Etikettarkiv: app

Tips och idéer för Ipad- material från Spsm

Med stöd av it kan vi idag förenkla många vardagliga rutiner. För att göra IT mer tillgängligt för fler och för att möta den enskildes behov behöver vi ibland göra individuella anpassningar. För många elever kan den personligt anpassade IT-miljön vara av avgörande betydelse för framgång och upplevd livskvalitet. I skolarbetet kan möjligheten till egna inställningar ha stor betydelse för att skapa likvärdiga förutsättningar och bidra till ökad delaktighet. En tillgänglig IT-miljö kan vara avgörande för en elevs möjlighet att uppnå de ställda kunskapskraven. Personliga anpassningar av inställningar är också en möjliggörare vid användning av pekplatta.

Med anledning av många elevers behov av tillgång till alternativa lärverktyg och utifrån detta, i nästa steg, lärares och elevers behov av stöd kring Ipadens funktioner har Specialpedagogiska skolmyndigheten publicerat materialet Tips och idéer för Ipad. Innehållet i skriften är främst skapat för att samla och tydliggöra några funktioner som gör en Ipad mer användbar för många elever, och även lärare. Den beskriver ett urval inställningar och verktyg som finns inbyggda i operativsystemet IOS 8 och målet är att dessa tips ska göra det enklare att hitta och använda de möjligheter till individuella anpassningar som är möjliga i en Ipad.

spsm

I materialet finns instruktioner till en mängd olika funktioner som finns i Ipad som kan vara ett stort stöd för många elever i behov av särskilt stöd, bl a Hjälpmedelsgenväg, Zooma, Tala- markering, Diktering och Guidad åtkomst. De skriftliga instruktionerna i materialet är överskådliga och strukturerade och åtföljs av bilder som förtydligar och förenklar användandet. Som lärare är det dock viktigt att se till alla elever får tillgång till kunskapen om detta, då många av inställningarna kan vara av stor nytta för gemene elev.

Materialet lämpar sig för studiecirkel i arbetslag då de tydliga instruktionerna lätt kan bearbetas i grupp tillsammans med elever och/eller lärare.

Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan antingen hämtas som pdf-dokument eller beställas i alternativa format från order@spsm.se. Kopiering och citering ur skriften är tillåtet, ange dock gärna källan.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, läs- och skrivsvårigheter, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Språkutveckling & utvecklande appar

”Den största ökningen av nätanvändande finns hos barn i låg- och mellanstadieålderar men även betydligt yngre barn vistas på nätet.”
Christina Ohlin- Scheller, Karlstad Universitet

Barn och elever i förskola och skola möter en oerhört stor digital och virtuell värld i vardagen. Dagens unga kommer att möta vuxenlivet med fantastiska förmågor kring, och ett mycket större och annorlunda behov av, teknik och programvaror. Det har konstaterats att barn och ungdomar idag använder tekniken och internet i mycket stor omfattning- troligtvis till större del än vi anar. Vad blir då vår uppgift i detta- som pedagoger och vårdnadshavare?

Vi vet att:

  • 45% av tvååringarna i Sverige använder internet dagligen.
  • dagens fyraåringar använder internet lika mycket idag som en fjortonåring gjorde för tre år sedan.
  • 92% av flickorna i skolålder använder tekniken för att textkommunicera och använda sociala medier
  • 95% av pojkarna ägnar sig åt youtube och 93% av dem använder facebook

Lindqvist, 2014

Idag talar vi om olika digitala användningsmönster där individer som till största delen använder nätet som ett redskap benämns besökare (visitors) och de som istället har nätet som en plats där de ständigt är närvarande, i en mängd processer, är bosatta (residents). Dagens äldre generation, de flesta av oss vuxna, anses vara digitala immigranter, mejlgenerationen, medan de barn och elever vi möter i förskola och skola tillhör den digitalt infödda generationen, messengergenerationen (Ohlin-Scheller, Karlstad Uv). I mötet med den digitala och virtuella världen utvecklar våra elever en litteracitet som vi inte känner till lika väl och kan lika mycket om. Vilka krav ställer denna litteracitet på förskola och skola? Vilken roll får pedagoger i förskola och skola, och vilka kompetenser och kunskaper behöver vi utveckla? Att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt till internet och användandet och delandet av information är också en viktig del.

