Böcker, berättelser & en uppsjö av språk

I förskola och skola möter vi en mångfald av språk från jordens alla hörn. Att hitta texter att läsa och lyssna på på de olika modersmålen kan ibland vara klurigt. Biblioteken har en del barn- och ungdomslitteratur, men ibland också en begränsad mängd på efterfrågat språk.

I mötet med en flicka blev den begränsade tillgången till texter på hennes modersmål så oerhört tydlig. Flickan, som hade med sig ett digert modersmål i ryggsäcken, törstade efter texter att läsa och utmanas av. Vi hankade oss fram hjälpligt med google translate och ett rejält ordlexikon och lyckades på så vis med gemensamma ansträngningar leta rätt på en mängd böcker via Internationella biblioteket. Dessa levererades till oss med hjälp av bokbussen och flickan njöt i stora drag- i ungefär två månader- för sedan hade hon även uttömt deras utbud på aktuellt språk.

Flickan i fråga, precis som många andra flerspråkiga elever jag mött, hade ett gott språk och en god läsförmåga med sig då hon tyvärr fick fly sitt hemland. Efter en mycket kort tid i svenska skola konstaterade vi tillsammans att hon behövde utmanas. Hennes svenska språkförståelse var mycket begränsad samtidigt som hennes behov av kunskapsutmaning på modersmålet var oerhört stor. Detta kom att bli ett bekymmer- hur skulle vi lyckas utmana henne och skapa möjlighet till en kunskapsutveckling på för henne adekvat nivå? Vi kom inte så långt i detta innan flickan flyttade vidare till annan ort- men frustrationen i att inte kunna utmana flerspråkiga elevers förmågor på en tillräckligt hög nivå har jag sedan dess burit med mig.

Vad vi dock lärde oss att göra, i brist på skönlitteratur och läromedel, var att vända oss till andra länder där det finns hemsidor och dokumenterade mediebanker.

På den amerikanska hemsidan International Childrens Digital Library finns tillgång till en uppsjö texter och berättelser på så många som 21 olika språk. ICDLs mål är att tillhandahålla en samling böcker och texter som representerar kvalitativa historiska och samtida böcker och texter från hela världen. Avsikten är också att ha ett utbud som representerar alla kulturer och språk så att alla barn och elever kan känna till och ta del av den rikedom som barn- och ungdomslitteraturen utgör. Många av böckerna finns på fler än ett språk samt engelska och allt material på hemsidan är givetvis gratis att använda.

En liknande sida finner vi i World stories, en brittisk hemsida som erbjuder en ständigt växande samling berättelser från hela världen. Samlingen innehåller återberättade sagor och sägner och nya kortare berättelser på de språk som är vanligast bland flerspråkiga elever i Storbritannien- vilket innebär material mer än 21 olika språk. Texterna finns på både engelska samt ett eller flera av de aktuella språken. Alla texter går att lyssna på online eller genom att ladda ner- och det bästa av allt är att det är gratis. ett mål med sidan är också att skapa en större interkulturell förståelse bland barn och elever.

På World stories hemsida finns lärarhandledningar till de olika texterna samt tips och stöd för vårdnadshavares läsning tillsammans med barnen.

Sidorna går utmärkt att använda både i undervisningen samt av barn, elever och föräldrar.

 

Naturliga drivkrafter i barns och elevers språkutveckling – och klassrumsundervisningens begränsningar

Jag har genom åren mött många barn där förskola och skola känt en oro kring barnens språkutveckling. Som logoped blir man oftast anlitad p.g.a. vår kompetens kring olika språkstörningar. Men det finns en hel rad andra orsaker till att språket inte utvecklas som förväntat. Skälen kan t.ex. vara hörselnedsättningar, trauman, känslomässiga orsaker, språkbyten, förändringar i livssituation eller för lite stimulans.
Varje gång man funderar på barns och elevers språkutveckling bör man fundera kring de naturliga drivkrafterna i barns språkutveckling. Dessa drivkrafter är samma både för små och stora barn, och ofta även för vuxna. Dessa drivkrafter bör därför tas i beaktande när man utvecklar förskolans och skolans arbete med språkliga miljöer och språkutvecklande förhållningssätt.

1. I naturliga sammanhang utvecklas språk och samspel i upplevelser med nära och kära. Den känslomässiga anknytningen är viktig, barnen härmar och vill efterlikna personer de beundrar, älskar och känner sig trygga med. Det skapar en mycket stark motivation att kommunicera med dessa personer. Det omvända, att barnet känner otrygghet, rädsla eller antipati, genererar undvikanden av samröre med de personer som väcker dessa känslor. Motivationen att lära ett språk hos ett otryggt barn är ofta låg eller saknas helt. Den emotionella komponenten i språkutveckling är troligtvis den komponent som oftast underskattas. Man glömmer bort att bygga relationer och förtroenden som ett led i att stötta och stärka barnens språkliga utveckling. Emotionella orsaker kan ibland vara anledningen till att en person som flyttat till ett nytt land kan leva ett helt liv i detta land utan att lära sig det nya språket. Saknas det anknytningspersoner att interagera med, nära och kära som man vill identifiera sig med, så kommer motivationen att lära sig språket att vara låg.

2. Vidare så frodas språkutvecklingen i gemenskap och samspel, där interaktion med andra människor är a och o. I denna gemenskap får nyfikenhet, upptäckarlust och intressen styra, och de gemensamma upplevelserna blir förhoppningsvis verbaliserade av en förtroendefull och inkännande samspelspartner. Språkutveckling gynnas av ett upplevelsebaserat gemensamt lärande, där alla parter förväntas bidra till dialog och diskussion. Det är otroligt viktigt att vi som arbetar i förskola och skola hela tiden strävar efter att skapa gemenskap, samspel, interaktion och upplevelsebaserat lärande i barnens och elevernas lärmiljöer.

3. En annan ingrediens som är MYCKET viktig för att språkutvecklingen ska bli lyckad, är att barnet ges rikliga tillfällen till att prova språket. Detta att själv få bli en skapare av språk, inte bara en mottagare, är avgörande för att språket ska kunna internaliseras i barnet och eleven, och bli till en trygg arena där man kan uttrycka sig och tänka fritt med hjälp av språket.

Ofta talar man om klassrumsundervisningens begränsningar. Med det menar man bl.a. att i naturligt umgänge är det barnets behov som styr kommunikationen och språkinlärningen. Barnet upplever saker med älskade, omtyckta och beundrade personer, och lär sig saker av bara farten. I klassrummet däremot är det läraren och lärarens planering som styr aktiviteten, och därmed försvinner en del av den naturliga motorn i språkinlärningen. I vissa fall kanske det finns en negativ relation, eller helt saknas en relation med läraren, vilket såklart påverkar elevens motivation och identifikation med personen ifråga. I rapporter lyfts också fram att lärare ofta tar så mycket som två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet medan eleverna får dela på resterande tredjedel sinsemellan.

För att få med sig de naturliga drivkrafterna i språkutveckling in i våra verksamheter i förskola och skola krävs ett aktivt arbete med att utvärdera och ständigt förbättra de språkliga miljöerna, de språkliga förhållningssätten samt relationerna mellan lärare/elev och elev/elev. Dialogiska miljöer, trygghet, öppenhet, och gemenskap samt rika upplevelser som sätts ord på gemensamt är bara några exempel på vad man bör sträva mot i förskolans och skolans kontext.

Flerspråkighet i fokus – konferens 13-14 mars 2014

I förra veckan hade jag nöjet att delta vid konferensen Flerspråkighet i fokus i Stockholm. Som avdelningschef för modersmålsorganisationen i Halmstads kommun passade jag på att samla många goda exempel ifrån Sveriges alla hörn, och konferensen varvade teori med praktik och reflektion/diskussion. Här återges några av föreläsningarna under konferensen:

Torsdagen 13/3 lyssnade jag bl.a. på Anne-Marie Körlings tankar om förskola och skolas gränslösa språkuppdrag. Barns och elevers språk har ingen ände, det är en process som pågår hela livet och resultatet är helt beroende av hur mycket språk vi ger dem. Anne-Marie pratade om relationernas betydelse för att motivera elever att utveckla sitt språk. Hon förde fram intressanta resonemang kring lärares uppdrag att lyssna och se bakom elevens resultat och beteenden för att hitta elevens förmågor och vidare möjligheter till utveckling. En elev som säger ”det är tråkigt med kemi” kanske egentligen säger ”Jag förstår inte, och har inte orden för att ta till mig innehållet”. När en elev verkar ha svårt att ta till sig av undervisningen går man ofta i fällan att förenkla innehållet så att det ska bli lättare. Det vi istället borde göra är att ge mer. Fler ord, fler förklaringar, fler upplevelser som kan stötta inlärningen och förståelsen av skolspråket som behövs för att klara ämnet. Detta resonemang känner vi igen från Maaike Hajer som skrivit den utmärkta boken ”Språkutvecklande undervisning”. Boken ges ut av Hallgren & Fallgren, se: http://www.hallgren-fallgren.se/bok1.asp?id=230

Fredag 14/3 lyssnade jag bl.a. på Polly Björk-Willen (medförfattare till ”Flera språk i förskolan – teori och praktik”) från Linköpings Universitet som problematiserade kring begreppen flerspråkighet, flerspråkig förskola och mångkulturalism. Vem är egentligen flerspråkig? Är det någon som har annat modersmål än svenska? Kan i så fall inte någon med svenska språket som modersmål bli flerspråkig om hen lär sig ett annat språk? Var går gränsen för hur väl man måste kunna sitt/sina andra språk för att få kalla sig flerspråkig? Jag som är uppvuxen i en enspråkig familj, känner mig ändå flerspråkig eftersom jag fick lära mig engelska, franska och tyska i skolan vilket jag sedan utvecklat genom att i perioder bo eller resa i länder där dessa språk talas. Under min akademiska utbildning och yrkeskarriär har jag dessutom fått lära mig en del teckenspråk samt att kommunicera med olika typer av s.k. GAKK (läs Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation) alltså bildkommunikation. Min reflektion efter att ha lyssnat på Pollys utmärkta föreläsning är att vi alla är språkande, oavsett om vi är det som kallas enspråkiga eller flerspråkiga. Det jag jobbar med är att alla barn ska bli så språkande som möjligt, få lära sig att använda ALL möjlig kommunikation som över huvud taget står till buds. Gester, ord, olika språkliga system, tecken, bilder, kroppsspråk m.m.
En annan intressant fråga som diskuterades under Pollys ledning är hur förskolan kan bli språkfrämjande. Leken är oerhört viktig för att barn ska få använda och utveckla sina språk. I leken bearbetar och återskapar barnen sådant de varit med om, och därför kan pedagoger se till så att den språkliga inputen i form av projekt, information, ordförrådsbygge och högläsning m.m. ges möjlighet att återskapas i barnens lek. Möjligheten att få taltid tillsammans med en pedagog är mycket begränsad i dagens stora barngrupper, och pedagogerna måste därför skapa strukturer för språklig input som sedan kan bli output barnen emellan i deras språkande och samspelande med varandra.

Tack Gothia fortbildning för en givande och innehållsrik konferens!

Minibio- stora filmer för små barn

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
Lpfö98

På biblioteken i Halmstad finns sedan hösten 2013 Minibiopaket att låna för att använda i det språkutvecklande arbetet. Dessa paket innehåller film, böcker, viss rekvisita samt en handledning för personalen. De lämpar sig för barn och elever i åldrarna 1-6 år samt grundsärskola och förberedelseklass.

Syftet med Minibiopaketen är att erbjuda kvalitetsfilm och litteratur för yngre barn, utveckla former och metoder för filmvisningar som är anpassade för små barn och att genom film, samtal, lek och eget skapande utveckla barnens språkkunskaper och uttryckssätt.

De finns på stadsbiblioteket men går lätt och kostnadsfritt att beställa ut till ditt närmaste folkbibliotek. Som pedagog bokar du dessa via nätet eller på plats på biblioteket. Lånetiden är 4 veckor och de går endast att låna på institutionslånekort.

Det finns 20 olika Minibio-paket att låna. I bibliotekens katalog kan du se de olika titlarna du kan låna och om paketet finns inne eller är utlånat. Exempel på titlar är: Linnea i målarens trädgård, Astons presenter och Brandmän!. Du hittar alla titlar här.

Astons presenter av Lotta Geffenblad

Vem- böckerna av Stina Wirsén

Minibio är ett projekt som drivs av Filmcentrum med stöd av Svenska Filminstitutet. Minibiopaket kan köpas i olika storlekar (5, 10, 15 eller 20 titlar). Vilka titlar som ska ingå i paketet väljs vid beställning. Ytterligare information om beställning av minibiopaket hittar du Filmcentrums hemsida.