Etikettarkiv: bibliotek

Internationella Läskunnighetsdagen – 8 september

Idag, den 8 september, firas den internationella läskunnighetsdagen (The International Literacy Day) för 50e gången världen över. UNESCO deklarerade redan 1965 dagens datum som den internationella läskunnighetens dag och allt sedan dess har skolor, organisationer och samhällen runt om i världen firat dagen med syfte att öka medvetenheten kring vikten av en god läskunnighet hos världens befolkning. Målet med dagen har sedan 1965 varit att en dag kunna utrota analfabetismen- som ju är ett brott mot mänskliga rättigheter. Idag finns det, enligt UNESCO, 759 miljoner vuxna analfabeter, varav dryga 65% är kvinnor.

Intliteracyday

Den internationella läskunnighetsdagen syftar till att uppmärksamma allas rätt till en fungerande läsförmåga och läsförståelse i ett demokratiskt fungerande samhälle. Dagen ger samhällen, skolor, familjer och barn möjlighet att återupptäcka glädjen i att läsa samtidigt som det skapar förståelse för de som inte har tillgång till utbildning och därmed möjlighet till läskunnighet.Vare sig det gäller läsning eller skrivning så är läs- och skrivkunnigheten vägen till en orörd värld- vår fantasi. Läskunnigheten är inte bara en mänsklig rättighet utan också en viktig byggsten i människans lärande och kunskapande och utveckling. Läskunnighet är en avgörande katalysator för social och global utveckling internationellt, nationellt och lokalt.

Effekterna av läsokunnighet är de samma oavsett om vi befinner oss i ett utvecklings- eller ett industriland. Detta innebär att läsokunnighetens effekter; begränsade möjligheter till anställning och inkomst, högre risker för dålig hälsa, brottslighet och behov av sociala bidrag, finns överallt där läsokunnighet finns. Särskilt tydligt är att flickors tillgång till utbildning tjänar ett högre syfte.

Temat för 2015 års internationella läskunnighetsdag är Läskunnighet och hållbara samhällen. Läskunnighet är nyckeln till en fortsatt utveckling och också en förutsättning för att utveckla kunskaper, förmågor, attityder, värderingar och samhällen. Samtidigt kräver utvecklandet av läskunnighet faktorer såsom hälsa, arbete och utbildning för att lyckas. I år syftar dagen därför till att upptäcka kritiska kopplingar och en synergi mellan läskunnigheten och utvecklingen av framtida hållbarhetsmål i samhällen och länder världen över.

New technologies, including mobile telephones, also offer fresh opportunities for literacy for all. We must invest more, and I appeal to all Members States and all our partners to redouble our efforts – political and financial – to ensure that literacy is fully recognized as one of the most powerful accelerators of sustainable development. The future starts with the alphabet.

Dagen kommer, som tidigare år, firas över hela världen med syfte att föra samman världsledare, politiker, företag, föreningar, samhällen, lärare, elever och experter. Hur nyttjar vi då möjligheten att lyfta denna för framtiden så viktiga fråga? Hur informerar och inspirerar vi för att stärka literaciteten och lyfta fram den internationella läskunnighetsdagen i samverkan med lärare, skolbibliotekarier, barn och elever?

Lämna en kommentar

Under Språkutveckling

Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 4

Våra kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor fortsätter att utvecklas. Sedan ett år tillbaka finns kapprumsbibliotek även i några skolor, och nytt för hösten 2015 är att vi utvecklar och prövar ett kapprumsbibliotek i en av våra förberedelseklasser för nyanlända ungdomar. Mer om det i ett senare inlägg.

När vi drog igång kapprumsbiblioteken visste vi inte hur den nya bibliotekstjänsten skulle påverka familjernas övriga biblioteksvanor. En farhåga var att föräldrarna skulle bli mindre motiverade att åka till biblioteken när kapprumsbiblioteken tillgängliggjorde lån av barnböcker i samband med lämning och hämtning på förskolan. Eller ännu värre, att de helt skulle sluta besöka ordinarie bibliotek.

I den enkät som föräldrarna fick fylla i före uppstarten, och sedan återigen efter drygt ett halvår, ställde vi därför frågan: ”Hur ofta brukar ni besöka biblioteket?” Glädjande nog kunde vi se att föräldrarna på samtliga förskolor ökade sina biblioteksbesök efter att vi startat kapprumsbiblioteken. Nedan ser ni sammanställningen, där blå staplar visar mätning 1 och röda staplar visar mätning 2. Siffrorna på y-axeln visar andelen föräldrar i procent, där varje streck motsvarar 5%. På x-axeln är intervallet, läst från vänster till höger, 1: Varje vecka, 2: Varje månad, 3: Varje halvår, 4: Varje år, 5: Mer sällan.