Till stor del handlar det om att skapa meningsfullhet och en kunskapande miljö för användandet av tekniken. Att hitta rätt i den uppsjö av program och appar som finns är inte lätt, än mindre att veta vilka som är kvalitativa, pedagogiska och väl anpassade till barnens och elevernas behov och lärande. Det finns en mängd material som utgör ett gott och kvalitativt pedagogiskt material. De är användbara både i hemmet och i förskola/skola. Viktigt är dock att appar/programvaror aldrig får ersätta den pedagogiska verksamheten- tekniken får inte bli medlet för lärande- den är verktyget som underlättar.

På Pappas appar finns mängder med recenserade och kontrollerade appar som rekommenderas för barn och elever. Här hittar du bland annat språkutvecklande appar som passar för barn och elever i förskola, grundskola, grundsärskola samt elever med annat modersmål och nyanlända elever.

modersmal Appar som utvecklar barns modersmål syftar till att vara ett stöd för pedagoger och vårdnadshavare i utvecklandet av barns och elevers modersmål. På Tema modersmål finns avdelningen Flerspråkighet i förskolan där bland annat hitta olika material som kan stimulera flerspråkighet såsom pussel och spel på olika språk kan hittas. Ett dokument med Språkstimulerande appar har tagits fram av våra logopeder och barnbibliotekarier inför en workshop för pedagoger. Alla appar du hittar här är genomgångna och goda pedagogiska förslag.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, modersmål, Språkutveckling, Tidiga insatser

Läs högt!- bilderboksappar

Att läsa högt är viktigt för att barn och elever ska nå en så hög språk-, läs- och skrivutvecklingsnivå som möjligt. Vi har tidigare nämnt att ca 80% av vårt ord- och begreppsförråd utvecklas i mötet med texter.

I mötet med föräldrar får vi ofta höra att tiden för högläsning inte finns i deras alltmer späckade vardag. Ofta rekommenderar vi då att alltid ha en bok till hands, t ex i handväskan eller i bilen, för att kunna nyttja de lässtunder som dyker upp. Ett spännande alternativ till den traditionella bilderboken finns att hitta i de olika bilderboksappar som en efter en dyker upp på marknaden och utgör ett effektivt alternativ till den mer skrymmande bilderboken.

Bild

Bibliotekarierna på biblioteken i Halmstad tipsar på sin hemsida om flera härliga appar som passar för högläsning. I alla apparna går det att stänga av den automatiska uppläsningen samt att välja att bläddra själv. Titlarna finns även att låna som vanlig bok på biblioteket.

Samtliga apptips är recenserade av Pappas appar vilket innebär att appen är garanterat reklamfri och fri från köp inuti appen.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Högläsning, Språkutveckling, Textförståelse

Inläsningstjänst- likvärdighet & nya pedagogiska möjligheter

Under hösten 2013 tecknade Halmstad kommun avtal med Inläsningstjänst med syfte att göra inlästa läromedel tillgängliga för alla elever i kommunen och på så vis stärka läs- och skrivförmågan för de flesta i elever i allmänhet och för elever i behov av särskilt stöd i synnerhet. Genom ett kommunövergripande avtal skapas en likvärdighet för alla elever, oavsett anledning till behov av tillgång till dessa medier. flicka

Vi vet idag att ca 20-25 % av eleverna i våra skolor har språk-, läs- och skrivsvårigheter. Dessa svårigheter kan bero på en mängd olika orsaker varav koncentrationssvårigheter, dyslexi, annat modersmål, för lite träning och bristfällig pedagogik är några. Gemensamt för många av dessa elever är att de har stora svårigheter att ta till sig läromedelstexter och skönlitterära texter genom att läsa själva. Att få möjlighet att använda inläst litteratur, att lyssna på böcker innebär många gånger ett avgörande stöd.

