Förslag på hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras – SOU 2016:46

Jag har tidigare skrivit inlägg om SOU 2016:46. Denna utredning föreslår en reglering i skollagen som ger skolhuvudmän rätt att utforma särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer. SAK-miljöer ska kunna inrättas på både grundskole- och gymnasienivå. Eftersom gymnasieskolan har ett brett utbud gör det att kommuner kan få svårt att erbjuda SAK-miljöer inom alla program och inriktningar. Därmed föreslår utredningen att Örebro kommun får i uppdrag att anordna utbildning inom samtliga gymnasieprogram vid riksgymnasiet för elever med grav språkstörning, RgS.
Vidare förslås att statens, kommunernas och landstingens insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning samordnas från nationell nivå ända in i klassrummen. Detta sker genom så kallade regionala nav med regionala samordnare som innehar specifik kompetens. En regionala samordnaren leder arbetet kring dessa funktionsnedsättningar, och ska verka för att regionerna erbjuder flera typer av undervisning med hög kvalitet för elevgruppen. Det kan röra sig om allt ifrån stöd och anpassning i reguljär klass till etablering av lokala eller regionala SAK-miljöer.

En av de viktigaste nycklarna till skolframgång är språket. Det medför att rätten till undervisning i teckenspråk är central för alla elever som behöver det. Utredningen föreslår att skollagen ändras så att undervisning i teckenspråk erbjuds på samma villkor som undervisning i nationella minoritetsspråk och att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska kunna tillhandahålla fjärrundervisning när kommuner inte lyckas rekrytera egna teckenspråkslärare.

Utöver detta innehåller utredningen bland annat följande förslag:

Avsättning av riktade medel för skolhuvudmännens olika insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning, oavsett om dessa sker i reguljär klass eller i SAK-miljöer.
Ett förtydligande av SPSM:s roll att aktivt verka för att alla elever med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
En stärkt ställning för teckenspråket inom specialskolan genom att målgruppens behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö lyfts in i skollagen och förtydligas, men också genom en koncentration av verksamheten för att kunna garantera livaktiga teckenspråkiga miljöer.
Skollagens målgruppsdefinition för specialskolan har ofta uppfattats som problematisk av såväl mundigheter som intresseorganisationer. Utredningen lämnar därför även förslag om en tydligare målgruppsdefinition för specialskolan som innebär att den ska ta emot elever med behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö, elever med dövblindhet, synnedsättning samt ytterligare funktionsnedsättning som leder till behov av omfattande anpassning. 

Om utredningens förslag går igenom  innebär det att elever med grav språkstörning får sin rätt till utbildning tillgodosedd genom ett stärkt stöd i reguljär klass, i SAK-miljöer och på RgS.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Annons

SOU 2016:46 – Utredning om stöd till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning

Den 30/6 2016 överlämnades betänkandet ”Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar” (SOU 2016:46). Mottagare av betänkandet är utbildningsminister Gustav Fridolin. 

I utredningen föreslås hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras. Man tar också upp hur insatserna till dessa grupper ska samordnas mellan staten, kommunerna och landstingen. Just samordningen är något som ofta brister idag, då den inte är rutiniserad och står och faller med enskilda personer.

Förslaget om hur stödet får organiseras syftar till att garantera rätten till utbildning samt att öka måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. 

Utredningen konstaterar att dessa elever har en svår skolsituation och når målen i lägre utsträckning än genomsnittet. Grav språkstörning är fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning i skolans värld och eleverna får ofta felaktiga och otillräckliga insatser. 

Utredningen konstaterar också en bristande likvärdighet – att det finns stora skillnader mellan olika skolor i landet. Både i hur stödet för eleverna organiseras, och i vilken utsträckning skolorna har tillgång till personal med specifik kompetens kring dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. Det är även stora skillnader i hur mycket kompetensutveckling ansvariga lärare får del av. 

Den särskilda utredaren och nationella samordnaren Jan Sydhoff, tillsammans med företrädarena för elever och verksamheter ute i landet, fortsätter nu dialogen med de ansvariga på Utbildningsdepartementet.

I ett kommande inlägg får ni läsa mer om HUR stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning får organiseras enligt utredningen. 

TAKK för språket

Här kommer ett tips på den fantastiska informations- och metodbanken TAKKforspraket.se. Sidan handlar om AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för flerspråkiga barn med språkstörning, och är riktad till föräldrar, anhöriga och professionella.

På sidan hittar man allt från teckenkartor och bildstöd till informationsfilmer m.m. Allt material går sedan att anpassa till olika barn. Man kan välja att ta del av information på flera olika språk; svenska, somali, arabiska, spanska och engelska. Alla texter finns inlästa och nås genom ett knapptryck.

En stor eloge till den idéella föreningen MiM Kunskapscentrum som står bakom denna förträffliga hemsida!

Nelli Kalnaks forskning om svenska barn med grav språkstörning

Nelli Kalnak är leg. logoped med lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med språkstörningar. 2014 disputerade hon vid Karolinska institutet med avhandlingen ”Family history, clinical marker and Reading skills in Children with specific language impairment.” Avhandlingen består av tre delar. Del 1 handlar om förekomsten av språkrelaterade diagnoser och problem hos tre generationer släktingar till barn med grav språkstörning  i åldrarna 8-12 år. I del 2 undersöks huruvida nonordsrepetition kan fungera som klinisk markör för specifik språkstörning. Del 3 undersöker läsförmågan hos barn som är inskrivna i specialskola för grav språkstörning.

Att det finns en ärftlig faktor vid språkstörningar och dyslexi är sedan länge känt. Men få studier kring hereditet  har gjorts i Sverige. Barnen med grav språkstörning hade signifikant fler släktingar med liknande problem än kontrollgruppsbarnen med typisk språkutveckling. Problemen behöver inte se exakt lika ut inom familjen, men innebär svårigheter med språkutveckling, läsning och/eller social interaktion.

Nonordsrepetition (att repetera påhittade och betydelselösa ord) ställer stora krav på såväl fonologiskt minne som fonologisk produktion. Det är förmågor som ofta brister hos både barn/elever med språkstörning som dyslexi. I Nelli Kalnaks studie visade det sig att problem med nonordsrepetition är en stark klinisk markör för språkstörning.

Vad gäller läsutvecklingen hos barn med grav språkstörning, påvisas att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få läs- och skrivsvårigheter i någon form. Brister i läsförståelse är vanligt, vilket ofta är sammankopplat med bristande språkförståelse, men även med att avkodningssvårigheter stör och hindrar läsningen. Kopplingen mellan läsförståelsebrister och språkförståelseproblem var i fokus i Maria Levlins avhandling som du kan läsa om här på bloggen.

 

Utvärdering av Nyhemskolans ”Mångfald av uttryckssätt”

För en tid sedan kunde ni läsa om ett SPSM-finansierat utvecklingsprojekt i språkklasserna i Halmstad. Projektet som heter ”Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning” handlar om att stärka de språkstörda elevernas lärande, kommunikation och självkänsla genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. I slutet av vt-15 var det dags att utvärdera projektet, och jag vill dela med mig av de erfarenheter och lärdomar vi gjort under resans gång.

Men först en liten uppdatering om tillvägagångssättet… Drama-, bild- och rytmikpedagoger knöts till alla befintliga arbetslag på skolan. Vi skapade mötesplatser, planeringstillfällen och uppföljningstillfällen där berörda lärare på skolan och lärare i praktiskt estetiska ämnen träffades för att planera, genomföra och följa upp sitt arbete kontinuerligt.

Det praktiska arbetet skedde sedan i mindre grupper med mellan 10 till 15 elever. Hela klassen var involverad i arbetet utifrån skolans intentioner att arbeta med inkludering. Vi ville att pedagogerna på skolan skulle få en ökad kompetens kring estetiska lärprocesser, samt få en ökad förståelse om dess betydelse för språk, och kunskapsutveckling. Därför var ordinarie lärare alltid med vid dessa pass.

Efter första terminens arbete genomfördes en utvärdering, där det bland annat framkom att:

Arbetssättet skapade ökad förförståelse inför varje nytt arbetsområde.

Förstärkning av ord och begrepp med hjälp av drama och bild fungerade väl för alla elever.

Drama visade sig vara den mest framgångsrika alternativa lärprocessen för eleverna. Med hjälp av drama kunde eleverna ta in, bearbeta, förstå, minnas och redovisa djupgående och komplexa kunskaper, skeenden och processer, såsom t.ex. vattnets kretslopp, reningsverk och livet på bronsåldern.

De lärdomar vi har dragit är följande:

– Att arbeta med praktiskt-estetiska lärprocesser är en framgångsfaktor för elever med grav språkstörning, men det kan även stärka lärandet för övriga elever.

– Genom arbetet med estetiska lärprocesser förstärks elevens begreppsliga förmåga.

– Arbetet med estetiska lärprocesser stärker lärande, men skapar även  möjlighet för elever att uttrycka sin förståelse och sina kunskaper på andra sätt än med talet. Det är alltså möjligt att ge eleverna just en ”mångfald av uttryckssätt”.

– Alla som arbetar med elever med grav språkstörning vet att det kan vara svårt att bedöma deras kunskaper och progressionen mot måluppfyllelse. Vi har sett att olika uttryckssätt såsom bild, drama och rytmik kan bidra till en mer korrekt bedömning av eleven.

En rekommendation är att använda sig av utbildade esteter initialt för att stärka pedagogerna i sitt eget användande av estetiska lärprocesser i den språkinriktade ämnesundervisningen.

För att estetiska lärprocesser ska bli en naturlig del i pedagogernas vardag så behöver vi hålla fast vid och leda de processer som vi har satt i gång. Vi behöver avsätta tid för planering, genomförande och utvärdering och i nuläget behöver vi hålla fast vid samarbetet med utbildade esteter. Pedagogerna på skolan är ännu inte redo att självständigt bära arbetet med de estetiska lärprocesserna i sin undervisning.

I skrivande stund har rektorer och lärare på Nyhemskolan beslutat att fortsätta samarbetet med dramapedagogen.

FonoMix Munmetoden

FonoMix Munmetoden är både ett material och en strukturerad metod för att jobba med läs- och skrivinlärning, i tre delar. Första delen av materialet riktar sig till förskolebarn i 4-5årsåldern, och heter Leka med Pratljud. Detta material innehåller bilder av munnar som gör barnen medvetna om språkljuden.

S-mun

Andra delen av materialet heter FonoMix Sats för Förskoleklass och riktar sig alltså till förskoleklassen. Här finns en berättelse som ger förståelse för att ljuden och orden vi säger även kan ritas/skrivas med bokstäver. Metoden bygger sedan vidare på munbilder, språkljud och bokstäver för att barnen ska kunna knäcka läskoden.

Sista delen heter FonoMix Sats för skolan och är avsedd för klassundervisning år 1-2 samt för special-, tal- eller svA-undervisning. Många elever med annat modersmål än svenska, som har svårigheter att uttala eller särskilja olika vokalljud får också synligt stöd i materialet eftersom munnen och artikulationen av ljuden är i fokus.

Materialet är multisensoriskt och aktiverar flera av barnets sinnen. Detta gör det särskilt lämpligt för elever med språkstörning, eller elever som ligger i riskzonen för att utveckla dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Materialet har också fördelen att vara mycket välstrukturerat och passar därför både erfarna och oerfarna pedagoger. Gullan Löwenbrand Jansson som har skapat materialet, har lång erfarenhet av läs- och skrivinlärning hos barn i blandade åldrar och är även specialpedagog. Hon har provat ut materialet på både normalspråkiga elever och elever med grav språkstörning.

Min personliga erfarenhet är att elever som gång på gång misslyckats med sin läs- och skrivinlärning kan lyckas med hjälp av FonoMix, givetvis i kombination med duktiga pedagoger. På Nyhemsskolan i Halmstad finns kommunens språkprofil för elever med grava språkstörningar. (Läs mer om förskolans och skolans språkprofil.) Här används materialet i flera årskurser, och man har sett att det har stora fördelar för elever som har fonologiska svårigheter. Materialet har också fungerat mycket bra att kombinera med praxisalfabetet.

