Etikettarkiv: förberedelseklass

Läsning och skrivning och flerspråkighet

Med anledning av mitt tidigare inlägg ”Flerspråkig karläggning av avkodning och läsning”, så ska jag fortsätta djupdykningen i läsning och skrivning med ett flerspråkigt perspektiv. 

Ofta sker läs och skrivutvecklingen hos flerspråkiga elever problemfritt, och eleven får via sin flerspråkighet en ord och begreppsrikedom, samt ett kreativt och flexibelt språkanvändande med en uppsjö av uttryck, språkliga konstruktioner och metaforer från de olika kulturer och språk som eleven möter.

Men om vi ska problematisera det hela så måste man också inse att det sammanhang eleven befinner sig i spelar en avgörande roll för hur elevens färdigheter kommer att utvecklas. Och det sammanhanget kan vara ganska komplext i och med att läs och skrivundervisningen sker i olika kontexter i skolan. Exempelvis i svenska, svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och specialundervisning. Men faktum är att läsning och skrivning används i samtliga ämnen. Det är sällan eller aldrig endast en pedagog inblandad i elevens läs- och skrivundervisning, utan ett flertal pedagoger. Allt detta gör att den redan komplexa läs- och skrivinlärningen blir än mer komplex att reda i när utvecklingen inte går som förväntat.

Alla som mött elever i flerspråkig utveckling, med läs- och skrivsvårigheter, vet att det är svårt att avgöra vad som är vad. Beror svårigheterna med läsning och skrivning på att eleven inte behärskar det språk som eleven förväntas läsa och skriva på? Är brister i läsförståelse kanske bara ett resultat av brister i ordförråd och/eller grammatisk förståelse? Hur påverkas läs- och skrivinlärningen av att eleven har utmaningen att erövra två skilda skriftspråkssystem? Frågorna kan vara många, och det är av allra största vikt att man inte förhastar slutsatserna, samt att man kartlägger elevens samtliga språk. Och när man gör det är modersmålsläraren en nyckelperson. Hen kan redogöra för modersmålets uppbyggnad, skriftspråket, elevens kunskaper och språkliga förmåga m.m. Ett samarbete mellan samtliga berörda lärare, inklusive modersmålsläraren är nödvändigt för att förstå elevens förutsättningar.

Man vet att andraspråkselever löper större risk att vara mindre bekanta med textens innehåll, ämnesområde och språk, och behöver därför lära sig lässtrategier, dels för att förstå texten de läser och dels för att lära sig strategier att hantera nya texter i andra sammanhang.

När man granskar läromedel och faktatexter kan man också lätt upptäcka att språket är påverkat av ursprungskulturens språk. Som svensk är det lätt att skaffa sig en bild av vad rik nederbörd är, men en somalier kan ha helt andra referensramar och tolka uttrycket på ett annorlunda sätt.

Andra hinder eller problem kan uppstå i mötet mellan eleven och det mer akademiska språket i skolan. Men det finns också andra tänkbara orsaker till läs- och skrivsvårigheter; bristande språkstimulans, bristande undervisning, låg motivation, ingen läsvana, språkstörning, dyslexi, syn eller hörsel-problematik för att nämna några. Alla dessa faktorer måste vägas in i den samlade bedömningen av eleven, för att säkerställa att stödet riktar in sig på rätt saker och håller hög kvalitet.

orsaker till läs och skrivsvårigheter

Flerspråkigheten i sig orsakar ALDRIG läs- och skrivsvårigheter. Människans hjärna klarar att hantera en mängd olika språk, inklusive skriftspråk. Däremot kan det vara så att en svag språkutveckling på ett eller flera språk påverkar läs- och skrivutvecklingen negativt.

Så varför är det viktigt att fundera kring detta över huvud taget? Om flerspråkighet inte orsakar läs- och skrivsvårigheter så är väl allt frid och fröjd!

Anledningen är att i Sverige löper flerspråkiga elever större risk att misslyckas i skolan. Exakt vad det beror på låter jag vara osagt. I forskningsöversikten ”Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet” läste jag följande häromdagen: ”… elever med utländsk bakgrund genomsnittligt har sämre studieresultat i grundskolan än infödda svenska. Det kan inte råda något tvivel om att detta förhållande har ett samband med att många av dessa elever har en behärskning av svenska som inte motsvarar den infödda normen, samtidigt som svenska är det språk på vilket de får sin undervisning. På samma sätt är det klart att de sämre studieresultaten hänger samman med att elever med utländsk bakgrund oftare har sämre läs- och skrivförmåga än infödda elever.”

Så vad gör vi för fel? Varför klarar vi inte av att tillfredsställa dessa elevers behov språkligt, pedagogiskt, socialt?