Önskvärt är alltså många höga röda staplar till vänster i diagrammet, eller bibehållna lika höga blåa och röda staplar till vänster i diagrammet.

Bibl Asken

På förskola 1 är det ingen förälder som uppger att de besöker biblioteket varje vecka, varken före eller efter kapprumsbibliotekets införande. Vid nästa stapel ”Varje månad” ser vi att den röda stapeln som markerar andra mättillfället, visar en ökning med ca tio procentenheter. De följande två intervallen ”Varje halvår” och ”Varje år” har minskat, vilket skulle kunna innebära att det är de föräldrarna som har ökat sina biblioteksbesök under projektets gång.

Bibl KLackerup

På vår andra förskola kan man se att här finns en del föräldrar som besöker biblioteket varje vecka (staplarna längst till vänster) och att det sker en marginell ökning under projektets gång (röda stapeln). De röda staplarna i andra och fjärde intervallet (”Varje månad” och ”Varje år”) ökar, medan vi ser att det är färre föräldrar som uppgivit att de besöker biblioteket ”Varje halvår” (Tredje intervallets staplar) och ”Mer sällan” (femte intervallets staplar).

Bibl Ringblomman

På vår tredje förskola ser vi en stor ökning (röda staplar) i första intervallet, alltså ”Varje vecka”, troligtvis är ökningen till viss del hämtad från den grupp föräldrar som vid första enkäten uppgav att de besökte biblioteket ”Varje månad” (tredje stapeln) och ”Mer sällan” (femte stapeln) eftersom de grupperna har minskat.

Sammantaget kan sägas att vi ser en positiv utveckling, och att kapprumsbiblioteken verkar fungera som en motivator för att besöka ordinarie bibliotek. Kapprumsbiblioteken är bara en aptitretare, det är ju på de stora ordinarie biblioteken som den största bokskatten finns. Vi har än så länge inte sett någonstans att kapprumsbiblioteken lett till en minskning av besöken på de ordinarie biblioteken.

1 kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, läsning, språk, Språkutveckling, Tidiga insatser

Grattis Pippi 70 år

En kväll för ungefär åtta år sedan stod vi föräldrar smygandes utanför yngsta dotterns rum efter läggdags. Vi hade svårt att slita oss från den föreställning som pågick där inne i mörkret. Ljudligt, och med varierande röstlägen, reciterade hon Pippi Långstrump i Söderhavet. Under en ganska lång period var det den sagan vi läst, om och om igen, de där sexhundrafemtiotvå gångerna som barn vill höra samma saga. Flera kvällar i rad satt vi sedan där och fick äran att lyssna till sagan- tills berättaren sömndrucket mumlade de sista orden.

Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump har just den härliga effekten på barn- de fascineras och roas genom sina resor i hennes värld. Under sina 70 år har Pippi fått miljoner barn, och en del vuxna, över hela jorden att skratta och kanske mysrysa lite, samtidigt som hon retat gallfeber på en del pedagoger, debattörer och professorer.

Sedan länge är den 21 maj 1945 utsedd till Pippis födelsedag- den 21 maj för att det är dottern Karins födelsedag och den dag då hon fick det första utkastet i födelsedagspresent och 1945 för att det är året då Boken om Pippi Långstrump gavs ut.

pippiexp

Idag har det getts ut 27 olika titlar om Pippi Långstrump, som passande nog, har översatts till 70 språk som sedan sålt i ca 60 miljoner exemplar. Pippi har blivit omformad till åtta filmer, två tv-serier, två tv-filmer och minst 800 professionella teateruppsättningar. Hon har gett upphov till akademiska avhandlingar, blivit utsedd till den viktigaste kulturhändelsen på 150 år och tolkats på längden och tvären ur alla upptänkliga perspektiv (Rabén & Sjögren).

Den fantastiska berättelsen om Pippi växte fram hos Astrid Lindgren under en mörk tid, både ute i världen och i hennes egen värld. I Europa härjade de mörka krigsåren och världen behövde verkligen en tjej som kunde ta itu med elaka översittare. I hemmet fanns sjukdom, tonårstrots och makens otrohet som krävande faktorer. Under dottern Karins sjukdom bad hon att få höra om Pippi Långstrump.

”Om jag överhuvudtaget har haft någon särskild avsikt med Pippi-figuren, utöver att roa mina späda läsare så har det varit detta – att visa dem att man kan ha makt utan att missbruka den, ty av alla konststycken i livet är det tydligen det allra svåraste. Överallt missbrukas makt.”

pippi_instagram1b_220

Pippi kom att bli en kultfigur bland dottern och dennes kamrater vilket ledde till att tioårs presenten blev just det första utkastet av boken Pippi Långstrump.

Den 22 april 2015 ges Boken om Pippi Långstrump ut i nyutgåva. Den är delvis reviderad av Astrid Lindgren själv. I samma anda som hon gjorde 1993 har Rabén & Sjögren och Saltkråkan, överallt där det förekommer, ersatt n-ordet med prefixet ”söderhavs”. Dessutom har Ingrid Vang Nymans originalillustrationer restaurerats och färglagts till den nya utgåvan.


Precis som annan stor litteratur säger hon någonting viktigt om samtiden och de utmaningar människor står inför. Hon läses som en feministisk ikon, en anti-auktoritär frihetshjälte, en aktivist för barns rättigheter, ett ensamkommande flyktingbarn, en pacifist, en kämpe för de svaga och utsatta, en lekfull livsnjutare i ett teknifierat samhälle och mycket, mycket mer (Rabén & Sjögren).

Grattis Pippi på 70 års dagen- och tack för alla härliga lässtunder!

 

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Föräldrar, Författare

Att läsa för nöjes skull förbättrar barns hjärnor och lärande

En långsiktig studie, Social inequalities in cognitive scores at age 16,som kontinuerligt genomförs på 17 000 barn visar att läsning för nöjes skull förbättrar läsförståelse och ord- och begreppsförrådet, men även matematiska förmågor. Det kommer säkerligen inte som en överraskning att språkstarka barn tenderar att läsa mer för nöjes skull än språksvaga barn. Frågan forskarna Sullivan och Brown ställer sig är huruvida att läsa för nöjes skull ökar inlärningshastigheten hos barn? Denna fråga söker de svar på i The British Cohort study som följer levnadsförhållandena och utvecklingen hos fler än 17 000 individer födda och boende i England, Scottland och Wales under en specifik vecka år 1970. Under de år studien pågått har barnen och deras vårdnadshavare återkommande intervjuats med syfte att utvärdera olika aspekter, såsom utbildning, anställning, fysisk och psykisk hälsa och de effekter dessa har på individens utveckling under lång tidsperiod. Bland annat har mödrarna till barnen fått svara på frågor gällande hemmets läskultur, hur ofta barnet blir högläst för, läsvanor hos de vuxna i familjen, vilka olika medier de läser samt de vuxnas läsförmåga. unga Sex tusen av de 17 000 genomförde flera olika kognitiva tester vid 16 års ålder. Med hjälp av dessa jämfördes resultaten hos barn med liknande socioekonomisk bakgrund som uppnådde liknande resultat vid fem och tio års ålder och forskarna konstaterade att de som återkommande läste böcker vid tio års ålder och som läste mer än en gång per vecka vid 16 års ålder presterade bättre än de som läste mindre. Med andra ord, att läsa för nöjes skull är nära kopplat till ett högre lärande och utveckling, både avseende ord- och begreppsförråd, stavning och matematik. Faktum är att regelbunden läsning åstadkom fyra gånger så stor effekt på barns lärande än att ha en förälder med högre universitetsstudier. Läsning ger barn och unga tillgång till nya ord vilket förklarar kopplingen mellan att läsa för nöjes skull och utvecklingen av ord- och begreppsförrådet. Kopplingen mellan nöjesläsning och utveckling av matematiska förmågor ter sig dock mer förvånande. Forskarna förklarar detta med att nöjesläsning visar barn och unga på nya idéer och förhållningssätt. Samtidigt som de utvecklar sitt ord- och begreppsförråd utvecklar de även sin förmåga att förstå och ta till sig ny information och nya förhållningssätt i skolan. Självständig läsning anses även ge strategier för ett mer självständigt lärande i allmänhet. Oron kring barns och ungas minskande, i jämförelse med tidigare generationer, mängd lästid är stor. Detta är särskilt oroande då denna forskning visar på flera negativa effekter på barns utveckling av intelligens. Att läsa för nöjes skull visade sig också avta under högstadietiden vilket ytterligare bekräftar vikten av ett tillgängligt, kvalitativt och läsfrämjande medieutbud i skola, skolbibliotek och bibliotek. Med nöjesläsningens faktiska och fantastiska effekter på barns och ungas studieresultat färskt i minnet inser jag än en gång vikten av ett läsfrämjande och läsinspirerande förhållningssätt gentemot våra barn och elever, men även gentemot vårdnadshavare och icke att förglömma- pedagoger och lärare i våra verksamheter. Dagens samhällsstruktur och den mängd konkurrens tid för läsning utsätts för innebär ökade krav på insatser som skapar läslust och läsmod- och här kan vi väl alla vara överens- lästvång är inte ett alternativ. Genom att tillgängliggöra kvalitativa och inbjudande medier i det sociokulturella sammanhang som förskola, skola och skolbibliotek erbjuder kan vi ge de olika typer av läsmotivation barn och unga behöver.

10 kommentarer

Under Förskola, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, lärare, läsning, språk, Språkutveckling, vårdnadshavare

Studiebesök Årets skolbibliotek, Växjö

En måndag i slutet av april hade jag förmånen att, tillsammans med en grupp skol- och folkbibliotekarier och en rektor, besöka skolbiblioteket vid Centrumskolan i Växjö- nyligen utnämnt till Årets skolbibliotek och sedan tidigare ett skolbibliotek i världsklass. Växjö kommun är kända för att ha en genomtänkt struktur och organisation för skolbibliotek och skolbiblioteksutveckling- precis den typen av inspiration och påfyllning vi behöver för vårt vidare skolbiblioteksutvecklingsarbete i Halmstad kommun.


Vid Centrumskolan träffar vi Rebecca Borg, skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarie. Hon berättar att det i Växjö kommun finns två skolbibliotekssamordnare på vardera 25% tjänst. Utöver detta arbetar de båda som skolbibliotekarier vid olika skolor i kommunen.

Växjö har 23 skolbibliotekarier på 27 skolbibliotek. Småskolorna är inte bemannade med skolbibliotekarie och har ingen skolbiblioteksverksamhet alls. I kommunen finns 3-4 skolor med integrerade bibliotek. Dessa är bibliotek men anses ej vara skolbibliotek med hänvisning till kompetensen hos bibliotekarierna. Kommunen har ingen bokbuss.

Inom kommunen görs det kontinuerligt satsningar på uppdragsutbildning kring skolbibliotek, pedagogik, metodik och skolutveckling. Det ges även återkommande centrala fortbildningar för rektorer kring skolbiblioteksverksamheten.

Centrumskolan har idag 250-270 elever. Skolan var tidigare en högstadieskola som lades ned och startades om som F-6 skola under annat namn. Den ligger i ett socioekonomiskt tufft område med hög andel flerspråkiga elever, varav ca 30% har somalisk bakgrund. Enligt Rebecca har området högst antal unga arga män i hela Sverige.

vöbib3

En av skolans och skolbibliotekets framgångsfaktorer anger hon vara de medvetna satsningar rektor, Eva-Lotta Karlsson, som är oerhört engagerad i skolbiblioteket gör. Skolbiblioteket har en viktig roll i skolans utvecklingsarbete- skolbibliotekarien ingår i ledningsgruppen och är delaktig i den pedagogiska planeringen. Som skolbibliotekarie är Rebecca och hennes kollegor delaktiga i all fortbildning som lärarna får- som t ex SvA och mattelyftet. Skolbibliotekarien räknas som en av den pedagogiska personalen, med sin egen unika expertis.

RebeccaTillsammans med pedagogerna planerar skolbibliotekarien kring temaområden och annan undervisning under läsåret. En del av skolbibliotekariens tid avsätts för fortbildning av lärare. Detta innebär att hon har mindre schemalagd tid i skolbiblioteket och på Centrumskolan har man prioriterat bort en stor del av skolbibliotekariens tid i lokalerna. Skolbiblioteket är till relativt stor del obemannat då skolan istället prioriterar planering i arbetslag och skolbibliotekarien som en del av den pedagogiska verksamheten. Detta innebär ett mindre stöd i val av litteratur och vid utlån. Skolbibliotekariens huvudsakliga uppdrag innefattar undervisning såsom textsamtal och källkritik.

En diskussion de återkommande för är vikten av att förstå att det inom skolan finns kompetenser som alla är lika nödvändiga, att samarbete och samverkan är nyckeln till framgång samt hur detta arbete genomförs på bästa sätt.

Ytterligare en framgångsfaktor är att alla skolbibliotekarier träffas en eftermiddag en gång varje månad. Vid olika tillfälle bidrar och delar alla skolbibliotekarier med sig av sin verksamhet under ca 10-20 min- detta med syfte att skapa nyfikenhet.

Rebecca och Eva-Lotta menar att det inte är alldeles ovanligt att rektorer inte riktigt vet vilken kompetens skolbibliotekarien har och därmed inte heller hur den kan bidra till utveckling av undervisning och en ökad måluppfyllelse. Svenska rektorer tänker alldeles för lite på hur skolbiblioteket kan vara en del i organisationen för att optimera lärandet. Hur skapas utrymme för personer med expertkompetens i verksamheten?

Varför har då Centrumskolan utsetts till årets skolbibliotek?

  • Rektors engagemang
  • Tydligt talat om vad skolbibliotekarien ska göra och prioritera- en tydlig uppdragsbeskrivning (mot klasser/elever, fortbilda lärare, ut i klassrummen)
  • Innovativa skolbibliotekarier- skapande, praktiska verksamheter (knyta ihop med Skapande skola)
  • Bloggar, poddradio, radio och tv-program- får in informationskunnigheten. Skapar riktiga, viktiga mottagare för elevernas arbete
  • Skolbiblioteket är en självklar del av skolan och verksamheten

vöbib2Vöbib

Innan vi begav oss hemåt fick vi med oss ett råd: Ligg steget före! Fundera redan innan anställning- Vad är det rektor vill ha skolbibliotekarien till- hur ser det medpedagogiska uppdraget ut och vilka behov och utmaningar ligger till grund för organisationen av verksamhetens skolbibliotek?

Under hemresan bubblade det en mängd tankar i vår minibuss: Vad är skolbibliotek i Halmstad? Hur utmanar vi nuvarande organisation? Vilka behov och utmaningar finns på de olika skolbiblioteken? Vad står det för? Att som kolbibliotekarie fortbilda sin rektor och sina kollegor- ett viktigt mandat. Vilka gemensamma fortbildningar kan vi ha? Vad skulle detta kunna vara i Halmstad?…

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskoleklass, grundskola, rektor, skolbibliotek, skolutveckling, Språkutveckling

Tack Rotary för finansiering och samarbete!

Rotary

I måndags fick jag än en gång besöka Rotaryföreningen i Halmstad Tylösand och motta 4000:-. Denna förening har varit ett fantastiskt stöd för oss i arbetet med att bygga upp kapprumsbiblioteken på kommunens förskolor. De har uppmärksammat och spridit vårt arbete och sponsrat vår verksamhet med regelbundna summor i snart tre års tid. Inte nog med att den ekonomiska stöttningen möjliggjort genomförandet av satsningen, att utveckla, förbättra och prova nytt. Det finns också en glädje i att någon annan, utanför vår verksamhet, intresserar och engagerar sig för våra frågor. Någon annan tycker att vårt arbete är viktigt, och tar ansvar! Och våra vänner i Rotary har valt att agera istället för att enbart hänge sig åt debatten om förskolan och skolan. De vill hjälpa till eftersom det ligger i samhällets, medborgarnas och hela det demokratiska systemets intresse att våra barn och unga lär sig läsa och skriva.

Vi är så tacksamma att ha en samarbetspartner i Rotary. De pengar vi fick i måndags kommer inte att användas som tidigare gåvor, eftersom arbetet med kapprumsbibliotek gått in i en ny fas i och med möjligheten att teckna avtal med biblioteket. Istället har vi fått frihet att vidareutveckla konceptet och prova ut nya liknande arbetssätt riktat mot våra flerspråkiga elever i förberedelseklass, SvA samt generellt riktat mot skolans yngre åldrar. Vi återkommer här på bloggen när det arbetet kommit igång.

rotary 2 rotary 3

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, kapprumsbibliotek, läsfrämjande, Rotary, Rotary Halmstad Tylösand, samarbete, Språkutveckling, Tidiga insatser

Sommarboken 2015

Sommarboken

Barnens bibliotek anordnar för fjärde året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar för barns och ungdomars läsning. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och samtal om det lästa under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

  • Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.
  • Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.
  • Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.
  • Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i årets satsning är bibliotek på ca 70 orter anmälda hittills.

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, bibliotek, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, läsfrämjande, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Ungdomslitteratur