Lyckade samtal

Jag läser en artikel om minnesforskning. Att hjärnan är bra på att se och minnas det som är jobbigt och svårt, medan positiva saker lätt glöms bort. En motgång har lika stor effekt på oss som tre framgångar. Hjärnan verkar samla och lagra de negativa stunderna i större utsträckning än de positiva. Dessutom vill hjärnan hitta mönster, och fungerar associativt, d.v.s. den vill tänka likt. I hjärnans inre monolog som speglar just mina tankar skulle det kanske kunna fungera så här efter en dag på högskolan; ”Studenterna verkade lite frågande när jag föreläste idag. När jag tänker efter kändes det inte så bra förra tillfället heller. Jag måste jobba igenom strukturen igen, och försöka bli ännu tydligare. Jag är nog inte så bra som lärare, hur ska jag klara resten av kursen…” En dålig känsla kommer på det sättet att smitta av sig på mina minnen från tidigare tillfällen, och på framtida tillfällen. Det kommer krävas mer än dubbelt så många lyckanden än misslyckanden, för att de lyckade tillfällena ska få den dominerande platsen i mitt medvetande. Jag tänker på alla barn med språksvårigheter, som därmed har svårt att göra sig förstådda. Hur frustrerande och ledsamt det måste vara att vilja uttrycka sig, men så ofta misslyckas. Hur dessa misslyckanden växer på barnet och i vissa fall blir som ett skal. Barnet blir mer och mer isolerad i sin bristande kommunikation. Utan språket blir varje människa en ö, utan fungerande broar för att ta sig till grannlandet. När jag jobbar i verksamheten med dessa barn sätter vi ofta upp mål som på olika sätt handlar om att förbättra kommunikationen, eller barnets möjligheter att kommunicera. Men vårt främsta mål är alltid detta: Barnet måste få lyckade samtal! Att inte göra sig förstådd innebär att misslyckas i sin intention att kommunicera. Upprepade misslyckanden sänker motivationen att försöka igen. Sammanbrott i kommunikationen gör inte bara att barnet får problem med att uttrycka sig där och då, utan även att barnets bild av sig själv påverkas. För varje misslyckat samtal barnet är med om, krävs minst det dubbla antalet lyckade samtal för att konkurrera ut det dåliga minnet i hjärnan, och ge barnet bilden av sig själv som en kommunikatör. Som en som kan påverka sitt liv och sin omvärld med hjälp av sitt språk. Jag tänker att detta gäller i alla möjliga sammanhang; samtal, läsning, skrivning, muntliga redovisningar, förstå instruktioner o.s.v. Alla barn måste få lyckas varje dag. Och alla barn måste få uppleva lyckade samtal, lässtunder, berättelser o.s.v. varje dag. För barn med språkliga svårigheter gäller det att hitta strategier som fungerar. Kanske är det tecken som behövs, eller tid. För några barn är det en kontaktbok, eller foton. I arbetet med att skapa lyckade samtal måste alla i barnets omgivning samarbeta – föräldrar, syskon, släkt, pedagoger, kamrater, träningsledare m.fl. Lyckade samtal kan nås med tal, tecken, bilder, gester, det skrivna ordet, foton m.m. Det viktiga är inte HUR det sägs, utan VAD som sägs. Att någon förstår och kan ta emot det barnet säger, så att barnet får stärka bilden av sig själv som en god kommunikatör vars tankar är värda att lyssna på.

Språkväskorna är uppdaterade!

Vi har tidigare skrivit om projektet ”Språkkedjan – en obruten kedja för alla barns språkutveckling” här på bloggen.

Språkkedjan har tagit fram ett antal språkväskor med språkstimulerande material som tränar tal, språk och kommunikation. Under förra året uppdaterades dessa väskor och 90 nya exempelar placerades på Hallands bibliotek för att lånas ut till i första hand föräldrar men även förskolor eller andra i behov av språkstimulerande material. I samband med uppdateringen anordnades också fortbildning i samtliga Hallands kommuner, kring språkutveckling och hur väskorna kan användas för att stimulera barnens språk.

Språkkedjan är ett samarbetsprojekt mellan barnhälsovård och Kultur i Halland – Regionbibliotek. Metoder och material i väskorna är framtagna av en referensgrupp som bestått av logoped, förskolepedagog, bibliotekarier och BVC-sjuksköterska. Här finns mer information om projektet Språkkedjan, och här kan du läsa vanliga frågor och svar kring språkväskorna.

Biblioteksrecept – samarbete för skräddarsydd språkstimulans

I detta inlägg vill jag beskriva hur logopeder och barnbibliotekarier samarbetar i Halmstads kommun, ett fruktbart möte mellan kompetenserna som gett många barn tidigt stöd i sin språkutveckling.

När logoped träffat ett barn med språkstörning, eller någon annan typ av språkliga svårigheter, har hen möjlighet att skicka ett biblioteksrecept till valfritt bibliotek. I receptet beskriver logopeden vad barnet behöver hjälp med – t.ex.  samspel, turtagning, ordförråd, frågekonstruktioner, återberättande, negationer eller något särskilt språkljud. Det kan vara både specifika eller generella svårigheter det rör sig om. Mottagande bibliotekarie sätter samman en kasse med material, spel, böcker m.m. som hen bedömer kan vara intressanta för barnet. När barnet och föräldrarna kommer till biblioteket finns materialet färdigt att hämta ut och bibliotekarien visar dessutom föräldrarna hur materialet kan användas

Biblioteksrecepten hjälper barnen att erövra språket eftersom de individanpassas utifrån varje barns behov. Recepten kan också förnyas efterhand som barnet kliver vidare i sin språkutveckling. Det finns även en sidovinst med arbetssättet, eftersom man lockar familjer som vanligtvis inte besöker biblioteket att komma och låna böcker och material, lära känna bibliotekarien och på så vis få en positiv känsla för – och relation till – biblioteket. Varsågod att kika på hur ett biblioteksrecept kan se ut! Bokrecept 2015

Tecken som stöd i förskolan

Kärt barn har många namn! TSS (tecken som stöd), stödtecken, teckenkommunikation, TAKK… Ja, det går trender i ord och bara under mina dryga 15 år i språkvetarens roll så har vokabulären ändrats flera gånger. Men syftet är detsamma. Att för de barn som har svårigheter med att förstå och göra sig förstådda med talet, få tillgång till andra uttryckssätt för att få en mer funktionell kommunikation. Jag brukar använda mig av begreppet TAKK, och menar då alltså att använda stödtecken för att utöka och komplettera ett barns tal och kommunikation. Men TAKK är inte bara för barn med språkstörning. Jag har redan tidigare skrivit ett inlägg om Babytecken här på bloggen, eftersom små barns språkutveckling kan främjas av att använda tecken redan under barnets första år. Men TAKK kan vara en väg för att utöka och stötta kommunikationen generellt för alla barn i förskolan, och är ett utmärkt sätt att jobba med språket på alla avdelningar, särskilt småbarnsavdelningar.

Varför är då TAKK så bra? Det finns många anledningar till detta:

– Har man svårt att ta in, tolka och bearbeta språket via den auditiva kanalen så ger tecken ledtrådar i kommunikationen som även utmanar den visuella kanalen. På så sätt får barnet fler chanser att lyckas förstå budskapet.

– Har man svårt att själv göra sig förstådd med orden, som kanske är svåra att finna eller att uttala, så kan man behöva möjligheter att stärka upp den verbala kommunikationen med tecken. Genom att teckna vissa ord får lyssnaren hjälp med att ringa in vilket ämne man pratar om, eller hjälp med att tyda vissa ord som är svårförståeliga.

– Tecken ger även ett stöd för minnet, då ordet inte bara sammanlänkas med auditiv information. När man gör tecknet får hjärnan även kinestetisk och taktil information som hjälper till vid lagringen av ordet.

– Flerspråkighet är en fördel framför enspråkighet, vilket även gäller teckenspråkighet i kombination med ett annat språk. Man vet att olika språk stöttar varandra, i motsats till den rädsla man ibland möter hos föräldrar som tänker sig att olika språk och uttryckssätt ska konkurrera ut varandra. Det handlar om att ta vara på all kommunikation, och olika språk och begrepp ger en mångfald av uttryckssätt och dessutom en rik och nyanserad kunskap om världen.

– För små barn och för barn som ännu inte lärt sig att helt och hållet styra talmotoriken, så brukar handmotoriken utvecklas snabbare vilket innebär att tecknen med framgång kan bli ett komplement till talet.

– För barn med annat modersmål som kommer till förskolan och möter svenska språket för första gången, kan tecknen konkretisera en del talade ord eftersom de ofta visar tydligt vad som avses. Detta gör att tecknen blir en bro mellan svenskan och modersmålet som underlättar andraspråksinlärningen.

– För barn med språkstörning är det oerhört viktigt att se till barnets hela kommunikation, och bygga kommunikationen på alla möjliga kommunikationssätt. Tecknen kan bli en stor del av barnens totala kommunikation innan det verbala språket så småningom blir så starkt att det kan ”ta över” mer och mer av kommunikationen.

I Lpfö98 framgår tydligt att förskolan ska stimulera barns språk, arbeta aktivt med alla barns samtliga språk, samt hjälpa barn att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga att uttrycka sig och därmed påverka sin egen situation. För vissa barn i språksvårigheter kan detta endast ske genom att man ger barnen TAKK, men ofta kan dessa viktiga uppdrag i förskolan realiseras för många barn genom att man använder TAKK som vilken annan metod eller strategi för att stimulera barns språkutveckling som helst.

I Halmstads kommuns förskolor har arbetet med att utveckla teckenanvändandet i förskolan – som ett led i att arbeta språkutvecklande med alla barn – tagit väldig fart de senaste åren. Under mina nästkommande inlägg på denna blogg kommer jag att berätta lite om hur några olika förskolor arbetar med tecken.