Grattis Pippi 70 år

En kväll för ungefär åtta år sedan stod vi föräldrar smygandes utanför yngsta dotterns rum efter läggdags. Vi hade svårt att slita oss från den föreställning som pågick där inne i mörkret. Ljudligt, och med varierande röstlägen, reciterade hon Pippi Långstrump i Söderhavet. Under en ganska lång period var det den sagan vi läst, om och om igen, de där sexhundrafemtiotvå gångerna som barn vill höra samma saga. Flera kvällar i rad satt vi sedan där och fick äran att lyssna till sagan- tills berättaren sömndrucket mumlade de sista orden.

Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump har just den härliga effekten på barn- de fascineras och roas genom sina resor i hennes värld. Under sina 70 år har Pippi fått miljoner barn, och en del vuxna, över hela jorden att skratta och kanske mysrysa lite, samtidigt som hon retat gallfeber på en del pedagoger, debattörer och professorer.

Sedan länge är den 21 maj 1945 utsedd till Pippis födelsedag- den 21 maj för att det är dottern Karins födelsedag och den dag då hon fick det första utkastet i födelsedagspresent och 1945 för att det är året då Boken om Pippi Långstrump gavs ut.

Idag har det getts ut 27 olika titlar om Pippi Långstrump, som passande nog, har översatts till 70 språk som sedan sålt i ca 60 miljoner exemplar. Pippi har blivit omformad till åtta filmer, två tv-serier, två tv-filmer och minst 800 professionella teateruppsättningar. Hon har gett upphov till akademiska avhandlingar, blivit utsedd till den viktigaste kulturhändelsen på 150 år och tolkats på längden och tvären ur alla upptänkliga perspektiv (Rabén & Sjögren).

Den fantastiska berättelsen om Pippi växte fram hos Astrid Lindgren under en mörk tid, både ute i världen och i hennes egen värld. I Europa härjade de mörka krigsåren och världen behövde verkligen en tjej som kunde ta itu med elaka översittare. I hemmet fanns sjukdom, tonårstrots och makens otrohet som krävande faktorer. Under dottern Karins sjukdom bad hon att få höra om Pippi Långstrump.

”Om jag överhuvudtaget har haft någon särskild avsikt med Pippi-figuren, utöver att roa mina späda läsare så har det varit detta – att visa dem att man kan ha makt utan att missbruka den, ty av alla konststycken i livet är det tydligen det allra svåraste. Överallt missbrukas makt.”

Pippi kom att bli en kultfigur bland dottern och dennes kamrater vilket ledde till att tioårs presenten blev just det första utkastet av boken Pippi Långstrump.

Den 22 april 2015 ges Boken om Pippi Långstrump ut i nyutgåva. Den är delvis reviderad av Astrid Lindgren själv. I samma anda som hon gjorde 1993 har Rabén & Sjögren och Saltkråkan, överallt där det förekommer, ersatt n-ordet med prefixet ”söderhavs”. Dessutom har Ingrid Vang Nymans originalillustrationer restaurerats och färglagts till den nya utgåvan.

Precis som annan stor litteratur säger hon någonting viktigt om samtiden och de utmaningar människor står inför. Hon läses som en feministisk ikon, en anti-auktoritär frihetshjälte, en aktivist för barns rättigheter, ett ensamkommande flyktingbarn, en pacifist, en kämpe för de svaga och utsatta, en lekfull livsnjutare i ett teknifierat samhälle och mycket, mycket mer (Rabén & Sjögren).

Grattis Pippi på 70 års dagen- och tack för alla härliga lässtunder!

 

 

Annons

Världen genom bilderböcker

Lagom till vårens utdelning av ALMA-priset släppte IFLA (The International Federation of Library Associations and Institutions) den andra upplagan av The world Through Picture Books Catalogue för fri nedladdning.

IFLA arbetar för att tillgängliggöra ett utbud av bilderböcker från hela världen som rekommenderats av bibliotekarier i så många som 52 länder. Syftet med projektet är också att lyfta fram bilderboken och säkerställa alla barns tillgång till den.

Katalogen innehåller 500 böcker på 37 olika språk och ger en överblick över dagens internationella bilderboksutbud och vilka som i nuläget är de mest populära. I listan finns flera populära och väl ansedda svenska bilderboksförfattare och illustratörer såsom Gunilla Bergström, Pija Lindenbaum, Barbro Lindgren och Elsa Beskow.

Sverige har en lång tradition av kvalitativa bilderböcker att tillgå ur både ett pedagogiskt och ett hemperspektiv. Med hjälp av katalogen får vi tillgång till internationella titlar, författare och illustratörer som stödjer barns/elevers kulturella identitet och deltagande i det flerspråkiga samhället. Katalogen erbjuder också inspiration kring hur denna kan användas ur både bibliotekariens och barnets/elevens perspektiv.

Lyckade samtal

Jag läser en artikel om minnesforskning. Att hjärnan är bra på att se och minnas det som är jobbigt och svårt, medan positiva saker lätt glöms bort. En motgång har lika stor effekt på oss som tre framgångar. Hjärnan verkar samla och lagra de negativa stunderna i större utsträckning än de positiva. Dessutom vill hjärnan hitta mönster, och fungerar associativt, d.v.s. den vill tänka likt. I hjärnans inre monolog som speglar just mina tankar skulle det kanske kunna fungera så här efter en dag på högskolan; ”Studenterna verkade lite frågande när jag föreläste idag. När jag tänker efter kändes det inte så bra förra tillfället heller. Jag måste jobba igenom strukturen igen, och försöka bli ännu tydligare. Jag är nog inte så bra som lärare, hur ska jag klara resten av kursen…” En dålig känsla kommer på det sättet att smitta av sig på mina minnen från tidigare tillfällen, och på framtida tillfällen. Det kommer krävas mer än dubbelt så många lyckanden än misslyckanden, för att de lyckade tillfällena ska få den dominerande platsen i mitt medvetande. Jag tänker på alla barn med språksvårigheter, som därmed har svårt att göra sig förstådda. Hur frustrerande och ledsamt det måste vara att vilja uttrycka sig, men så ofta misslyckas. Hur dessa misslyckanden växer på barnet och i vissa fall blir som ett skal. Barnet blir mer och mer isolerad i sin bristande kommunikation. Utan språket blir varje människa en ö, utan fungerande broar för att ta sig till grannlandet. När jag jobbar i verksamheten med dessa barn sätter vi ofta upp mål som på olika sätt handlar om att förbättra kommunikationen, eller barnets möjligheter att kommunicera. Men vårt främsta mål är alltid detta: Barnet måste få lyckade samtal! Att inte göra sig förstådd innebär att misslyckas i sin intention att kommunicera. Upprepade misslyckanden sänker motivationen att försöka igen. Sammanbrott i kommunikationen gör inte bara att barnet får problem med att uttrycka sig där och då, utan även att barnets bild av sig själv påverkas. För varje misslyckat samtal barnet är med om, krävs minst det dubbla antalet lyckade samtal för att konkurrera ut det dåliga minnet i hjärnan, och ge barnet bilden av sig själv som en kommunikatör. Som en som kan påverka sitt liv och sin omvärld med hjälp av sitt språk. Jag tänker att detta gäller i alla möjliga sammanhang; samtal, läsning, skrivning, muntliga redovisningar, förstå instruktioner o.s.v. Alla barn måste få lyckas varje dag. Och alla barn måste få uppleva lyckade samtal, lässtunder, berättelser o.s.v. varje dag. För barn med språkliga svårigheter gäller det att hitta strategier som fungerar. Kanske är det tecken som behövs, eller tid. För några barn är det en kontaktbok, eller foton. I arbetet med att skapa lyckade samtal måste alla i barnets omgivning samarbeta – föräldrar, syskon, släkt, pedagoger, kamrater, träningsledare m.fl. Lyckade samtal kan nås med tal, tecken, bilder, gester, det skrivna ordet, foton m.m. Det viktiga är inte HUR det sägs, utan VAD som sägs. Att någon förstår och kan ta emot det barnet säger, så att barnet får stärka bilden av sig själv som en god kommunikatör vars tankar är värda att lyssna på.

Skapa berättelser med Story Cubes

Ett roligt sätt att träna sin berättarförmåga är att använda Rory’s Story Cubes för att skapa historier och berättelser. Story Cubes består av ett antal tärningar med olika bilder, och tanken är att man slår med tärningarna för att genom bilderna få inspiration eller uppslag till vad som ska hända i berättelsen. Man kan använda tärningarna själv, eller jobba i par eller grupper. Man kan använda tärningarna för att sätta igång berättelsen och sedan prata eller skriva fritt utifrån sin fantasi, eller så väljer man att använda tärningarna genom hela berättelsen.

Min erfarenhet är att det går att variera genre, och använda tärningarna i många olika muntliga berättanden eller skrivprocesser såsom poesi, skönlitterärt skrivande, musiktexter, reportage m.m. Allt som krävs är en smula fantasi. Jobbar man i par eller grupper kan skrivprocessen bli väldigt lustfylld och rolig, vilket även kan stärka gruppkänsla och gemenskap när så behövs.

Tärningarna går att använda i muntligt berättande, samt i skrivprocesser i samtliga språkämnen i skolan; svenska, svenska som andraspråk, engelska, modersmål m.fl. I Lgr11 går t.ex. att läsa följande för ämnet svenska: ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. ”

Det finns antagligen nästan lika många användningssätt som det finns användare till Story cubes, och på http://www.storycubes.com kan du läsa mer.

Story cubes kan köpas i välsorterade bokhandlar eller spelbutiker, och brukar kosta mellan hundra och tvåhundra kronor. Tärningarna går också att beställa på nätet.

Kommunikation med lera och konst på Kvarngränds förskola

I detta inlägg gör vi ett besök på en av Halmstads många förskolor, men av respekt för det barn som beskrivs i inlägget namnger jag varken förskolan eller pedagogerna. På denna förskola vistas en kille med stora svårigheter att uttrycka sig förståeligt med hjälp av talet. Han pratar gärna och har massor med ord, men hans bristande uttal gör att både barn och vuxna har svårt att tolka vad han säger. Pojken har under det senaste året blivit alltmer medveten om sitt problem, och är ledsen och frustrerad i perioder.

Förskolan är en s.k. sagoförskola, med starkt fokus på högläsning och boksamtal. Under hösten 2013 utvecklade pedagogerna ett arbetssätt med boksamtalen, som plötsligt möjliggjorde för pojken att återberätta sagan så att alla kan förstå honom. Under ett arbetspass med lera på förskolan började pojken spontant att återskapa figurer från sagan de för tillfället jobbade med. Med enstaka ord och gester kunde han kommunicera till pedagogerna vad det var han såg i sina lerfigurer. Pedagogerna uppmuntrade honom att fortsätta och hjälpte honom att skapa sagans landskap med hjälp av att måla och dekorera en gammal skokartong. Sakta men säkert blev lådan en magisk scen för att återuppleva sagan på ännu ett sätt, och de andra barnens nyfikenhet väcktes. Snart ville de göra likadant som pojken, och själva skapa figurer från sagan och dramatisera med hjälp av dem. Pojkens självförtroende fick en kick och statusen höjdes omedelbart.

De kloka pedagogerna gjorde små lappar med stödord från sagan, och kan med hjälp av dem ge en struktur i pojkens berättande så att det följer en kronologisk ordning och ”röd tråd”. De drar fram lappar, och pojken berättar med hjälp av lerfigurerna i sagolandskapet som han skapat i den vackert målade skokartongen.  Hans ögon lyser medan han pratar – och alla förstår! Utan rekvisitan hade det varit mycket svårt att följa hans berättelse, men tack vara pojkens och pedagogernas samarbete har han hittat ytterligare ett sätt att uttrycka sig på. Han tar ofta fram sina lerfigurer och berättar gärna sagan för föräldrar, barn och besökande på förskolan.

För barn med olika typer av språkliga svårigheter är det mycket viktigt att både föräldrar och förskola jobbar aktivt med en mångfald av uttryckssätt, eftersom flera kommunikationssätt stärker varandra. Och historien om pojken på Kvarngränd illustrerar det kanske viktigaste av allt – att lyckade samtal skapar självförtroende, tro på sin egen kommunikativa förmåga och ökad lust att kommunicera mer.