Generellt sett är läsinlärning och utveckling av läsförmågan på ett svagt språk (ett språk som inte behärskas på åldersadekvat inföddnivå) mer problematisk än på ett för barnets ålder normalt utvecklat språk. Ett antal villkor är ofta inte uppfyllda för barn med utländsk bakgrund, villkor som visat sig ha positiva effekter på läsinlärning och utvecklingen av läsförmåga. Dessa är bland annat följande:

  • undervisningsspråket är detsamma som det språk eleven använder i hemmet,
  • eleven har ett ordförråd på minst 6 000 – 10 000 ord i undervisningsspråket,
  • eleven förstår innebörden av minst 75 procent av innehållsorden i de texter som ska läsas.

Om barnets förstaspråk används som undervisningsspråk finns det en rimlig chans att basdelen är normalutvecklad och att barnet har tillägnat sig språkets uttal och grammatiska system. Detta är en viktig förutsättning för att barnet ska förstå principen för hur tal och skrift förhåller sig till varandra och lära sig principen för avkodning. (Bialystok 2002, Purves 1990)

Följande tabell är baserad på uppgifter från Collier 1987. Här ser man att den genomsnittliga tidsåtgången för att lära sig ett andraspråk är som kortast om ankomståldern i det nya landet är 8 och 11 år, vilket beror på att barnet då ofta kan läsa och skriva på sitt modersmål vilket gör resan in i det nya språket enklare. Kommer barnet tidigare än så kan det ta upp till åtta år, vilket även gäller för de som kommer till Sverige mellan 12 och 15 års ålder. Dessa fakta får mig att fundera kring alla barn som är födda här och går i förskolan i Sverige. De borde rimligtvis ha samma förutsättningar vid skolstart eller senast under lågstadiet givet att det tar 3-8 år att lära sig språket till infödd nivå. Men om vi tittar på måluppfyllelse, betyg och behörighet till nationella program m.m. så talar statistiken alltså emot det.

Tidsåtgång för tillägnande av andraspråket

Detta bekräftades på Flerspråkighet i Fokus 2015 då Elisabeth Lindén pratade; ”Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått hela sin skoltid i Sverige, indikerar att den svenska skolan inte lyckas ge en fullgod och likvärdig utbildning.” Analyser av skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund (födda i Sverige och som gått hela sin skoltid i Sverige) från PISA-resultatet 2012  indikerar att den svenska skolan inte lyckas ge en fullgod och likvärdig utbildning.

Dyslexi är lika vanligt förekommande hos flerspråkiga som hos enspråkiga. Vid dyslexi ska parallella svårigheter med fonologisk bearbetning kunna observeras på båda språken. Dyslexin kan dock ta sig uttryck på olika sätt beroende på skriftspråkssystem och ortografi i de olika språken, t.ex. i engelska och danska.

Skolan ska arbeta utifrån varje elevs behov, och en diagnos är på det sättet mindre viktig i sammanhanget. För individen och familjen kan det dock vara viktigt att få veta orsaken till svårigheterna och en diagnos kan hjälpa till att förklara både svårigheter och behov.

Vad gäller det förebyggande arbetet är det av största vikt att redan från späd ålder stimulera barnets samtliga språk, arbeta med en positiv flerspråkig identitet samt ge barnet många positiva möten med böcker och sagor på barnets samtliga språk.

Lämna en kommentar

Under Flerspråkighet, fonologi, forskning, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, läsning, modersmål, nyanlända, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Under flerspråkighet i fokus 2015 hade jag nöjet att lyssna på Elisabeth Lindén från SPSM, när hon berättade om ”Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning” – ett kartläggningsmaterial. Materialet är framtaget i vårt grannland Norge, och Elisabeth har varit drivande i att få materialet översatt till svenska. Syftet är att tidigt upptäcka flerspråkiga elever med dyslexi, för att kunna sätta in stöd. Att parallellt med kartläggningar av andraspråket också kunna kartlägga modersmålet. Liv Boyesen vid Nasjonalt senter for flerkulurell opplaering har skapat det norska materialet, vilket finns på femton språk. Översättningen till svenska pågår fortfarande, men idag finns materialet på fyra språk, arabiska, somaliska, spanska och polska. Näst på tur är persiska och turkiska som enligt Elisabeth ska bli färdigställda inom kort.

Det finns behov av att utveckla bedömningsinstrument för flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Både över- och underidentifiering förekommer. I svenska skolan finns även ett generellt behov av att utveckla samverkan mellan olika yrkeskategorier – lärare, logopeder, psykologer m.fl.

