I dagarna två har jag besökt Högskolan i Dalarna i Falun och fått möjligheten att föreläsa om bland annat vårt läslyftstänk för deltagarna i Skolverkets processledarutbildning (inom utprövningsomgången av Läslyftet) och för förvaltningsrepresentanter för kommuner i Dalarna. Bildspelet hittar ni här.
I Halmstad kommun finns 35 skolor. Till hösten 2015 har två skolor (fem skolenheter) beviljats statsbidrag. Dessa två verksamheter kommer ha en viktig roll och vara en god hjälp i att utveckla och förfina processerna kring organisationen ytterligare. Bland övriga skolor avser de flesta påbörja deltagandet under läsåret 2016/17.
Ursprungligen planerade Halmstad kommun att ta del av Läslyftet under förutsättning att statsbidrag beviljades. När det blev klart att fler kommuner/huvudmän hade sökt statsbidrag för handledare inom Läslyftet än statsbidraget räckte till blev det viktigt att tänka om.
Ju mer tanke som ägnades åt situationen desto tydligare blev det att Läslyftet måste flätas samman med det redan pågående kvalitativa språkutvecklingsarbetet. Arbetet skolorna redan gör för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga är väldigt viktigt och måste värdesättas högt- ett deltagande i Läslyftet får inte vara målet i sig. Läslyftet blir ett väsentligt verktyg i det fortsätta arbetet att utveckla verksamheten och nå målen och det blev plötsligt påtagligt att statsbidraget inte kan vara en förutsättning för arbetet. Det statsbidrag vi erhåller blir däremot ”grädden på moset”- men utvecklingsarbetet måste bedrivas oavsett.
Genom att se Läslyftet som en resurs i det språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete som pågår vill vi tydliggöra att det inte handlar om en kort insats som man blir färdig med. Det material som finns och kommer att finnas på Läs- och skrivportalen ska givetvis användas i ett långsiktigt perspektiv. Intentionen är att använda materialet så länge det finns att tillgå.
Varje verksamhet inleder arbetet med att formulera ett nuläge med utgångspunkt i det pågående systematiska språkutvecklingsarbetet, den verksamhetsspecifika handlingsplanen, verksamhetsrapporten, elevers kunskapsresultat, strategiplan för skolbibliotek m.m. Vidare stöd fås i Skolverkets diskussionsunderlag. Nulägesanalysen ligger till grund för att identifiera behov och utmaningar samt hur Läslyftet ska användas som en resurs i det vidare utvecklingsarbetet men också vilken modul som blir lämplig att starta med.
De som tar del av Läslyftet utan statsbidrag kan till viss del påverka tempot själva. Utgångsläget för skolorna i Halmstad kan komma att variera. Rektorer ser flera fördelar i att kunna vara mer flexibla avseende uppstart och genomförandetakt- allra helst i förhållande till den ”lyfttrötthet” som finns.
Inom kommunen finns flera professioner som kommer att verka som handledare; förstelärare, specialpedagoger/speciallärare samt lärare. Eftersom Läslyftets handledarutbildning enbart erbjuds dem som beviljats statsbidrag planerar de regionala kommunerna/huvudmännen att starta en regional handledarutbildning i samarbete med RUC och Halmstads högskola. Utbildningen ska förhoppningsvis kunna omfatta 7,5 högskolepoäng och planeras starta till hösten 2015.
En utmaning är att organisera för t ex modersmålslärarnas deltagande. De spelar en viktig roll i det språkutvecklande arbetet men begränsas av att befinna sig i en annan typ av organisation. Ett första steg i att möjliggöra modersmålslärarnas deltagande är rent organisatoriskt och schemamässigt, vilket innebär att en kommungemensam tid för arbetet med Läslyftet kan bli nödvändig.
Hitintills har den för oss största utmaningen varit den tankevända där statsbidraget gick från att ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak eller en möjlig bonus i ett arbete som ändå måste göras. Rådet till huvudmän som funderar kring ett deltagande i Läslyftet utan statsbidrag är att de bör fundera över hur Läslyftet kan bli ett verktyg i det kontinuerliga utvecklingsarbetet som alla skolor ändå ska göra. För vidare stöd och tankar kring hur ett arbete med Läslyftet, som övergripande arbetsområde eller som hos oss- som en resurs i det pågående språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet har Skolverket publicerat en del stödmaterial på Läs- och skrivportalen. Här finns också en artikel i vilken barn- och ungdomsförvaltningens tankar beskrivs lite närmare.
Språkutvecklarna 