Att läsa för nöjes skull förbättrar barns hjärnor och lärande

En långsiktig studie, Social inequalities in cognitive scores at age 16,som kontinuerligt genomförs på 17 000 barn visar att läsning för nöjes skull förbättrar läsförståelse och ord- och begreppsförrådet, men även matematiska förmågor. Det kommer säkerligen inte som en överraskning att språkstarka barn tenderar att läsa mer för nöjes skull än språksvaga barn. Frågan forskarna Sullivan och Brown ställer sig är huruvida att läsa för nöjes skull ökar inlärningshastigheten hos barn? Denna fråga söker de svar på i The British Cohort study som följer levnadsförhållandena och utvecklingen hos fler än 17 000 individer födda och boende i England, Scottland och Wales under en specifik vecka år 1970. Under de år studien pågått har barnen och deras vårdnadshavare återkommande intervjuats med syfte att utvärdera olika aspekter, såsom utbildning, anställning, fysisk och psykisk hälsa och de effekter dessa har på individens utveckling under lång tidsperiod. Bland annat har mödrarna till barnen fått svara på frågor gällande hemmets läskultur, hur ofta barnet blir högläst för, läsvanor hos de vuxna i familjen, vilka olika medier de läser samt de vuxnas läsförmåga. Sex tusen av de 17 000 genomförde flera olika kognitiva tester vid 16 års ålder. Med hjälp av dessa jämfördes resultaten hos barn med liknande socioekonomisk bakgrund som uppnådde liknande resultat vid fem och tio års ålder och forskarna konstaterade att de som återkommande läste böcker vid tio års ålder och som läste mer än en gång per vecka vid 16 års ålder presterade bättre än de som läste mindre. Med andra ord, att läsa för nöjes skull är nära kopplat till ett högre lärande och utveckling, både avseende ord- och begreppsförråd, stavning och matematik. Faktum är att regelbunden läsning åstadkom fyra gånger så stor effekt på barns lärande än att ha en förälder med högre universitetsstudier. Läsning ger barn och unga tillgång till nya ord vilket förklarar kopplingen mellan att läsa för nöjes skull och utvecklingen av ord- och begreppsförrådet. Kopplingen mellan nöjesläsning och utveckling av matematiska förmågor ter sig dock mer förvånande. Forskarna förklarar detta med att nöjesläsning visar barn och unga på nya idéer och förhållningssätt. Samtidigt som de utvecklar sitt ord- och begreppsförråd utvecklar de även sin förmåga att förstå och ta till sig ny information och nya förhållningssätt i skolan. Självständig läsning anses även ge strategier för ett mer självständigt lärande i allmänhet. Oron kring barns och ungas minskande, i jämförelse med tidigare generationer, mängd lästid är stor. Detta är särskilt oroande då denna forskning visar på flera negativa effekter på barns utveckling av intelligens. Att läsa för nöjes skull visade sig också avta under högstadietiden vilket ytterligare bekräftar vikten av ett tillgängligt, kvalitativt och läsfrämjande medieutbud i skola, skolbibliotek och bibliotek. Med nöjesläsningens faktiska och fantastiska effekter på barns och ungas studieresultat färskt i minnet inser jag än en gång vikten av ett läsfrämjande och läsinspirerande förhållningssätt gentemot våra barn och elever, men även gentemot vårdnadshavare och icke att förglömma- pedagoger och lärare i våra verksamheter. Dagens samhällsstruktur och den mängd konkurrens tid för läsning utsätts för innebär ökade krav på insatser som skapar läslust och läsmod- och här kan vi väl alla vara överens- lästvång är inte ett alternativ. Genom att tillgängliggöra kvalitativa och inbjudande medier i det sociokulturella sammanhang som förskola, skola och skolbibliotek erbjuder kan vi ge de olika typer av läsmotivation barn och unga behöver.

Studiebesök Årets skolbibliotek, Växjö

En måndag i slutet av april hade jag förmånen att, tillsammans med en grupp skol- och folkbibliotekarier och en rektor, besöka skolbiblioteket vid Centrumskolan i Växjö- nyligen utnämnt till Årets skolbibliotek och sedan tidigare ett skolbibliotek i världsklass. Växjö kommun är kända för att ha en genomtänkt struktur och organisation för skolbibliotek och skolbiblioteksutveckling- precis den typen av inspiration och påfyllning vi behöver för vårt vidare skolbiblioteksutvecklingsarbete i Halmstad kommun.

Vid Centrumskolan träffar vi Rebecca Borg, skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarie. Hon berättar att det i Växjö kommun finns två skolbibliotekssamordnare på vardera 25% tjänst. Utöver detta arbetar de båda som skolbibliotekarier vid olika skolor i kommunen.

Växjö har 23 skolbibliotekarier på 27 skolbibliotek. Småskolorna är inte bemannade med skolbibliotekarie och har ingen skolbiblioteksverksamhet alls. I kommunen finns 3-4 skolor med integrerade bibliotek. Dessa är bibliotek men anses ej vara skolbibliotek med hänvisning till kompetensen hos bibliotekarierna. Kommunen har ingen bokbuss.

Inom kommunen görs det kontinuerligt satsningar på uppdragsutbildning kring skolbibliotek, pedagogik, metodik och skolutveckling. Det ges även återkommande centrala fortbildningar för rektorer kring skolbiblioteksverksamheten.

Centrumskolan har idag 250-270 elever. Skolan var tidigare en högstadieskola som lades ned och startades om som F-6 skola under annat namn. Den ligger i ett socioekonomiskt tufft område med hög andel flerspråkiga elever, varav ca 30% har somalisk bakgrund. Enligt Rebecca har området högst antal unga arga män i hela Sverige.

En av skolans och skolbibliotekets framgångsfaktorer anger hon vara de medvetna satsningar rektor, Eva-Lotta Karlsson, som är oerhört engagerad i skolbiblioteket gör. Skolbiblioteket har en viktig roll i skolans utvecklingsarbete- skolbibliotekarien ingår i ledningsgruppen och är delaktig i den pedagogiska planeringen. Som skolbibliotekarie är Rebecca och hennes kollegor delaktiga i all fortbildning som lärarna får- som t ex SvA och mattelyftet. Skolbibliotekarien räknas som en av den pedagogiska personalen, med sin egen unika expertis.

Tillsammans med pedagogerna planerar skolbibliotekarien kring temaområden och annan undervisning under läsåret. En del av skolbibliotekariens tid avsätts för fortbildning av lärare. Detta innebär att hon har mindre schemalagd tid i skolbiblioteket och på Centrumskolan har man prioriterat bort en stor del av skolbibliotekariens tid i lokalerna. Skolbiblioteket är till relativt stor del obemannat då skolan istället prioriterar planering i arbetslag och skolbibliotekarien som en del av den pedagogiska verksamheten. Detta innebär ett mindre stöd i val av litteratur och vid utlån. Skolbibliotekariens huvudsakliga uppdrag innefattar undervisning såsom textsamtal och källkritik.

En diskussion de återkommande för är vikten av att förstå att det inom skolan finns kompetenser som alla är lika nödvändiga, att samarbete och samverkan är nyckeln till framgång samt hur detta arbete genomförs på bästa sätt.

Ytterligare en framgångsfaktor är att alla skolbibliotekarier träffas en eftermiddag en gång varje månad. Vid olika tillfälle bidrar och delar alla skolbibliotekarier med sig av sin verksamhet under ca 10-20 min- detta med syfte att skapa nyfikenhet.

Rebecca och Eva-Lotta menar att det inte är alldeles ovanligt att rektorer inte riktigt vet vilken kompetens skolbibliotekarien har och därmed inte heller hur den kan bidra till utveckling av undervisning och en ökad måluppfyllelse. Svenska rektorer tänker alldeles för lite på hur skolbiblioteket kan vara en del i organisationen för att optimera lärandet. Hur skapas utrymme för personer med expertkompetens i verksamheten?

Varför har då Centrumskolan utsetts till årets skolbibliotek?

• Rektors engagemang

• Tydligt talat om vad skolbibliotekarien ska göra och prioritera- en tydlig uppdragsbeskrivning (mot klasser/elever, fortbilda lärare, ut i klassrummen)

• Innovativa skolbibliotekarier- skapande, praktiska verksamheter (knyta ihop med Skapande skola)

• Bloggar, poddradio, radio och tv-program- får in informationskunnigheten. Skapar riktiga, viktiga mottagare för elevernas arbete
• Skolbiblioteket är en självklar del av skolan och verksamheten

Innan vi begav oss hemåt fick vi med oss ett råd: Ligg steget före! Fundera redan innan anställning- Vad är det rektor vill ha skolbibliotekarien till- hur ser det medpedagogiska uppdraget ut och vilka behov och utmaningar ligger till grund för organisationen av verksamhetens skolbibliotek?

Under hemresan bubblade det en mängd tankar i vår minibuss: Vad är skolbibliotek i Halmstad? Hur utmanar vi nuvarande organisation? Vilka behov och utmaningar finns på de olika skolbiblioteken? Vad står det för? Att som kolbibliotekarie fortbilda sin rektor och sina kollegor- ett viktigt mandat. Vilka gemensamma fortbildningar kan vi ha? Vad skulle detta kunna vara i Halmstad?…

Tack Rotary för finansiering och samarbete!

I måndags fick jag än en gång besöka Rotaryföreningen i Halmstad Tylösand och motta 4000:-. Denna förening har varit ett fantastiskt stöd för oss i arbetet med att bygga upp kapprumsbiblioteken på kommunens förskolor. De har uppmärksammat och spridit vårt arbete och sponsrat vår verksamhet med regelbundna summor i snart tre års tid. Inte nog med att den ekonomiska stöttningen möjliggjort genomförandet av satsningen, att utveckla, förbättra och prova nytt. Det finns också en glädje i att någon annan, utanför vår verksamhet, intresserar och engagerar sig för våra frågor. Någon annan tycker att vårt arbete är viktigt, och tar ansvar! Och våra vänner i Rotary har valt att agera istället för att enbart hänge sig åt debatten om förskolan och skolan. De vill hjälpa till eftersom det ligger i samhällets, medborgarnas och hela det demokratiska systemets intresse att våra barn och unga lär sig läsa och skriva.

Vi är så tacksamma att ha en samarbetspartner i Rotary. De pengar vi fick i måndags kommer inte att användas som tidigare gåvor, eftersom arbetet med kapprumsbibliotek gått in i en ny fas i och med möjligheten att teckna avtal med biblioteket. Istället har vi fått frihet att vidareutveckla konceptet och prova ut nya liknande arbetssätt riktat mot våra flerspråkiga elever i förberedelseklass, SvA samt generellt riktat mot skolans yngre åldrar. Vi återkommer här på bloggen när det arbetet kommit igång.

Sommarboken 2015

Barnens bibliotek anordnar för fjärde året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar för barns och ungdomars läsning. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och samtal om det lästa under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

• Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.
• Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.
• Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.
• Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i årets satsning är bibliotek på ca 70 orter anmälda hittills.

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Barns & ungdomars bokläsning ökar

Äntligen ökar bokläsningen i Sverige och det är barnen som står för den största ökningen.

Under 2014 ökade antalet personer som läser böcker, en genomsnittlig dag, från 34 procent (2013) till 36 procent. Siffrorna är framtagna av Göteborgs universitet som varje år mäter svenskarnas mediekonsumtion med hjälp av sin Mediebarometer. Den största ökningen av läsning skedde bland barn (+11%), ungdomar 15-24 år (+8%) och kvinnor (+4%). Dessa resultat går i linje med Bokhandlareföreningens och Förläggarföreningens ökade försäljningssiffror från 2014 som vi skrev om i ett tidigare inlägg. Resultaten visade där att den  totala bokförsäljningen minskar medan försäljning av barn- och ungdomsböcker ökar.

I undersökningen konstaterades också att svensken ägnar i genomsnitt 22 minuter per dag åt bokläsning och hela sex timmar och tjugo minuter åt mediekonsumtion, dvs musik, radio, tidningar och tv. Den största delen spenderas framför internet, hela 123 minuter per dag.

Språkvecka på biblioteket i Falkenberg

22-27 februari arrangerar Falkenbergs bibliotek en temavecka om språk med föreläsningar, teater, skoldatateksvisningar med mera. Temaveckan, som går under namnet ”Mitt språk” går främst av stapeln på huvidbiblioteket i Falkenberg, men även filialen i Ullared har evenemang. Medverkar gör bibliotekarier, logopeder och specialpedagoger m.fl. Se hela programmet här.

Språkväskorna är uppdaterade!

Vi har tidigare skrivit om projektet ”Språkkedjan – en obruten kedja för alla barns språkutveckling” här på bloggen.

Språkkedjan har tagit fram ett antal språkväskor med språkstimulerande material som tränar tal, språk och kommunikation. Under förra året uppdaterades dessa väskor och 90 nya exempelar placerades på Hallands bibliotek för att lånas ut till i första hand föräldrar men även förskolor eller andra i behov av språkstimulerande material. I samband med uppdateringen anordnades också fortbildning i samtliga Hallands kommuner, kring språkutveckling och hur väskorna kan användas för att stimulera barnens språk.

Språkkedjan är ett samarbetsprojekt mellan barnhälsovård och Kultur i Halland – Regionbibliotek. Metoder och material i väskorna är framtagna av en referensgrupp som bestått av logoped, förskolepedagog, bibliotekarier och BVC-sjuksköterska. Här finns mer information om projektet Språkkedjan, och här kan du läsa vanliga frågor och svar kring språkväskorna.

Är det så att det äntligen vänder?- barns & ungdomars läsning

I dagarna publicerades ny och glädjande positiv statistik från Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen. Förhoppningsvis visar statistiken på en länge efterlängtade vändning för barn- och ungdomslitteraturen. Försäljningen av böcker som riktar sig till barn mellan 9-12 år ökade med hela 19,3% under 2014. Att oron som väcktes i samband med redovisningen av fjolårets PISA-resultat har påverkat försäljningen råder det ingen tvekan om.

Försäljningen av barn- och ungdomslitteratur ökade generellt för alla åldrar med 11,5%- något som, enligt Eva Gedin på Nordstedts förlag, hänger ihop med en ökad mängd läsfrämjande aktiviteter i samhället parallellt med att vårdnadshavare fått upp ögonen för vikten av läsning, högläsning och tillgången till litteratur och texter.

Försäljningen av fysiska ljudböcker var den kategori som drog nitlotten under 2014, men en minskning på 20%- detta till fördel för de streamade medierna.

Att bokbranschens försäljning generellt minskade med 2,6% känns trist- men glädjen i beskedet att barns och ungdomars läsning verkar vara på uppgång får minskningen att te sig ganska obetydlig- det är ju framtidens läsare vi vill nå och inspirera! Samtidigt kan jag inte dölja det faktum att jag är nyfiken på vad som händer med böckerna då de väl är köpta- blir de lästa och diskuterade?

Biblioteksrecept – samarbete för skräddarsydd språkstimulans

I detta inlägg vill jag beskriva hur logopeder och barnbibliotekarier samarbetar i Halmstads kommun, ett fruktbart möte mellan kompetenserna som gett många barn tidigt stöd i sin språkutveckling.

När logoped träffat ett barn med språkstörning, eller någon annan typ av språkliga svårigheter, har hen möjlighet att skicka ett biblioteksrecept till valfritt bibliotek. I receptet beskriver logopeden vad barnet behöver hjälp med – t.ex.  samspel, turtagning, ordförråd, frågekonstruktioner, återberättande, negationer eller något särskilt språkljud. Det kan vara både specifika eller generella svårigheter det rör sig om. Mottagande bibliotekarie sätter samman en kasse med material, spel, böcker m.m. som hen bedömer kan vara intressanta för barnet. När barnet och föräldrarna kommer till biblioteket finns materialet färdigt att hämta ut och bibliotekarien visar dessutom föräldrarna hur materialet kan användas

Biblioteksrecepten hjälper barnen att erövra språket eftersom de individanpassas utifrån varje barns behov. Recepten kan också förnyas efterhand som barnet kliver vidare i sin språkutveckling. Det finns även en sidovinst med arbetssättet, eftersom man lockar familjer som vanligtvis inte besöker biblioteket att komma och låna böcker och material, lära känna bibliotekarien och på så vis få en positiv känsla för – och relation till – biblioteket. Varsågod att kika på hur ett biblioteksrecept kan se ut! Bokrecept 2015

Läsinspiration inför ledighet & lov!

Nu stundar ett för många elever efterlängtat jullov. Ett lov som ger många elever möjlighet till vila och rekreation. Vår förhoppning är att boktipslistan kan inspirera vårdnadshavare till bokklappar samt elever till avslappnande och njutbar läsning av en spännande, rolig eller mysig bok!

Skolbibliotekarierna  på tre av Halmstads kommuns skolbibliotek tipsar här om böcker för elever från Förskoleklass till årskurs 9. Alla böcker finns vidare beskrivna på bibliotekens hemsida, Adlibris samt Bokus. Boktipslistan finns i två versioner med syfte att tilltala alla vårdnadshavare och elever: Bokjulklappstips F-9  och Lästips F-9.

I listan finns även en del små tips och tankar från skolbibliotekarierna. Ytterligare tips och tankar hittar ni på deras bloggar: Bibblabloggen och Brunnsåkersskolans bibliotek. Ett liknande inspirationsmaterial finns sedan tidigare framtaget av Nyköpings kommun: Julklappslistan 2014 (1).