Materialet består av en lärarhandledning och elevhäften med prov, och kompletteras med en inledning samt en exempelsamling, där lärare, specialpedagoger och modersmålslärare i några svenska kommuner berättar hur de har använt materialet. SPSM ger kurser i materialet, men man kan använda det även utan genomförd kurs.

Materialet finns tillgängligt för år 1 och år 2. Årskurs 1 betyder att man ska ha haft läs och skrivundervisning i 1 år. Årskurs 2 betyder att man ska ha haft läs- och skrivundervisning i 2 år. Materialet fungerar alltså även i högre åldrar, t.o.m. på gymnasiet menar Elisabeth. Exempel på delprov är ordläsning, ordkedjor, första och sista bokstaven, bokstavsdiktemen m.m. Alla proven är tidsbegränsade eftersom långsamhet är en stark dysleximarkör.

Elisabeth Lindén var vid föreläsningstillfället i slutskedet på sin mastersuppsats: ”Redskap för samverkan och förståelse”. De resultat hon lyfte fram var bland annat att SPSM’s kurser i materialet fungerar väl som språngbräda för ett utvecklat samarbete mellan modersmålslärare och specialpedagog, samt att användande av materialet ger ökat samarbete mellan övriga professionella på skolan. Ett annat resultat är användande av materialet ofta medför en höjd status för modersmålslärarna.

 

Lämna en kommentar

Under dyslexi, Förberedelseklass, Flerspråkighet, forskning, Kartläggning, Konferens, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, Läsinlärning, läsning, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, samarbete, skrivning, språk, Språkutvecklarna, Språkutveckling, SPSM, testning, utredning

Kommunikationsstöd för männsikor på flykt

Överallt, i tidningar och på TVs nyheter hör och ser vi om alla människor som idag är på flykt undan krig och terror i andra länder. Efter många gånger långa och skräckfyllda resor landar de någonstans i Sverige.

Att komma ny till inte bara ett land utan också en främmande kultur och ett främmande språk är en utmaning för vem som helst av oss, som studenter eller som arbetskraft. Att komma ny till dessa förutsättningar och dessutom ha en oönskad flykt med sig i ryggsäcken ställer ytterligare krav på alla individer, vuxna som barn.

I mötet med det svenska samhället uppstår kommunikationskrav och då också kommunikationssvårigheter då vi inte talar samma språk. Många förskolor och skolor uttrycker idag en önskan om att på bästa sätt kunna möta dessa barn och vårdnadshavare då de kommer till våra verksamheter. Språk och kommunikation spelar en många gånger avgörande roll för hur den första erfarenheten och känslan blir.

Det kan också vara svårt att sätta ord på det man har upplevt. Då kan bilder som stöd i kommunikationen många gånger vara till stor hjälp, särskilt när språket inte räcker till. Ett visuellt stöd ger ett gemensamt språk, bildspråket, och en trygghet för alla parter i att faktiskt säkerställa en viss förståelse i samtalet.

komhit

Bildstöden på komhit.se är framtagna för att underlätta samtala med människor som flytt från svåra omständigheter. Materialet KomHIT—kommunikationsstödjande insatser är framtaget med medel från Arvsfonden.

Bildstöden har 35 bilder på varje uppslag. Några av orden är vanliga och fungerar bra i många olika situationer. Andra ord är mer specifika för den situation den som flytt befinner sig i. Bilderna har ord både på svenska, engelska och arabiska. Bildstöden är gjorda på Bildstöd.se och går att ladda hem och kan användas digitalt. Bildstöd är en webbtjänst där du kan tillverka bildstöd på egen hand utan kostnad.

bildstod-logo

1 kommentar

Under elever, Förskola, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, vårdnadshavare

Grattis Pippi 70 år

En kväll för ungefär åtta år sedan stod vi föräldrar smygandes utanför yngsta dotterns rum efter läggdags. Vi hade svårt att slita oss från den föreställning som pågick där inne i mörkret. Ljudligt, och med varierande röstlägen, reciterade hon Pippi Långstrump i Söderhavet. Under en ganska lång period var det den sagan vi läst, om och om igen, de där sexhundrafemtiotvå gångerna som barn vill höra samma saga. Flera kvällar i rad satt vi sedan där och fick äran att lyssna till sagan- tills berättaren sömndrucket mumlade de sista orden.

Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump har just den härliga effekten på barn- de fascineras och roas genom sina resor i hennes värld. Under sina 70 år har Pippi fått miljoner barn, och en del vuxna, över hela jorden att skratta och kanske mysrysa lite, samtidigt som hon retat gallfeber på en del pedagoger, debattörer och professorer.

Sedan länge är den 21 maj 1945 utsedd till Pippis födelsedag- den 21 maj för att det är dottern Karins födelsedag och den dag då hon fick det första utkastet i födelsedagspresent och 1945 för att det är året då Boken om Pippi Långstrump gavs ut.

pippiexp

Idag har det getts ut 27 olika titlar om Pippi Långstrump, som passande nog, har översatts till 70 språk som sedan sålt i ca 60 miljoner exemplar. Pippi har blivit omformad till åtta filmer, två tv-serier, två tv-filmer och minst 800 professionella teateruppsättningar. Hon har gett upphov till akademiska avhandlingar, blivit utsedd till den viktigaste kulturhändelsen på 150 år och tolkats på längden och tvären ur alla upptänkliga perspektiv (Rabén & Sjögren).

Den fantastiska berättelsen om Pippi växte fram hos Astrid Lindgren under en mörk tid, både ute i världen och i hennes egen värld. I Europa härjade de mörka krigsåren och världen behövde verkligen en tjej som kunde ta itu med elaka översittare. I hemmet fanns sjukdom, tonårstrots och makens otrohet som krävande faktorer. Under dottern Karins sjukdom bad hon att få höra om Pippi Långstrump.

”Om jag överhuvudtaget har haft någon särskild avsikt med Pippi-figuren, utöver att roa mina späda läsare så har det varit detta – att visa dem att man kan ha makt utan att missbruka den, ty av alla konststycken i livet är det tydligen det allra svåraste. Överallt missbrukas makt.”

pippi_instagram1b_220

Pippi kom att bli en kultfigur bland dottern och dennes kamrater vilket ledde till att tioårs presenten blev just det första utkastet av boken Pippi Långstrump.

Den 22 april 2015 ges Boken om Pippi Långstrump ut i nyutgåva. Den är delvis reviderad av Astrid Lindgren själv. I samma anda som hon gjorde 1993 har Rabén & Sjögren och Saltkråkan, överallt där det förekommer, ersatt n-ordet med prefixet ”söderhavs”. Dessutom har Ingrid Vang Nymans originalillustrationer restaurerats och färglagts till den nya utgåvan.


Precis som annan stor litteratur säger hon någonting viktigt om samtiden och de utmaningar människor står inför. Hon läses som en feministisk ikon, en anti-auktoritär frihetshjälte, en aktivist för barns rättigheter, ett ensamkommande flyktingbarn, en pacifist, en kämpe för de svaga och utsatta, en lekfull livsnjutare i ett teknifierat samhälle och mycket, mycket mer (Rabén & Sjögren).

Grattis Pippi på 70 års dagen- och tack för alla härliga lässtunder!

 

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Föräldrar, Författare

Var fjärde elev har rätt till modersmålsundervisning

Skolverkets officiella statistik visar att innevarande läsår är 225 497 grundskoleelever berättigade till modersmålsundervisning. Siffran motsvarar ca 24% av alla elever, och har ökat stadigt de senaste åren. År 2009 var motsvarande siffra ca 18%. De vanligaste språken på nationell nivå är arabiska och somaliska. I Halmstad är arabiska, albanska, turkiska, bosniska och serbiska de största språken.

Enligt Skolverket är det stor variation mellan kommunerna hur många av de berättigade eleverna som väljer att ta del av undervisningen. I en fjärdedel av kommunerna deltar över 50%, men i vissa kommuner deltar knappt 30%. Samtidigt vet vi att eleverna som deltar i modersmålsundervisning får genomgående bättre skolresultat än elever som ej deltar.  

Med anledning av detta tänker jag att man bör föra ett resonemang kring hur det ser ut i den egna kommunen – och varför. Hur många elever väljer att delta i modersmålsundervisningen? Hur kan man öka den andelen? Hur kan man stärka språken, lyfta statusen och stötta modersmålslärarna i deras arbete? Hur kan man optimera förutsättningarna för de flerspråkiga eleverna? Hur ser det ut med studiehandledningen i kommunen? Och hur påverkas elevresultaten av denna samlade bild?

Självklart måste ett problematiserande kring detta göras på varje skolenhet, men också centralt i kommunen. Analys och åtgärd kring dessa frågor bör vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Det vore också bra att titta på det i relation till hur man ger introduktionsstöd och modersmålsstöd/träning i förskolan. Kan det finnas en koppling mellan tidigt insatt stöd och hög andel elever som väljer att ta del av modersmålsundervisningen? Kan det vara så att de kommuner som satsar på introduktionsstöd och modersmålsstöd i förskolan lägger mindre resurser på studiehandledning i de senare åren?  

