En eloge går idag till Västerås kommun som under hösten gör en stor och angelägen satsning på att utbilda all skolpersonal i vad språkstörning är, samt hur man kan upptäcka och hjälpa dessa elever. Parallellt med satsningen har kommunen också anställt en logoped med inriktning mot språkstörning i skolan.
Initiativet togs av personal i Västerås språkklasser, efter att en pojke blivit feldiagnosticerad och medicinerad på felaktiga grunder under flera års tid.
Västerås kommun visar med denna satsning att de tar problemet på allvar och agerar för att en liknande historia inte ska kunna upprepa sig i framtiden. Huruvida BUP i Västerås, som ansvarade för pojkens diagnoser och felmedicinering, har vidtagit åtgärder för att förbättra utredningsförfarandet av barn och unga med språkstörning, förtäljer inte historien.
Anledningen till att denna historia förtjänar ett inlägg, är inte enbart att Västerås kommun satsar på elever med språkstörningar, utan även att det är långt ifrån unikt att elever feldiagnosticeras. Kunskapsnivån om språkstörning är fortfarande relativt låg i skolan, och kunskaperna om hur man kan hjälpa och stötta eleverna är ännu mindre. Den specialpedagogiska kompetensen är nödvändig, men inte alltid tillräcklig för dessa barn, och logopeder i skolan är fortfarande en bristvara. Många gånger är stödet beroende på vilken kommun, vilken skola och vilken lärare eleven har, och föräldrar och närstående kämpar hårt för elevens rätt till stöd genom hela skoltiden.
Språkutvecklarna 