I skollagen och läroplanen skrivs tydligt fram att alla elever har rätt till en likvärdig skolgång och likvärdiga möjligheter att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga.

”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.”
Skollagen 1 kap § 9

Tillgången till inlästa läromedel innebär ofta en stor skillnad avseende likvärdigheten för elever i våra skolor. Elevens tillgång till dessa har ofta avgjorts av vilken skola i kommunen de har tillhört. Tyvärr begränsas tillgången till inlästa läromedel många gånger av ekonomiska faktorer då de ofta är dyra. Det finns skolor som bara har ett exemplar av en inläst bok vilket endast ger en elev möjlighet att kunna lyssna på boken. Andra skolor tillhandahåller inga inlästa läromedel alls.

Ett kommunavtal innebär inte bara en större likvärdighet och ett säkrat stöd för elever i behov. Avtalet innebär även nya pedagogiska möjligheter. Våra elever ska under sin skolgång bland annat utveckla förmågan att lyssna, en god läsförståelse och användbara lässtrategier för olika typer texter. Att utveckla en god hörförståelse ingår i detta och är också en förmåga som bedöms vid de nationella proven i åk 3, 6 och 9.

Fram tills idag har inlästa läromedel till stor del enbart använts av elever med någon form av språk-, läs- och skrivsvårigheter. Den begränsade tillgången ute i verksamheterna har ytterligare förstärkt ett individfokus genom att skapa en begränsning, vilken i ett nästa steg medfört en stigmatisering för många elever. Genom att inlästa läromedel haft rollen som ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd har dessa också, då de använts, inneburit att eleven ytterligare avvikit från normen. Många är de elever, som kunde haft stor nytta av inlästa läromedel, som valt bort dessa för att inte ”sticka ut”.

Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor.
Lgr11

Genom att alla kommunens barn och elever, i ett 1-16 års perspektiv, har tillgång till 3100 olika läromedel skapas nya pedagogiska möjligheter såsom:

  • Läraren kan inom ett specifikt arbetsområde låta alla elever ta del av inlästa läromedel som huvudkälla genom nedladdning av en klassuppsättning. Detta medför att hörförståelse och strategier nödvändiga för auditiv läsning fokuseras parallellt med ämnesområdet.
  • Läraren kan använda flera olika källor i undervisningen på ett enkelt sätt. Många skolor har en begränsad läromedelsbudget men kan genom tjänsten få tillgång till många olika läromedel inom samma ämne genom en nedladdning av dessa.
  • Ett ämnesövergripande arbetssätt kan begränsas genom att läromedlen delas av flera elevgrupper under ett läsår. Genom att använda inlästa läromedel parallellt med vanliga läromedel skapas en större tillgång. Vid arbete med till exempel klimat och väder i geografi kan eleverna dra nytta av läromedel i kemi- vilka då kan göras tillgängliga som klassuppsättning genom nedladdning.

Inläsningstjänst AB erbjuder kommun- och skolabonnemang av inlästa läromedel. Ett kommunabonnemang kostar 52 kr/elev och år (baserat på hela kommunens elevunderlag). Skolor har då möjlighet att beställa lika många böcker som de har elever av de ca 2700 titlar som Inläsningstjänst tillhandahåller. Om det finns ett läromedel som vissa skolor använder som inte finns inläst så läser Inläsningstjänst in detta utan extra kostnad, förutsatt att det är modernt och producerat av något av de förlag som Inläsningstjänst har avtal med.

inläsningtjänst

På bloggen Logopeden i skolan finns nyttig information kring hur lärare och elever kan komma igång med användandet.