Lämna en kommentar

Under Förberedelseklass, Flerspråkighet, grundskola, modersmålsundervisning, nyanlända, Skolverket, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Hur lär man sig svenska egentligen?

Mozhgan Zachrison disputerade 2014-11-05 vid Linköpings Universitet med sin avhandling ”Invisible voices. Understanding the sociocultural influences on adult migrants’ second language learning and communicative interaction”.

I avhandlingen kommer hon fram till att den grundläggande språkundervisningen för vuxna invandrare sällan utgår från eleverna, utan istället fokuserar på svensk kultur och tradition. Det handlar snarare om att undervisa i svensk kultur än att träna den kommunikativa kompetensen. Eleverna ges inte tillräckligt med utrymme att själva prata svenska, och man använder inte deras behov av svenska som grund för undervisningen. Som exempel skulle man i undervisningen kunna spela rollspel i form av arbetsintervjuer, besök på bank, apotek eller läkare, föräldramöte på förskolan eller liknande. Istället skriver man om svenskt midsommarfirande eller läser böcker av svenska författare som innehåller såväl komplext språk som sociala koder som blir svårförståeliga.

Mozhgan Zachrison som själv invandrat till Sverige blev intresserad av ämnet när hon funderade på varför så många immigranter inte lär sig svenska språket ordentligt. Hon menar att språkundervisningen många gånger är alienerande och förstärker elevens känsla av utanförskap, vilket gör att eleverna blir omotiverade och inte finner användning för sina nya språkkunskaper. Man gör immigranterna till ”den andra”. Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om för att passa in i sitt nya land.
Mozghan Zachrisons avhandling hittar du här.

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om dokumentären Hallå Dakar, där ett antal personer i Dakar utlovades jobb på ett svenskt callcenter, om de lärde sig flytande svenska på sju månader. I dokumentären fick man följa undervisningen och kunde se hur läraren använde just elevernas egna erfarenheter, omgivningar och upplevelser, samt stora motivation för att lyckas med svenskinlärningen. Det går att erövra ett nytt språk mycket snabbt – om förutsättningarna är de rätta. Passa på att se Hallå Dakar före 4/2 2015 på SVT Play.

Själv har jag i många år beundrat Theodor Kallifatides, som på sitt andraspråk svenska skrivit en mängd böcker med förstklassigt och elegant språk. Theodor har gett många intervjuer i media genom åren, och pratat om hur just han lärde sig svenska språket. Det han beskriver är fascinerande. Han kom till Sverige som 26-åring och började ta språklektioner för att lära sig svenska. Men han övergav snart lektionerna eftersom de var tråkiga och underskattade eleverna. Istället började han läsa böcker, och där fann han ett mycket rikare ordförråd än i de samtal han hade fört på lektionerna. Han insåg dessutom att böckerna hade fördelar eftersom de ständigt fanns tillgängliga. Som ny i Sverige hade han inga vänner och således ingen att prata med och pröva sina svenskkunskaper på.

En annan känd person som beskrivit sin väg in i svenska språket är Alexandra Pascalidou. Alexandra kom till Sverige som femåring och växte upp i Rinkeby. På hennes skola talades 115 olika språk vilket fick henne att intressera sig för och studera en mängd olika språk. Hon upptäckte snart att svenska språket var fullt av naturliknelser, såsom ”skogstokig”, ”hungrig som en varg”, ”gräset är grönare på andar sidan”, ”efter regn kommer solsken” o.s.v. Hon började memorera dessa ord och uttryck, och skrev även ner svåra ord på lappar som hon förvarade i bakfickan. Alexandra blev en språkdetektiv och en ordsamlare av rang.

Oavsett hur varje individ bäst lär sig ett nytt språk så är motivationen och känslan av meningsfullhet de avgörande faktorerna. Jag, du och alla andra som på olika sätt arbetar med människor som ska lära sig prata svenska måste ställa oss frågan hur vi skapar förutsättningar för att varje person får uppleva motivation och mening i mötet med svenska språket.

Lämna en kommentar

Under Förberedelseklass, Författare, Flerspråkighet, forskning, modersmål, Motivation, nyanlända, ordförråd, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Den svenska skolan för nyanlända

Nyanlända barn, elever och vårdnadshavare behöver information om hur skolväsendet fungerar i Sverige. Med utgångspunkt i detta har skolverket tagit fram en flerspråkig webbplats – Om svenska skolan – som kortfattat förklarar hur det svenska skolsystemet är uppbyggt. På webbplatsen finns informationsmaterial i form av t ex texter och filmer.

nyanld

Skolverket har nyligen även publicerat materialet Den svenska skolan för nyanlända– en broschyr som syftar till att ge nyanlända barn, elever och deras vårdnadshavare viktig information kring det svenska skolsystemet. Materialet är också ett viktigt material för huvudmän, rektorer, förskolechefer och lärare i den obligatoriska skolan, förskolan och gymnasieskolan då det kan ge ett bra underlag för dialog med elever och vårdnadshavare med annat modersmål. De olika broschyrerna kan beställas eller laddas ned gratis. Broschyrerna på svenska och de om grundsär- och gymnasiesärskolan går endast att ladda ned som PDF.

Materialet finns idag på albanska, arabiska, persiska, polska och somaliska, thailändska samt på svenska och översättning pågår till engelska, dari, franska, kurdiska (sorani och kurmandji), pashto, serbiska och tigrinja. Informationen är kortfattad och kan behöva kompletteras vid dialog med vårdnadshavare och elever.

Materialet är ett bra underlag för dialog även med elever och familjer som varit i Sverige en längre tid då det innehåller de verksamhetsspecifika ord och termer som många gånger kan vara svåra att tolka på svenska.

Lärare i förberedelseklass i Halmstad kommun uttryckter vikten av medvetenhet om att samtal och diskussioner utifrån materialet kan behöva stöd av modersmålslärare eller tolk då de verksamhetsspecifika begreppen håller en relativt hög nivå på alla de olika språken. Vi kan inte räkna med att alla barn, elever och föräldrar har tillgång till ett skolspråk innehållande aktuella och, till viss del, kulturspecifika begrepp.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, modersmål, nyanlända, Språkutveckling

Tips och idéer för Ipad- material från Spsm

Med stöd av it kan vi idag förenkla många vardagliga rutiner. För att göra IT mer tillgängligt för fler och för att möta den enskildes behov behöver vi ibland göra individuella anpassningar. För många elever kan den personligt anpassade IT-miljön vara av avgörande betydelse för framgång och upplevd livskvalitet. I skolarbetet kan möjligheten till egna inställningar ha stor betydelse för att skapa likvärdiga förutsättningar och bidra till ökad delaktighet. En tillgänglig IT-miljö kan vara avgörande för en elevs möjlighet att uppnå de ställda kunskapskraven. Personliga anpassningar av inställningar är också en möjliggörare vid användning av pekplatta.

Med anledning av många elevers behov av tillgång till alternativa lärverktyg och utifrån detta, i nästa steg, lärares och elevers behov av stöd kring Ipadens funktioner har Specialpedagogiska skolmyndigheten publicerat materialet Tips och idéer för Ipad. Innehållet i skriften är främst skapat för att samla och tydliggöra några funktioner som gör en Ipad mer användbar för många elever, och även lärare. Den beskriver ett urval inställningar och verktyg som finns inbyggda i operativsystemet IOS 8 och målet är att dessa tips ska göra det enklare att hitta och använda de möjligheter till individuella anpassningar som är möjliga i en Ipad.

spsm

I materialet finns instruktioner till en mängd olika funktioner som finns i Ipad som kan vara ett stort stöd för många elever i behov av särskilt stöd, bl a Hjälpmedelsgenväg, Zooma, Tala- markering, Diktering och Guidad åtkomst. De skriftliga instruktionerna i materialet är överskådliga och strukturerade och åtföljs av bilder som förtydligar och förenklar användandet. Som lärare är det dock viktigt att se till alla elever får tillgång till kunskapen om detta, då många av inställningarna kan vara av stor nytta för gemene elev.

Materialet lämpar sig för studiecirkel i arbetslag då de tydliga instruktionerna lätt kan bearbetas i grupp tillsammans med elever och/eller lärare.

Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan antingen hämtas som pdf-dokument eller beställas i alternativa format från order@spsm.se. Kopiering och citering ur skriften är tillåtet, ange dock gärna källan.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, läs- och skrivsvårigheter, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Språkutveckling & utvecklande appar

”Den största ökningen av nätanvändande finns hos barn i låg- och mellanstadieålderar men även betydligt yngre barn vistas på nätet.”
Christina Ohlin- Scheller, Karlstad Universitet

Barn och elever i förskola och skola möter en oerhört stor digital och virtuell värld i vardagen. Dagens unga kommer att möta vuxenlivet med fantastiska förmågor kring, och ett mycket större och annorlunda behov av, teknik och programvaror. Det har konstaterats att barn och ungdomar idag använder tekniken och internet i mycket stor omfattning- troligtvis till större del än vi anar. Vad blir då vår uppgift i detta- som pedagoger och vårdnadshavare?

Vi vet att:

  • 45% av tvååringarna i Sverige använder internet dagligen.
  • dagens fyraåringar använder internet lika mycket idag som en fjortonåring gjorde för tre år sedan.
  • 92% av flickorna i skolålder använder tekniken för att textkommunicera och använda sociala medier
  • 95% av pojkarna ägnar sig åt youtube och 93% av dem använder facebook

Lindqvist, 2014

Idag talar vi om olika digitala användningsmönster där individer som till största delen använder nätet som ett redskap benämns besökare (visitors) och de som istället har nätet som en plats där de ständigt är närvarande, i en mängd processer, är bosatta (residents). Dagens äldre generation, de flesta av oss vuxna, anses vara digitala immigranter, mejlgenerationen, medan de barn och elever vi möter i förskola och skola tillhör den digitalt infödda generationen, messengergenerationen (Ohlin-Scheller, Karlstad Uv). I mötet med den digitala och virtuella världen utvecklar våra elever en litteracitet som vi inte känner till lika väl och kan lika mycket om. Vilka krav ställer denna litteracitet på förskola och skola? Vilken roll får pedagoger i förskola och skola, och vilka kompetenser och kunskaper behöver vi utveckla? Att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt till internet och användandet och delandet av information är också en viktig del.

Till stor del handlar det om att skapa meningsfullhet och en kunskapande miljö för användandet av tekniken. Att hitta rätt i den uppsjö av program och appar som finns är inte lätt, än mindre att veta vilka som är kvalitativa, pedagogiska och väl anpassade till barnens och elevernas behov och lärande. Det finns en mängd material som utgör ett gott och kvalitativt pedagogiskt material. De är användbara både i hemmet och i förskola/skola. Viktigt är dock att appar/programvaror aldrig får ersätta den pedagogiska verksamheten- tekniken får inte bli medlet för lärande- den är verktyget som underlättar.

På Pappas appar finns mängder med recenserade och kontrollerade appar som rekommenderas för barn och elever. Här hittar du bland annat språkutvecklande appar som passar för barn och elever i förskola, grundskola, grundsärskola samt elever med annat modersmål och nyanlända elever.

modersmal Appar som utvecklar barns modersmål syftar till att vara ett stöd för pedagoger och vårdnadshavare i utvecklandet av barns och elevers modersmål. På Tema modersmål finns avdelningen Flerspråkighet i förskolan där bland annat hitta olika material som kan stimulera flerspråkighet såsom pussel och spel på olika språk kan hittas. Ett dokument med Språkstimulerande appar har tagits fram av våra logopeder och barnbibliotekarier inför en workshop för pedagoger. Alla appar du hittar här är genomgångna och goda pedagogiska förslag.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, modersmål, Språkutveckling, Tidiga insatser

10 utmaningar för modersmålsläraren

Jag har sedan en tid tillbaka äran att vara tf. avdelningschef för modersmålslärarna i Halmstad. 38 individer från jordens alla hörn, som talar nästan lika många språk. En del av dem har pedagogisk utbildning och erfarenhet från hemlandet, andra har skaffat sig sin utbildning i Sverige. Vissa av dem pratar mycket bra svenska, medan andra fortfarande är i början av sin resa in i svenska språket. Olikheterna inom gruppen är stora, men likheterna är ändå större och yrket med dess särskilda utmaningar förenar dem.

Uppdraget att leda modersmålslärarna är en ynnest. Jag som chef lär mig massor hela tiden. Inte bara om ledarskap, utan även om språk, kultur, religion, pedagogik och om världen som helhet och livet i stort. Den samlade kompetensen och erfarenhetsbanken i denna grupp gör mig ödmjuk.

I detta inlägg vill jag försöka sammanfatta några av de utmaningar som lärarna möter i sin vardag på våra skolor. Varför vill jag göra det? Jo, därför att jag tror att kunskapen om, och förståelsen för deras uppdrag måste öka runt om i Sveriges skolor. Modersmålsläraren är ofta en perifer person för klasslärare och mentorer, istället för som önskvärt en naturlig del i arbetslaget. Jag har många gånger varit med om att klasslärare och mentorer inte vet vilket språk eleven har som modersmål, och vad modersmålsläraren heter. Jag tror att den okunskapen skickar signaler till eleverna. Det där med modersmålet är kanske inte så viktigt… Och om det nu inte är så viktigt så kanske jag som elev inte behöver satsa så mycket på det..?

Hade kommunikation och kontakt mellan lärarna varit mer självklar och etablerad så hade det också gett stora fördelar i elevernas lärande, med parallella processer i språkinlärningen och en röd tråd i elevernas lärmiljö och lärsituation.

