Etikettarkiv: förebyggande arbete

Är det så att det äntligen vänder?- barns & ungdomars läsning

I dagarna publicerades ny och glädjande positiv statistik från Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen. Förhoppningsvis visar statistiken på en länge efterlängtade vändning för barn- och ungdomslitteraturen. Försäljningen av böcker som riktar sig till barn mellan 9-12 år ökade med hela 19,3% under 2014. Att oron som väcktes i samband med redovisningen av fjolårets PISA-resultat har påverkat försäljningen råder det ingen tvekan om.

barnsomläser

Försäljningen av barn- och ungdomslitteratur ökade generellt för alla åldrar med 11,5%- något som, enligt Eva Gedin på Nordstedts förlag, hänger ihop med en ökad mängd läsfrämjande aktiviteter i samhället parallellt med att vårdnadshavare fått upp ögonen för vikten av läsning, högläsning och tillgången till litteratur och texter.

Försäljningen av fysiska ljudböcker var den kategori som drog nitlotten under 2014, men en minskning på 20%- detta till fördel för de streamade medierna.

Att bokbranschens försäljning generellt minskade med 2,6% känns trist- men glädjen i beskedet att barns och ungdomars läsning verkar vara på uppgång får minskningen att te sig ganska obetydlig- det är ju framtidens läsare vi vill nå och inspirera! Samtidigt kan jag inte dölja det faktum att jag är nyfiken på vad som händer med böckerna då de väl är köpta- blir de lästa och diskuterade?

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Författare, Förskola, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Språkutveckling

Praxis – visualiserar och tränar språkljuden

img00140_PRAXIS-Vykort
Praxismaterialet skapapdes ursprungligen av logopeder vid The Nuffield Centre i London, som ett träningsprogram för dyspraktiska barn med svårigheter att viljemässigt styra munnen och dess artikulation. Träningsprogrammet är översatt och anpassat till svenskan och de svenska språkljuden av leg. logoped Britt Hellqvist.

Träningen sker stegvis på ett logiskt och strukturerat sätt, och målet med träningen är att barnen nöter in de artikulatoriska rörelser som krävs när man talar. När rörelserna identifierats går man vidare med mängdträning för att automatisera dem.

Praxisalfabetets ursprungliga användning utgör dock bara en liten del av materialets potential som språkstimulans för alla barn. Materialet visualiserar de viktiga språkljuden och sätter fokus på språkets minsta beståndsdelar – fonemen. Varje fonem/språkljud representeras av en fin och färgglad bild som fungerar som en artikulatorisk anvisning till ljudet. S gestaltas t.ex. av en orm som väser /sss/. Bilden av B är ett spöke som låter /b/ för att skrämmas. Bokstäverna finns med i bildens övre högra hörn, vilket gör att barnen automatiskt lär sig känna igen även dem. Dock representeras våra språkljud inte genomgående av en bokstav. Sje-ljudet och Tje-ljudet kan ju stavas på många olika sätt, och representeras därför istället av fonetisk skrift.
img00136_PRAXIS-affish

Jag har sett flertalet 1,5-åringar stå och titta på Praxisaffischer som satts upp på förskolan, och felfritt härma i stort sett alla våra olika språkljud. De barn som tidigt får möta språkljuden på detta sätt har givetvis lättare att så småningom koordinera artikulationen av språkljuden för att kunna uttala orden. Jag har även haft glädjen att följa lite äldre barn som kämpat med sin tidiga läsinlärning, och sett hur avkodningen stöttats när praxisalfabetet plockats in i träningen. När Praxisalfabetet användas på ett bra sätt är det en klockren metod för att på ett mycket tidigt plan arbeta förebyggande mot både fonologiska problem samt läs- och skrivsvårigheter.

För att förstå materialet krävs att vi vuxna tänker bort alla de traditionella bokstavsalfabeten vi mött genom åren där bokstaven representeras av första ljudet i ett ord, t.ex. apa – a, boll – b, cykel – c. Detta gamla sätt att representera ljuden och bokstäverna är mycket mera komplicerat för barnen och kräver tankeoperationer i flera led. För att klara det måste man först förstå vilket ord som bilden föreställer? Sedan ska man identifiera vilket som är första ljudet i ordet? Och hur låter det ljudet?
En annan viktig sak att komma ihåg är att man måste vara mycket noga med att använda bokstävernas ljud – alltså hur de låter när vi ljudar/läser dem – inte bokstävernas namn.

Praxis består av olika delar som kan köpas separat, bl.a. en manual, övningsbok, fonembilder, praxisbilderna på CD och en affisch. Är man intresserad av att testa materialet rekommenderar jag att man börjar med att köpa in några affischer samt fonembilder i A5-format. Det är studentlitteratur som ger ut materialet, och det kan köpas på www.studentlitteratur.se eller www.bokus.com. Jag kommer i fortsättningen på denna blogg att presentera hur några olika förskolor använder praxis i det dagliga arbetet med att språkstimulera barnen, bl.a. Stenstorps och Skeppets förskolor i Halmstad.

Båda bilderna är hämtade från https://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/13907?breakcache=838071233

5 kommentarer

Under Förskola, Förskoleklass, grav språkstörning, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling