Etikettarkiv: barnboken

Språkfokus i förskolan- glöm alfabetet & läs högt för barnen

I mina möten med föräldrar till barn i 4-6 årsåldern får jag ofta frågan om deras telningar måste kunna läsa då de börjar förskoleklass och/eller åk 1. Det är inte heller helt ovanligt att vårdnadshavare och pedagoger i förskolan tragglar alfabetet och räkning med barn i både 2-, 3- och fyraårsåldern med förhoppningen att ge dem en trygg start och en god akademisk självkänsla redan från början.

Enligt Lundberg (2007) är den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse ordkunskap. Vi vet att ett barn vid start i förskoleklass bör ha med sig åtminstone 6000 ord och begrepp för att klara de första åren i skolan. Idag kommer barn till skolan med ett oerhört varierat ord- och begreppsförråd, vilket självklart påverkar deras vidare lärande. Ett språksvagt barn anses ha ca 3000- 5000 ord och begrepp medan ett språkstarkt barn har mellan 17 000-20 000 (Lundberg, 2007, Frost, 2009). Vi vet också att mer än ca 80% av barnens ordförråd utvecklas i mötet med texter och böcker (Salo).

Nyligen publicerades en stor brittisk studie, The Millennium Cohort Study, som är gjord på 19 000 barn födda under början av 2000-talet. Barnen i studien har följts sedan de var 3 år, de började skolan vid fem års ålder och följdes kontinuerligt till dess att de fyllde 11 år.

Studien visar att de barn som regelbundet får sagor lästa för sig utvecklas i en högre hastighet och bättre än andra barn och att det i princip bara finns ett sätt att påverka barns intelligens- genom att läsa högt för dem. Vad innebär detta för våra svenska barn i förhållande till Läsrörelsens undersökning (2012) som visade att andelen föräldrar som läser för sina barn dagligen har minskat drastiskt- till 35%? Vad innebär det för förskolan och dess pedagoger?

Om du vill att ditt barn ska bli intelligent så läs för det. Vill du att det ska bli ännu mer intelligentare- läs ännu mer för det.

Albert Einstein

Enligt studien har treåringar vars vårdnadshavare, eller andra vuxna, läser för dem dagligen mycket stora fördelar då de börjar skolan. I genomsnitt ligger dessa barn 2,8 månader före sina jämnåriga avseende språk och kommunikation. Att ta del av ett muntligt berättande har också en positiv effekt på barnens utveckling av språkliga strategier- aktuell barngrupp visar även på ett försprång avseende matematik där de ligger 2,4 månader före i utvecklingen.

Den slutsats forskarteamet i nuläget kan dra är att det i stort sett verkar vara helt bortkastat att lära en treåring alfabetet och att räkna då de två år senare inte har någon som helst fördel gentemot de barn som aldrig lärt sig detta.

Enligt Sue Palmer, brittisk expert på barns utveckling, innebär barns möte med högläsningen också något större än själva högläsningen i sig- det handlar i högsta grad om mänsklig interaktion. Inför skolstart behöver barn ha med sig kunskap om böcker, positiva relationer till böcker men framförallt måste de ha mött goda läsförebilder.

Lsandepappa

Viktig är också vår medvetenhet kring att om vi enbart läser högt för barnen, utan att bearbeta textinnehållet, ger det emellertid inte några större effekter, varken på barnens ordförråd, deras tidiga litteracitetsutveckling, deras medvetenhet om narrativa strukturer eller tillägnande av skriftspråkets mer komplexa grammatiska strukturer (Damber, 2014).  Vid högläsning är medvetenheten kring syftet och målet, vilken förmåga vi vill att barnen ska utveckla, är tydligt!

3 kommentarer

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förskola, Förskoleklass, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, litteracitet, Lpfö 98, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Språkvecka på biblioteket i Falkenberg

22-27 februari arrangerar Falkenbergs bibliotek en temavecka om språk med föreläsningar, teater, skoldatateksvisningar med mera. Temaveckan, som går under namnet ”Mitt språk” går främst av stapeln på huvidbiblioteket i Falkenberg, men även filialen i Ullared har evenemang. Medverkar gör bibliotekarier, logopeder och specialpedagoger m.fl. Se hela programmet här.

Lämna en kommentar

Under bibliotek, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Är det så att det äntligen vänder?- barns & ungdomars läsning

I dagarna publicerades ny och glädjande positiv statistik från Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen. Förhoppningsvis visar statistiken på en länge efterlängtade vändning för barn- och ungdomslitteraturen. Försäljningen av böcker som riktar sig till barn mellan 9-12 år ökade med hela 19,3% under 2014. Att oron som väcktes i samband med redovisningen av fjolårets PISA-resultat har påverkat försäljningen råder det ingen tvekan om.

barnsomläser

Försäljningen av barn- och ungdomslitteratur ökade generellt för alla åldrar med 11,5%- något som, enligt Eva Gedin på Nordstedts förlag, hänger ihop med en ökad mängd läsfrämjande aktiviteter i samhället parallellt med att vårdnadshavare fått upp ögonen för vikten av läsning, högläsning och tillgången till litteratur och texter.

Försäljningen av fysiska ljudböcker var den kategori som drog nitlotten under 2014, men en minskning på 20%- detta till fördel för de streamade medierna.

Att bokbranschens försäljning generellt minskade med 2,6% känns trist- men glädjen i beskedet att barns och ungdomars läsning verkar vara på uppgång får minskningen att te sig ganska obetydlig- det är ju framtidens läsare vi vill nå och inspirera! Samtidigt kan jag inte dölja det faktum att jag är nyfiken på vad som händer med böckerna då de väl är köpta- blir de lästa och diskuterade?

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Författare, Förskola, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Språkutveckling

Biblioteksrecept – samarbete för skräddarsydd språkstimulans

I detta inlägg vill jag beskriva hur logopeder och barnbibliotekarier samarbetar i Halmstads kommun, ett fruktbart möte mellan kompetenserna som gett många barn tidigt stöd i sin språkutveckling.

När logoped träffat ett barn med språkstörning, eller någon annan typ av språkliga svårigheter, har hen möjlighet att skicka ett biblioteksrecept till valfritt bibliotek. I receptet beskriver logopeden vad barnet behöver hjälp med – t.ex.  samspel, turtagning, ordförråd, frågekonstruktioner, återberättande, negationer eller något särskilt språkljud. Det kan vara både specifika eller generella svårigheter det rör sig om. Mottagande bibliotekarie sätter samman en kasse med material, spel, böcker m.m. som hen bedömer kan vara intressanta för barnet. När barnet och föräldrarna kommer till biblioteket finns materialet färdigt att hämta ut och bibliotekarien visar dessutom föräldrarna hur materialet kan användas

Biblioteksrecepten hjälper barnen att erövra språket eftersom de individanpassas utifrån varje barns behov. Recepten kan också förnyas efterhand som barnet kliver vidare i sin språkutveckling. Det finns även en sidovinst med arbetssättet, eftersom man lockar familjer som vanligtvis inte besöker biblioteket att komma och låna böcker och material, lära känna bibliotekarien och på så vis få en positiv känsla för – och relation till – biblioteket. Varsågod att kika på hur ett biblioteksrecept kan se ut! Bokrecept 2015

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grav språkstörning, Högläsning, läromedel, språkförskola, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, tidig kommunikation, Tidiga insatser

Sen upptäckt av svårigheter med läsförståelse

Åsa Elwér har skrivit avhandlingen Early predictors of reading comprehension difficulties som lades fram vid Linköpings Universitet i september 2014. Avhandlingen visar att barn som läser bra men utan att förstå det de läser, oftast inte upptäcks förrän i tioårsåldern.  Man har valt att studera amerikanska, norska och svenska barn och resultaten visar samma sak överallt. Läsförståelseproblemens gemensamma nämnare är stora språkliga problem, såsom litet ordförråd, problem med grammatiken och med återberättande samt svårt att komma ihåg vad de läst.

Barnens läsning är flytande och problemen beror inte på dyslexi. När de läser högt låter det utmärkt, vilket troligtvis är orsaken till att problemen inte uppmärksammas. Sannolikheten för att problemen ska uppmärksammas  är inte stor om man inte medvetet satsar på att fortsätta läsa högt för barnen, diskutera böckerna och jobba med det språkliga innehållet, även efter att barnen ”knäckt koden” och blivit självständiga läsare. Texterna i de böcker som barnen klarar av att läsa under lågstadiet utmanar dem inte tillräckligt,  och om inte lärarna och föräldrarna kompenserar detta genom att fortsätta med högläsning och boksamtal riskerar lågstadiet bli en förlorad tid vad gäller läsförståelseutvecklingen.  Ytterligare ett resultat i Åsa Elwérs avhandling är att barnens språkproblem inte förändras efter att barnen börjat skolan. Problemen är alltså tydliga redan i förskoleåldern och tenderar att vara desamma när barnen börjar mellanstadiet. Detta får mig att tänka på hur oerhört viktigt det är att förskola och skola samarbetar och får till bra överlämningar, samt att man bygger upp smidiga och väl fungerande samarbeten mellan logopedmottagningar och förskola/skola.

Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling surrar några tankar i mitt huvud. Vi vet vilka problemen är, och vad vi kan göra åt dem. Vi vet också hur vi kan identifiera barnen tidigt. Varför görs det då inte alltid? Hur många elevers skolgång blir kantad av misslyckanden som beror på problem med läsförståelsen? I Halmstad gissningsvis 25% av pojkarna och 13% av flickorna, eftersom det är andelen niondeklassare som lämnar grundskolan utan att klara målen för läsförståelse för årskurs 9. Siffran är inte unik, utan tämligen representativ för riksgenomsnittet. Det behövs en förändring NU!

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grundskola, Högläsning, Kartläggning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, ordförråd, Särskilt stöd, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse

Läsinspiration inför ledighet & lov!

Nu stundar ett för många elever efterlängtat jullov. Ett lov som ger många elever möjlighet till vila och rekreation. Vår förhoppning är att boktipslistan kan inspirera vårdnadshavare till bokklappar samt elever till avslappnande och njutbar läsning av en spännande, rolig eller mysig bok!

julklappstips

Skolbibliotekarierna  på tre av Halmstads kommuns skolbibliotek tipsar här om böcker för elever från Förskoleklass till årskurs 9. Alla böcker finns vidare beskrivna på bibliotekens hemsida, Adlibris samt Bokus. Boktipslistan finns i två versioner med syfte att tilltala alla vårdnadshavare och elever: Bokjulklappstips F-9  och Lästips F-9.

julklappsbok

I listan finns även en del små tips och tankar från skolbibliotekarierna. Ytterligare tips och tankar hittar ni på deras bloggar: Bibblabloggen och Brunnsåkersskolans bibliotek. Ett liknande inspirationsmaterial finns sedan tidigare framtaget av Nyköpings kommun: Julklappslistan 2014 (1).

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, litteracitet, Motivation, ordförråd, Språkutveckling, Ungdomslitteratur

Läsfrämjande julklappar

Vid den här tiden på året smids mängder med planer kring julklappar och presenter runt omkring i hus och stugor. Vad kan väl då vara mer på sin plats än några läsfrämjande julklapps- och presenttips?

julklappstips

Den språkdusch barn får genom högläsning och läsning är en viktig del av barnets nycklar till framtiden. Högläsningen är bra för barnets språkutveckling, ordförråd och fantasi men framför allt också för dess självkänsla och aptit på litteratur. Mötet med texter, i olika genrer och mediala former, hjälper barnet att skapa en förståelse kring hur berättelser och texter är uppbyggda och hur språkets symboliska kraft fungerar. Det vi också vet är att barn som blir lästa för blir tänkande vuxna!

För att verka läsfrämjande har vi, i samarbete med våra bibliotekarier och skolbiblitekarier tagit fram julkapps- och presentboktips som våra förskolor och skolor sedan delar ut till barn och vårdnadshavare. Genom att tillhandahålla dessa tips hoppas vi kunna inspirera till en del julklappsböcker under granen hos våra barn och elever. Materialet finns också i en version som fokusera på boken som present, inte som julklapp, då alla barn och elever inte firar den kristna julen.

Att få ett hårt paket med en mysig bok i kan förgylla barns och vårdnadshavares samvaro och skapa oaser av lugn och närhet. Alla vuxna runt om kring barnen har en viktig roll som läsande förebilder. Det är inte alltid helt enkelt att som vårdnadshavare och pedagog ha koll på nyutgivning och populär barn- och ungdomslitteratur. Ett användbart tips är att vända sig till bibliotekets barn- och ungdomsbibliotekarier eller bokhandelns specialister. Ett annat sätt att få tag i kvalitativa boktips är att använda någon av följande källor:

Härliga juliga bokklappar– läsfrämjande boktips till förskolan

Härliga bokpresenter

Julklappslistan 2014 (1)– läsfrämjande boktips från Nyköpings kommun

Julklappstips Högläsning– boktips från bloggen Bokunge

Julklappstips 3-6 år– boktips från bloggen Bokunge

eller genom att ta del av denna inspiration:

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling

Boktipskalender på Barnens bibliotek- version 2014

Ytterligare en julkalender som välkommet återkommer även i år är Barnboksbibliotekets julkalender. Även i år innehåller den en mängd härliga boktips och recensioner med syfte att verka läsfrämjande. Genom att klicka på dagens datum öppnas luckan in till dagens boktips bestående av en recension av boken samt möjligheten att lyssna på en del av den. Boktipsen är varierade för att kunna passa barn och elever i ett 1-16 års perspektiv.

Alla böcker som finns omnämnda går också att vinna genom att delta i utlottningen som finns längst ner på sidan när luckan är öppnad.

BBib

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Författare, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, litteracitet, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Ungdomslitteratur

Världslitteratur i fokus- även i julkalender

Vad innebär begreppet världslitteratur? Enligt Nadel (2012) är världslitteratur verk som läses och diskuteras utanför en nationell och områdesspecifik publik- skönlitteratur som ligger lite utanför den västerländska litteraturkanon. Forskning visar att lärare till stor del fokuserar på nationell litteratur och nationella författare (Nadel, 2012). Vilken litteratur använder vi oftast i vår undervisning och hur medvetna är vi om de val av litteratur och författare vi gör?

Världsbibliotek

I Lgr 11s centrala innehåll står bland annat följande avseende elevers möte med litteratur:

Åk 1-3
Berättande texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Åk 4-6
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

Åk 7-9
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. några skönlitterarärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.ska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

För elever med annat modersmål och annan bakgrund kan användandet av i huvudsak svensk litteratur och svenska författare få stora konsekvenser för utvecklandet av en kulturell och språklig identitet. Att få ta del av litteratur från en mängd delar av världen vidgar alla elevers perspektiv, skapar en större kulturell kompetens men ger framförallt eleverna en större omvärldskunskap och förhoppningsvis även en större tolerans.

Tillgång till litteratur ger i första hand alla elever ett större språk samt ett vidgat ord- och begreppsförråd- något som är avgörande för en framtida skolframgång. I nästa steg ger litteraturen tillgång till textvärldar och föreställningsvärldar långt från den egna verkligenheten- både världar att identifiera sig med och världar att utmanas av.

Om eleverna inte har möjlighet att göra kopplingar till den text de möter, utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper, får de svårare att ta till sig texten och tolka den. De elever vi har i våra klassrum har lika många olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper som där finns antal elever i klassen. Att som eleven med annat modersmål och annan nationell bakgrund ständigt hänvisas till litteratur skriven av svenska författare, som handlar om svenska förhållanden och som tolkas utifrån svensk kultur kan begränsa elevens intresse för läsning och i nästa steg då även deras möjlighet att utveckla sina språk.

Inte bara i val av litteratur för användning i undervisningen måste vi fundera över en större användning av världslitteratur. Detta är ett område vi också måste utveckla då vi köper in litteratur, ur olika genrer, till skolbibliotek, skolor och förskolor.

Frågan vi behöver ställa oss är med andra ord- hur stor del av den litteratur vi använder i vår undervisning är världslitteratur? Väljer vi medvetet, eller kanske till och med omedvetet, att använda en mer nationell litteratur? Varför? Vidare måste vi reflektera över vilka verktyg eleverna behöver för att kunna tolka litteratur, ur ett läsförståelseperspektiv men kanske även ur t ex ett kulturperspektiv?

Idag finns fantastiska källor med världslitteratur att tillgå bland annat via följande sidor:

Världens Alma– på Världens ALMA kan vi följa barn, ungdomar och vuxna på Hjulsta grundskola som arbetar med ALMA-priset på olika sätt. Vill också hjälpa till att sprida den litteratur som ALMA-priset uppmärksammat. Utöver Astrid Lindgrens eget författarskap så finns här fina författare och bilderbokskonstnärer från olika delar av världen

Världslitteratur– lärresurser med många olika lästips från förskola till komvux.

International Childrens Digital Library– läs mer i tidigare vårt tidigare blogginlägg.

Årets julklapp önskar jag kunde bli den härliga klapp innehållande just världslitteraturen och dess författare som skolbibliotekarierna i Växjö i år ger oss. Författarkalendern de presenterar dag för dag under december månad innehåller författarporträtt och boktips, samt en mängd andra relaterade tips, ur ett världslitteraturperspektiv.

Författarkalender

Med andra ord finns det nu inget som hindrar oss- vare sig det gäller att välja världslitteratur till vår undervisning eller om det handlar om att köpa in världslitteratur till den skola eller det skolbibliotek där vi verkar. Och glöm inte- den litteratur vi använde MÅSTE spegla den elevgrupp vi har framför oss- just nu, just idag. Att alla elevgrupper på alla skolor läser samma litteratur ger oss inte likvärdighet!

 

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Författare, Förskoleklass, Flerspråkighet, forskning, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Lgr11, litteracitet, modersmål, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, Ungdomslitteratur

Projektet ”Läs för mig!” leder till avtal

Efter två omgångar av projektet Läs för mig! med fortbildning i nätverksform och kapprumsbibliotek såg vi, med hjälp av de enkäter som genomfördes, den uppsats två lärarstudenter skrev om ämnet samt genom samtal med och utvärderingar av pedagoger och förskolechefer, att projektet fått härliga effekter. Den fråga vi nu ställde oss som projektansvariga var hur vi skulle kunna gå vidare och utveckla arbetet med kapprumsbibliotek. Flera av de förskolor som haft möjlighet att under projekttidens tre månader ha tillgång till ett kapprumsbibliotek började höra av sig och fråga som skulle hända nu- både pedagoger och föräldrar saknade biblioteken och ville ha en fortsättning. Inom projektet har böckerna tillhandahållits genom inköp med hjälp av medel från Rotary och Lions samt genom tillgång till bokpaket ur bibliotekets ordinarie bokbestånd.

429

Vi stod inför frågan hur vi på ett kvalitativt och relativt enkelt sätt skulle kunna erbjuda alla intresserade avdelningar och förskolor tillgång till kapprumsbibliotek. Diskussionerna gick fram och tillbaka inom projektgruppen och mellan våra förvaltningar och mynnade tillslut ut i ett förslag till avtal kring kapprumsbibliotek. Idag, efter att vi kollat avtalets former med våra förvaltningar samt jurister, har vi ett avtal som vi försiktigt lanserades i slutet av vårterminen 2014.

IMG_3607

Avtalet ger en förskolas avdelning tillgång till ett varierat och med stöd av bibliotekarier utvalt bokbestånd till en kostnad av 1000:-/ år. Pedagogerna väljer ut och lånar de ca 30-40 böckerna på närmaste biblioteksfilial. Urvalet görs i samråd med bibliotekarie och med utgångspunkt i aktuell barngrupps intressen och behov samt till viss del utifrån det fokusområde förskolan har. Förskolor med flerspråkiga barn har ett större utbud då alla olika modersmål tillgodoses i största möjliga mån. Förskolan har, inom avtalet, möjlighet att byta ut sitt bibliotek en gång var tredje till fjärde månad med syfte att ge barn och vårdnadshavare tillgång till nya titlar.

Vid utlåning av böcker till kapprumsbiblioteken används ett särskilt Kapprumsbibliotekslånekort. Under tiden böckerna finns på förskolan lånar bibliotekarien om dessa en gång/månad för att på så vis säkerställa lånestatistiken. Inom projektet använde vi oss av lånestickor som minneshjälp för vårdnadshavare samt för att dokumentera lånestatistik. Inom avtalet bestämmer varje förskola/avdelning vilken form av dokumentation kring utlån de väljer att ha- eller inte ha.

Inledningsvis hade vi ganska blygsamma förhoppningar om avtalets genomslag i våra verksamheter- men ganska snart såg vi ett stort intresse. Idag har ca 40 förskoleavdelningar tecknat ett avtal med biblioteken och har därmed tillgång till kapprumsbibliotek.

Avtalet ska under  vårterminen 2015 utvärderas i samverkan med bibliotekarier, pedagoger och förskolechefer.

 

 

5 kommentarer

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, Högläsning, litteracitet, modersmål, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser