inläsningstjänst AB.

Lämna en kommentar

Under dyslexi, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, läs- och skrivsvårigheter, Språkutveckling, Tidiga insatser