Etikettarkiv: lärarhandledning

Regional Handledarutbildning & Läslyftet

Idag sitter jag längst bak i en nyrenoverad föreläsningssal på Högskolan i Halmstad och bara njuter! Jag njuter av att en alldeles fantastisk inspiratör och pedagog, Ann-Mari Körling, står längst fram i salen och fångar ca 100 lärare, pedagoger, rektorer och förskolechefer med sitt engagerade arbete. Jag njuter också av att det frö jag sådde bland representanter för Regionalt Utvecklingscentrum och Högskolan i Halmstad sent förra hösten faktiskt har växt sig starkt och stort i form av en Regional handledarutbildning. En utbildning med syfte att ge ytterligare fördjupad kompetens kring handledningsstrategier och didaktiska strategier. Strategier som ska stödja skolors och förskolors arbete med Läslyftet som resurs för ett skol- och språkutvecklingsarbete men också ett bredare och mer långsiktigt perspektiv. Och med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet.

IMG_5672

Under våren 2015 processade en styrgrupp vad utbildningen skulle stå för, vad den skulle innehålla och vilka effekter vi ville att den skulle kunna ge. Tankar kring möjliga föreläsare och möjlig organisation snurrade runt i rummet…och sakta men säkert började allt landa. Vi läste på och hörde oss för, bollade tankar med högskolor och Skolverket och blev sakta men säkert lite klokare…och framför allt modigare.

Plötsligt, eller ja…kanske inte så plötsligt, en dag låg den framför oss- kursplaneringen med organisation, innehåll och föreläsare. Inom vår utbildning har vi glädjen att involvera en grupp personer som tillsammans skapar häftig synergi: Per Fagerström, Ann-Mari Körling, Katarina Lycken Rüter, Gunbritt Scherp, Hans-Åke Scherp, Barbro Westlund och Eva Wictor.

ansokningsbroschyr

Utbildningen ges i samverkan mellan Halmstad Högskola, Regionalt Utvecklingscentrum samt kommuner/huvudmän inom regionen och arrangeras av RUC vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad. Den tar stöd i Skolverkets utbildnings- och aktivitetsplaner framtagna i och med Läslyftet men syftar utöver detta också att ge en ytterligare fördjupad kompetens kring handledningsstrategier och didaktiska strategier.

Idag har vi sjösatt handledarutbildningen och…

Jag ser nyfikenhet.

Jag ser engagemang.

Jag ser glädje.

Och jag är nyfiken på vad deltagarna tar med sig här ifrån när de återvänder till vardagen?

Och jag tänker att nästan allt faktiskt är möjligt!

Tillägg:
Idag, fredagen den 18/9, finns en artikel publicerad om satsningen på Högskolans webb.

Annonser

Lämna en kommentar

Under Förskola, grundskola, Handledare, handledarutbildning, Läslyftet

Det digitala användandets utmanande värld

Dagens barn och ungdomar har redan i tidig ålder ett digitalt användarmönster som innebär att de kan kallas digitalt bosatta individer. De är digitalt infödda och nätet är tidigt en plats där de är ständigt närvarande. Vi vuxna däremot är besökare i den digitala världen. Vi föddes inte in i den utan är digitala immigranter som använder nätet som ett redskap.

Närvaron i den digitala delen av vårt samhälle innebär ständiga utmaningar för barn och ungdomar. Genom sin närvaro på nätet utvecklas de till konsumerande och producerande kommunicerande individer och nätet blir snabbt en plats där goda förmågor att kommunicera och språka blir av stor vikt.

digitala barn

Nätet erbjuder en plats för social samvaro som både skapar behov och möjligheter men samtidigt ställer stora krav på ett gott språkbruk och eftertanke. Att kommunicera i sociala medier skapar både en närhet och en distans till de vi kommunicerar med- på gott och ont.

Många barn och ungdomar erfar hur språk och bilder kommuniceras och publiceras. De allra flesta gånger får dessa positiva effekter när de når ut till andra konsumenter. Det antal elever som fått erfara hur det är att bli uthängda, genom ord eller bild, ökar ständigt och många skolor brottas med de varierande situationer nätkränkningar av olika slag och mått resulterar i. Runt omkring oss används nätet som verktyg för att förtala och vädra åsikter som i nästa steg får stora konsekvenser för barn och ungdomar. Att bli kränkt är, oavsett plats eller forum, en hemsk erfarenhet, än hemskare blir den om det uttryckta finns kvar, sprids och kanske även bekräftas eller ”gillas” av andra.

Som vuxna måste vi tillhandahålla strategier och modeller för ett säkrare nätanvändande. Genom att återkommande diskutera och modella hur ett gott nätanvändande kan se ut och genom att visa på både positiva och negativa, faktiska exempel kan vi öka medvetenheten och påverka barns och elever förhållningssätt gällande nätanvändandet.

Att återkommande beröra och visa på nätanvändningens effekter och resultat är ett viktigt sätt att öka medvetenheten hos barn och unga. Det som publiceras på nätet sprids med en enorm hastighet- något skolor återkommande försöker visa sina elever. Många skolor gör inlägg på sociala medier och ber allmänheten dela och gilla dessa för att visa hur snabbt detta går.

Att utveckla elevernas förmåga att förhålla sig källkritiskt innebär att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över och analysera sanningshalten och trovärdigheten i olika källor och medier. En aspekt som däremot inte så ofta lyfts fram i arbetet med källkritik är den betydelse diskussioner, reflektioner  och en källkritisk medvetenhet har vid användandet av sociala medier.

internetsmart

Skolverket har publicerat materialet Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som syftar till att ge grund- och gymnasieskolor kunskaper och inspriation för att utveckla arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På flera håll finns också material som stödjer skolors arbete kring nätmedvetenhet. Några exempel är Sökis, Källkritik, Digital Citizenship F- åk 5 och åk 6-9, Gy.

Med tanke på att dryga 50% av våra tvååringar idag är aktiva, regelbundna användare av nätet kommer en ökad medvetenhet kring användande av språk och bilder bli alltmer betydelsefull för att vi ska kunna ge alla våra barn och elever möjlighet att bli fullvärdiga språkande medborgare i den digitala världen.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bilder, digital medvetenhet, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, källkritik, kränkningar, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Academy of Education – en forskningsbaserad skola

Uppsala universitets utbildningsvetare har startat upp en digital plattform med syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetsmetoder i skolan. Målet är att ge lärare möjlighet till forskningsbaserad kompetensutveckling inom alla nivåer och ämnen. Lärare kan dela lektionsplaneringar med varandra, samt diskutera pedagogik och undervisningsidéer med verksamma forskare och akademiker. Tjänsten bidrar därmed till lärares kollegiala lärande, men bygger också en bro mellan forskare och praktiker.

acedu-logo

Det finns sedan länge liknande digitala tjänster, men Acedu (Academy of Education) skiljer sig från mängden genom att ha en så tydlig koppling till forskning och akademi. Referensgrupper av forskare och akademiskt verksamma inom alla ämnesområden kommer att bidra med referenser, råd och konstruktiv feedback till lärarna. På detta sätt kan undervisningen kvalitetssäkras, och efterhand spara mycket tid för lärarna. För huvudmän och skolor innebär Acedu att de kan vidareutveckla och synliggöra kvalitetsarbetet som görs i relation till undervisningen, vilket efterfrågas av många. På sikt kommer en unik databas att skapas, som bidrar till lärarprofessionen och som även kan bli en källa för praktiknära forskning. Glappet mellan akademi och praktik kommer att minska och ett gemensamt språk mellan forskare och praktiker utvecklas.

Tanken är alltså att universitetet i dialog med verksamma lärare ska utveckla skolan och undervisningen. Lärarna blir själva drivkraften och är de som drar utvecklingen framåt. I dessa tider när skolan debatteras hårt och många självutnämnda experter har synpunkter på hur lärare ska utföra sitt jobb, kan en forskningsanknuten digital tjänst som Acedu bidra till att lärares kollektiva självförtroende ökar, liksom professionens status.

Acedu kommer att byggas upp stegvis. Uppbyggnaden sker i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare.  Tjänsten är gratis, men för att komma åt den krävs att man registrerar sig.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, Förskoleklass, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, läromedel, Språkutvecklarna, Språkutveckling, undervisning

Favorit i repris- Gleerups matematikjulkalender

Förra året skrev vi om julkalendern med fokus på mattespråk och glädjande nog får vi ta del av en även denna decembermånad- Gleerups mycket uppskattade julkalender. Tidigare år har den bestått av 24 olika matteproblem som har lett undervisningen och eleverna fram emot jullovet. I år är luckornas olika problem en blandning av problem inom matematik och svenska- och precis som vanligt har de allihop en julig karaktär.

prima2104

I vårt pedagogiska arbete ska vi hela tiden vara extra medvetna om språkets vikt i alla ämnen, något årets julkalender kan hjälpa till med. Genom att använda julkalenderns uppgifter får lärare och elever möjlighet att tillsammans repetera gamla och även hitta nya viktiga ämnesord. Julkalendern vänder sig till elever i F-4 men kan givetvis även användas till äldre elever, t ex inom språkundervisningen av nyanlända eller inom grundsärskolan. Ett tips från Gleerups är att julkalendern visar med hjälp av projektor eller liknande så att alla elever tillsammans kan fokusera på uppgiften. Till julkalendern finns också en lärarhandledning.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Interaktiva läromedel, läromedel, Matematik, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Mellan raderna- inspirerande författarporträtt

Materialet Mellan raderna växte fram med utgångspunkt i vetskapen att många elever, framförallt pojkar, under mellanstadietiden läser allt mindre. Statistik från biblioteken visar också på ett minskat läsande generellt- antalet utlånade barn- och ungdomsböcker sjunker nationellt. Programmen avser inspirera både pojkar och flickor att hitta sin väg in i litteraturen med ett utbud som kan tilltala alla elever.

Mellan raderna/UR

I vårt uppdrag ligger att, på flera olika sätt, arbeta för att stimulera elevers läs- och skrivintresse. Genom att låta elever möta författare och illustratörer bakom olika böcker kan nyfikenheten bli en stor motivationsfaktor för att de ska vilja ta sig an ny litteratur. Redan i förskolan är det av stor vikt att barnen blir medvetna om vem/vilka som skapat verket.

Ur det centrala innehållet för Svenska
Eleverna ska känna till några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer
Åk 3

Eleverna ska känna till några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Åk 6

Eleverna ska känna till några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Åk 9

Mellan raderna, framtaget av UR, är en samling porträtt av författare och personer som på olika sätt arbetar med texter. I programserien får vi möta dessa i korta program, ca 5 minuter, där de berättar om sina verk, sitt arbete eller vad som inspirerar dem att skriva och berätta, allt med syfte att skapa nyfikenhet och inspiration för elevers läsande, berättande och skrivande samt kunskap om personerna som kan öka elevernas motivation.

Materialet passar barn och elever i åldrarna 5-13 år och är indelat i kategorierna åk F-3 och åk 4-6. I varje ålderskategori finns 20 författarporträtt och 10 porträtt av andra personer som arbetar med texter.

Till materialet finns en lärarhandledning som innehåller information kring programmens innehåll och upplägg samt exempel på verk eller material som finns att tillgå för att för- eller efterarbeta programmen.

Ytterligare författarporträtt och information kring deras verk finns på Växjö skolbiblioteks barnboks- och ungbokskalender i ett tidigare inlägg.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Författare, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Lgr11, Språkutveckling, Uncategorized

Julkalender med fokus mattespråk

I Lgr11 skrivs vikten av fokus på språket som en del av alla ämnen fram. Språkets, ordens och begreppens betydelse är mycket stor i ämnet matematik. Ett av de bästa sätten att utveckla ord- och begreppsförståelse samt ämneskunskaper är att tillsammans prata om innehållet och de olika ord och begrepp som finns i de uppgifter eleverna möter.

I syftestexten för matematik står att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Genom att ta del av Prima Matematiks julkalender kan lärare och elever under december månad få ett extra juligt fokus på språk-, ord- och begreppsförståelsen i matematik. Julkalendern kan med fördel användas via projektor eller interaktiv tavla och ger då gruppen möjlighet till gemensamma diskussioner kring givna uppgifter.

Julkalender

I materialet finns lärarhandledning med koppling till läroplanens olika delar i matematiken. Materialet erbjuder även möjlighet till deltagande i klasstävling.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Matematik, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Textförståelse

Retorik- rätt att tala, vett att lyssna

En stor utmaning för många elever är att utveckla sin förmåga att genomföra muntliga redogöresler och framföra egna åsikter. I de nya läroplanerna läggs stor vikt vid att kunna uttrycka sig och kommunicera muntligt på olika sätt – i alla ämnen.

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket
i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.”
(Lgr11)

Att alla kan, vågar och vill tala och lyssna – oavsett bakgrund och social tillhörighet – är en självklar grund i ett demokratiskt och öppet samhälle.Att kunna tala för sig, vara en aktiv samhällsmedborgare, och genomskåda manipulation blir allt viktigare i vårt samhälle. Genom att arbeta med retorik i skolan ges eleverna redskap att möta de krav som ställs på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

20131122-164009.jpg

Med utgångpunkt i detta har UR tagit fram ett brett material kring ämnet retorik. Syftet med retorikmaterialet är bland annat att få den tysta eleven att våga prata, den pratiga eleven att börja lyssna och framförallt att stärka alla elevers självkänsla. I programutbudet finns program som riktar sig till förskoleklass, grundskola, gymnasiet samt lärarfortbildande program.

URs material passar lika bra för den nyfikna, pratglada 9-åringen som den tonårstysta 14-åringen. Materialet anpassas enkelt efter elevgruppen och dess förutsättningar och kan med fördel användas i alla ämnen.

Arbetsmaterialet består av övningar som på ett enkelt och systematiskt sätt hjälper eleven att utveckla sin muntliga framtställning. Både lärarhandledning och övningshäften innehåller konkreta uppgifter som inte kräver långa förberedelser. Kopieringsunderlag och aktivitetskort gör materialet lättarbetat.

Varje år finns det möjlighet för sjätteklasser från olika skolor i Sverige att delta i Retorikmatchen, en tävling där elevernas retoriska förmågor sätts på prov. Tävlingsmomenten är bland andra att hålla olika typer av tal, allt från hyllnings- eller smädestal till det övertygande säljsnacket, att debattera och att snabbt hitta rätt ord och uttryck.

2 kommentarer

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förskoleklass, grundskola, Muntlig framställning, Språkutveckling