Utöver alla de utmaningar som lärare i allmänhet har i sitt uppdrag, så tillkommer några faktorer för modersmålslärarna. Listan nedan utger sig inte för att vara Sanningen, utan utgör 10 i topp av de punkter som modersmålslärarna i Halmstad listade under en utvärdering i juni 2013.

  1. Ämnet är inte obligatoriskt, och kan därmed väljas bort när motivation eller resultat sviker, eller om eleven inte trivs med läraren.
  2. Ämnet läses oftast efter skoltid och många elever är mycket trötta efter skoldagen.
  3. Ämnets utrymme i schemat är mycket begränsat, oftast rör det sig om endast ett lektionspass i veckan à 60 minuter. Lägg till att några pass går bort p.g.a. studiedagar, friluftsdagar, lov, helgdagar, sjukdom och liknande. I Halmstad har eleverna i genomsnitt 38 lärarledda timmar/läsår. Då krävs det en hel del övrigt arbete av eleverna för att de ska nå målen.
  4. Elevernas kunskaper i språket är mycket skiftande. Vissa av dem talar språket varje dag, medan andra kanske bara varannan vecka eller några gånger i månaden. För att vara berättigad att läsa ämnet modersmål ska språket vara aktivt i hemmet, men i praktiken är detta ofta en svår gränsdragningsfråga.
  5. I samma grupp med elever kan åldersskillnaderna vara stora, beroende på att grupperna måste sättas samman både med hänsyn till nivå och till ålder.
  6. Modersmålslärarna arbetar kommunövergripande och åker runt till olika förskolor och skolor. Därför måste de ha oerhört många kontakter med olika klasslärare, mentorer, rektorer, förskolpedagoger och förskolechefer. På vissa förskolor och skolor fungerar samarbetet bra, medan man på andra enheter inte engagerar sig alls.
  7. Lokaler fördelas av enhetens rektor eller förskolechef och det har hänt mer än en gång att modersmålsläraren tilldelas ett trångt kyffe med dålig luft och utan fönster. Även detta sänder signaler till såväl modersmålslärare som till eleverna, om att ämnet inte ges så stor respekt som man skulle önska.
  8. De senaste 20 åren har inneburit ett lyft för modersmålslärarna vad gäller tillgång till material, arbetsböcker och litteratur, men det finns fortfarande lärare som har svårt att få tag på lämpligt material. Många har blivit fenor på att sätta samman eget material men det är tidskrävande och innebär att de första yrkesverksamma åren innebär mycket slit innan man arbetat upp en egen materialbank. iPads, bloggar, hemsidor m.m. innebär nya möjligheter för lärarna, men det krävs att tekniken blir ännu mer tillgänglig för eleverna för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut.
  9. Vissa lärare brottas med att eleverna talar olika dialekter eller varianter av språket, och t.o.m. kan ha olika skriftspråk. Vid enstaka tillfällen har lärare blivit bemötta utifrån att föräldrarna har åsikter om deras religion. Enstaka lärare brottas med att man tillskrivs egenskaper utifrån krig och politiska förvecklingar som utspelats i hemlandet. Fördelen med alla dessa saker är att man kan använda dem i undervisningen för att visa på mångfald och ge eleverna en medvetenhet om vikten av respekt för människor med olika kulturell, språklig eller religiös bakgrund.
  10. Elevernas motivation varierar kraftigt i och med att ämnet inte är obligatoriskt samt att det nästan alltid ligger utanför skoltid och därmed krockar med elevernas fritidsaktiviteter.

 

Utifrån detta skulle vi önska att modersmålslärarna fick en bättre position i skolan, att de var en naturlig del av arbetslagen och kommunicerades med på lika villkor precis som övriga lärare. All personal i skolan skulle ha kunskap om modersmålets och modersmålsundervisningens betydelse, och skulle därmed kunna lyfta elevernas självkänsla och stärka deras flerspråkiga identitet. Modersmålslärarna gör ett fantastiskt arbete. De kämpar för ökad samverkan genom att ta initiativ, visa på vilja, kompetens och tillgänglighet. Förhoppningsvis blir deras initiativ besvarade av övrig skolpersonal så att samarbetet hela tiden kan förbättras.

Det vore såklart fantastiskt om alla skolor schemalade ämnet under skoltid, och kontinuerligt arbetade med att lyfta ämnet och språkkunskaperna så att statusen ökade. Vi å vår sida bedriver också ett målmedvetet arbete med att lyfta ämnet, lärarna och de fantastiska möjligheter som elevernas språkkunskaper ger dem. Under det senaste året har modersmålslärarna också arbetat hårt med att utveckla användandet av IKT.

1 kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förberedelseklass, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, grundskola, modersmål, Språkutvecklarna, Språkutveckling