2 kommentarer

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Inlästa läromedel, Lgr11, Matematik, modersmål, Särskilt stöd, Skollagen, Språkutveckling, Textförståelse

Vi Knacka(r) på! hos Jutagårds förskola

Anna-Clara Tidholms bok Knacka på! är en självklar favorit för många barn. Boken gavs först ut 1992 och har sedan dess tryckts i flera upplagor. Boken har gjort succé såväl i Sverige som utomlands och vänder sig till barn i åldern 0-3 år.

knacka-pa

Knacka på! inbjuder till mängder med samtal och äventyr kring vad som kan finnas på andra sidan dörren. Barnet bjuds in till att knacka på de olika dörrarna och bokens upprepningar ger en språklig struktur. Boken finns idag också som app (Ipad, Iphone, Ipod) i vilken barnet aktivt kan knacka på de olika dörrarna. Det går att välja mellan svenska och engelska som språk. Appen kostar 22 kronor. Det finns en film kring hur appen fungerar som är framtagen av Pappas appar.

knacka på app

Appen Knacka på!

Berättelsen följer en enkel språkstruktur där barnen kommer fram till ett litet hus där de får knacka på dörren för att sedan vandra genom husets olika rum. På vandringen genom huset möter de bl a lilla Kalle, familjen Kanin, aporna och Lilla gubben. Då de till slut kommer ut ur huset har det hunnit bli mörkt och natt.

Upprepningarna, i form av knackningar på dörr efter dörr, gör att berättelsen fängslar det lilla barnet även som app. Mängden interaktivitet passar utmärkt till avsedd målgrupp, barn i åldern 0-3 år.

På Jutagårds förskola arbetar personal och barn med barnböcker inom projektet Sagor och berättelser. Nyligen avslutades arbetet med boken och appen Knacka på! i vilka de gått på upptäcktsfärd i tillsammans med barn i åldrarna 1-3 år. Barn och personal har tillsammans samtalat om bildernas innehåll och vad som skulle kunna finnas bakom de olika dörrarna i boken.

Pedagogerna introducerade appen via cleverboarden där ett barn i taget fick gå fram och knacka på så att nästa sida kom fram. Detta var ytterligare en del i att med gruppen öva turtagning. Tillsammans diskuterade barn och pedagoger vad som hände på bilden. De bilder som är i rörelse var extra roliga att titta på, t ex ett grytlock hos kaninerna som hoppar upp och ner då innehållet kokar. Pedagogerna berättar att barnen visat stor glädje i att ta del av boken på ytterligare ett sätt. Appen erbjuder även möjligheten att spela in en egen berättarröst till de olika sidorna i boken. En möjlig väg att gå kan vara att låta ett äldre barn på förskolan spela in rösten för att se reaktionerna hos de yngre. Knacka på! har under arbetets gång funnits tillgänglig både i bokform och som app så att de kunnat använda dem själva.

I samband med läsandet av Knacka på! fick barnen även tillverka egna Knacka på!-böcker. Varje lästillfälle följdes av att barnen fick måla egna dörrar i olika färger.

18

Framsida på en av de egentillverkade böckerna

Förskolans verksamhet ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.
Lpfö98 (rev 2010)

I nästa steg tog personalen foton på personer och saker barnen sett och som anknyter till deras erfarenhetsvärld och vardag. Dessa foton skulle sedan användas i barnens egna böcker. Inledningvis presenterades en mängd foton för barnen och tillsammans pratade man om vad de föreställde. Pedagog och barn läste åter boken Knacka på! och efter det fick barnet knacka på sin egen, målade dörr och välja ut, genom att tala eller peka, vilka av alla foton som skulle finnas bakom de olika dörrarna i den egna boken.

jutag5  jutag6    

15  11 - Kopia

Om du vill veta mer om Jutagårds Sago och berättelse projekt är du välkommen att kontakta personalen på förskolan via epost: son.jutagardsfsk.algen@utb.halmstad.se .

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Förskola, Högläsning, Språkutveckling