Undantagsbestämmelsen- klurig men nödvändig för många

Under terminens sista skälvande veckor har mången lärare haft huvudbry kring betygssättningen och dialogen kring undantagsbestämmelsen har varit mer aktuell än någonsin. I skrivande stund är betygen satta och många lärare kan pusta ut- tills det är dags för nästa omgång betyg och kanske då också ett behov av att använda undantagsbestämmelsen. Vad innebär den då och vad är det då som gäller?

”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.”
Skollagen 10 kap 21 §

Varje termin när det närmar sig betygssättning dyker frågan kring undantagsbestämmelsen upp på skolor runt om i vårt avlånga land. Bestämmelsen i skollagen syftar till att möjliggöra likvärdiga förutsättningar för elever som inte annars, på grund av en icke tillfällig funktionsnedsättning, haft möjlighet att nå ett visst betyg. Som lärare har vi, med hjälp av undantagsbestämmelsen, möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om elevens funktionsnedsättning ger särskilda skäl för detta.

Undantagsbestämmelsen får aldrig användas som redskap för att kunna ge en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ett godkänt betyg. En elevs svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som är direkt kopplade till och orsakade av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land är inte anledning till att använda undantagsbestämmelsen.

Om en elevs svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd, till exempel med hjälp av alternativa lärverktyg vid dyslexi, är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett hur, i vilken form och i vilken omfattning det särskilda stödet ges för att läraren ska få använda undantagsbestämmelsen.

Lärarens  uppdrag är att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Att göra denna tolkning upplevs av många lärare som oerhört svårt, dels utifrån funktionshindret och dess påverkan på elevens möjligheter, dels på grund av det stora tolkningsutrymme både kunskapskrav och undantagsbestämmelsen ger men även med tanke på elevens rättsäkerhet och vidare skolgång. Det faktum att ett användande av undantagsbestämmelsen inte ska framgå i elevens betygsdokument medför att lärare ofta frågar sig vilka konsekvenser ett godkänt betyg kan ge eleven vid en övergång till exempelvis gymnasieskolan.

Skolverket publicerade nyligen en film med syfte att svara på en del av de vanligaste frågorna kring undantagsbestämmelsen:

Lärarens användande av bestämmelsen innebär ett myndighetsutövande och ur det perspektivet är det av stor vikt att läraren samråder med rektor, elevhälsa och sitt arbetslag kring tillämpningen av denna. Att vid behov rådgöra med specialist för att kunna avgöra om svårigheterna att nå kunskapskraven beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper kan vara nödvändigt.

Skolverket menar att då  elevers funktionsnedsättningar kan vara mycket  olika går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta måste diskuteras och bestämmas lokalt på skolan och i arbestlaget som möter aktuell elev. När det gäller elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ska elevens utvecklingsstörning endast beaktas om det finns synnerliga skäl.

För att underlätta användandet av undantagsbestämmelsen tog ett informationsmaterial, baserat på Skolverkets information fram för Halmstad kommun- välkomna att kika: Undantagsbestämmelsen140218

Annons

Academy of Education – en forskningsbaserad skola

Uppsala universitets utbildningsvetare har startat upp en digital plattform med syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetsmetoder i skolan. Målet är att ge lärare möjlighet till forskningsbaserad kompetensutveckling inom alla nivåer och ämnen. Lärare kan dela lektionsplaneringar med varandra, samt diskutera pedagogik och undervisningsidéer med verksamma forskare och akademiker. Tjänsten bidrar därmed till lärares kollegiala lärande, men bygger också en bro mellan forskare och praktiker.

Det finns sedan länge liknande digitala tjänster, men Acedu (Academy of Education) skiljer sig från mängden genom att ha en så tydlig koppling till forskning och akademi. Referensgrupper av forskare och akademiskt verksamma inom alla ämnesområden kommer att bidra med referenser, råd och konstruktiv feedback till lärarna. På detta sätt kan undervisningen kvalitetssäkras, och efterhand spara mycket tid för lärarna. För huvudmän och skolor innebär Acedu att de kan vidareutveckla och synliggöra kvalitetsarbetet som görs i relation till undervisningen, vilket efterfrågas av många. På sikt kommer en unik databas att skapas, som bidrar till lärarprofessionen och som även kan bli en källa för praktiknära forskning. Glappet mellan akademi och praktik kommer att minska och ett gemensamt språk mellan forskare och praktiker utvecklas.

Tanken är alltså att universitetet i dialog med verksamma lärare ska utveckla skolan och undervisningen. Lärarna blir själva drivkraften och är de som drar utvecklingen framåt. I dessa tider när skolan debatteras hårt och många självutnämnda experter har synpunkter på hur lärare ska utföra sitt jobb, kan en forskningsanknuten digital tjänst som Acedu bidra till att lärares kollektiva självförtroende ökar, liksom professionens status.

Acedu kommer att byggas upp stegvis. Uppbyggnaden sker i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare.  Tjänsten är gratis, men för att komma åt den krävs att man registrerar sig.

Boktipskalender på Barnens bibliotek- version 2014

Ytterligare en julkalender som välkommet återkommer även i år är Barnboksbibliotekets julkalender. Även i år innehåller den en mängd härliga boktips och recensioner med syfte att verka läsfrämjande. Genom att klicka på dagens datum öppnas luckan in till dagens boktips bestående av en recension av boken samt möjligheten att lyssna på en del av den. Boktipsen är varierade för att kunna passa barn och elever i ett 1-16 års perspektiv.

Alla böcker som finns omnämnda går också att vinna genom att delta i utlottningen som finns längst ner på sidan när luckan är öppnad.

Skapa berättelser med Story Cubes

Ett roligt sätt att träna sin berättarförmåga är att använda Rory’s Story Cubes för att skapa historier och berättelser. Story Cubes består av ett antal tärningar med olika bilder, och tanken är att man slår med tärningarna för att genom bilderna få inspiration eller uppslag till vad som ska hända i berättelsen. Man kan använda tärningarna själv, eller jobba i par eller grupper. Man kan använda tärningarna för att sätta igång berättelsen och sedan prata eller skriva fritt utifrån sin fantasi, eller så väljer man att använda tärningarna genom hela berättelsen.

Min erfarenhet är att det går att variera genre, och använda tärningarna i många olika muntliga berättanden eller skrivprocesser såsom poesi, skönlitterärt skrivande, musiktexter, reportage m.m. Allt som krävs är en smula fantasi. Jobbar man i par eller grupper kan skrivprocessen bli väldigt lustfylld och rolig, vilket även kan stärka gruppkänsla och gemenskap när så behövs.

Tärningarna går att använda i muntligt berättande, samt i skrivprocesser i samtliga språkämnen i skolan; svenska, svenska som andraspråk, engelska, modersmål m.fl. I Lgr11 går t.ex. att läsa följande för ämnet svenska: ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. ”

Det finns antagligen nästan lika många användningssätt som det finns användare till Story cubes, och på http://www.storycubes.com kan du läsa mer.

Story cubes kan köpas i välsorterade bokhandlar eller spelbutiker, och brukar kosta mellan hundra och tvåhundra kronor. Tärningarna går också att beställa på nätet.

10 utmaningar för modersmålsläraren

Jag har sedan en tid tillbaka äran att vara tf. avdelningschef för modersmålslärarna i Halmstad. 38 individer från jordens alla hörn, som talar nästan lika många språk. En del av dem har pedagogisk utbildning och erfarenhet från hemlandet, andra har skaffat sig sin utbildning i Sverige. Vissa av dem pratar mycket bra svenska, medan andra fortfarande är i början av sin resa in i svenska språket. Olikheterna inom gruppen är stora, men likheterna är ändå större och yrket med dess särskilda utmaningar förenar dem.

Uppdraget att leda modersmålslärarna är en ynnest. Jag som chef lär mig massor hela tiden. Inte bara om ledarskap, utan även om språk, kultur, religion, pedagogik och om världen som helhet och livet i stort. Den samlade kompetensen och erfarenhetsbanken i denna grupp gör mig ödmjuk.

I detta inlägg vill jag försöka sammanfatta några av de utmaningar som lärarna möter i sin vardag på våra skolor. Varför vill jag göra det? Jo, därför att jag tror att kunskapen om, och förståelsen för deras uppdrag måste öka runt om i Sveriges skolor. Modersmålsläraren är ofta en perifer person för klasslärare och mentorer, istället för som önskvärt en naturlig del i arbetslaget. Jag har många gånger varit med om att klasslärare och mentorer inte vet vilket språk eleven har som modersmål, och vad modersmålsläraren heter. Jag tror att den okunskapen skickar signaler till eleverna. Det där med modersmålet är kanske inte så viktigt… Och om det nu inte är så viktigt så kanske jag som elev inte behöver satsa så mycket på det..?

Hade kommunikation och kontakt mellan lärarna varit mer självklar och etablerad så hade det också gett stora fördelar i elevernas lärande, med parallella processer i språkinlärningen och en röd tråd i elevernas lärmiljö och lärsituation.

Utöver alla de utmaningar som lärare i allmänhet har i sitt uppdrag, så tillkommer några faktorer för modersmålslärarna. Listan nedan utger sig inte för att vara Sanningen, utan utgör 10 i topp av de punkter som modersmålslärarna i Halmstad listade under en utvärdering i juni 2013.

1. Ämnet är inte obligatoriskt, och kan därmed väljas bort när motivation eller resultat sviker, eller om eleven inte trivs med läraren.
2. Ämnet läses oftast efter skoltid och många elever är mycket trötta efter skoldagen.
3. Ämnets utrymme i schemat är mycket begränsat, oftast rör det sig om endast ett lektionspass i veckan à 60 minuter. Lägg till att några pass går bort p.g.a. studiedagar, friluftsdagar, lov, helgdagar, sjukdom och liknande. I Halmstad har eleverna i genomsnitt 38 lärarledda timmar/läsår. Då krävs det en hel del övrigt arbete av eleverna för att de ska nå målen.
4. Elevernas kunskaper i språket är mycket skiftande. Vissa av dem talar språket varje dag, medan andra kanske bara varannan vecka eller några gånger i månaden. För att vara berättigad att läsa ämnet modersmål ska språket vara aktivt i hemmet, men i praktiken är detta ofta en svår gränsdragningsfråga.
5. I samma grupp med elever kan åldersskillnaderna vara stora, beroende på att grupperna måste sättas samman både med hänsyn till nivå och till ålder.
6. Modersmålslärarna arbetar kommunövergripande och åker runt till olika förskolor och skolor. Därför måste de ha oerhört många kontakter med olika klasslärare, mentorer, rektorer, förskolpedagoger och förskolechefer. På vissa förskolor och skolor fungerar samarbetet bra, medan man på andra enheter inte engagerar sig alls.
7. Lokaler fördelas av enhetens rektor eller förskolechef och det har hänt mer än en gång att modersmålsläraren tilldelas ett trångt kyffe med dålig luft och utan fönster. Även detta sänder signaler till såväl modersmålslärare som till eleverna, om att ämnet inte ges så stor respekt som man skulle önska.
8. De senaste 20 åren har inneburit ett lyft för modersmålslärarna vad gäller tillgång till material, arbetsböcker och litteratur, men det finns fortfarande lärare som har svårt att få tag på lämpligt material. Många har blivit fenor på att sätta samman eget material men det är tidskrävande och innebär att de första yrkesverksamma åren innebär mycket slit innan man arbetat upp en egen materialbank. iPads, bloggar, hemsidor m.m. innebär nya möjligheter för lärarna, men det krävs att tekniken blir ännu mer tillgänglig för eleverna för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut.
9. Vissa lärare brottas med att eleverna talar olika dialekter eller varianter av språket, och t.o.m. kan ha olika skriftspråk. Vid enstaka tillfällen har lärare blivit bemötta utifrån att föräldrarna har åsikter om deras religion. Enstaka lärare brottas med att man tillskrivs egenskaper utifrån krig och politiska förvecklingar som utspelats i hemlandet. Fördelen med alla dessa saker är att man kan använda dem i undervisningen för att visa på mångfald och ge eleverna en medvetenhet om vikten av respekt för människor med olika kulturell, språklig eller religiös bakgrund.
10. Elevernas motivation varierar kraftigt i och med att ämnet inte är obligatoriskt samt att det nästan alltid ligger utanför skoltid och därmed krockar med elevernas fritidsaktiviteter.

 

Utifrån detta skulle vi önska att modersmålslärarna fick en bättre position i skolan, att de var en naturlig del av arbetslagen och kommunicerades med på lika villkor precis som övriga lärare. All personal i skolan skulle ha kunskap om modersmålets och modersmålsundervisningens betydelse, och skulle därmed kunna lyfta elevernas självkänsla och stärka deras flerspråkiga identitet. Modersmålslärarna gör ett fantastiskt arbete. De kämpar för ökad samverkan genom att ta initiativ, visa på vilja, kompetens och tillgänglighet. Förhoppningsvis blir deras initiativ besvarade av övrig skolpersonal så att samarbetet hela tiden kan förbättras.

Det vore såklart fantastiskt om alla skolor schemalade ämnet under skoltid, och kontinuerligt arbetade med att lyfta ämnet och språkkunskaperna så att statusen ökade. Vi å vår sida bedriver också ett målmedvetet arbete med att lyfta ämnet, lärarna och de fantastiska möjligheter som elevernas språkkunskaper ger dem. Under det senaste året har modersmålslärarna också arbetat hårt med att utveckla användandet av IKT.

Författarbesök och skapande verkstäder – lust, lärande och läsförståelse

I Halmstad arbetar pedagogen Elisabeth Hallén som samordnare för ”Skapande skola”. Skapande skola är finansierat med statliga medel (SIS-medel från Kulturrådet), och syftar till att ge elever och pedagoger mer kunskaper och möjligheter till estetiska lärprocesser i skolan. Elisabeth brinner för det språkutvecklande arbetet och har tydligt fokus på språk, läsning och skrivning i de projekt som genomförs inom ramen för Skapande skola.

Här kommer en kort beskrivning av hur Skapande skola på ett utmärkt sätt kombinerar de estetiska lärprocesserna med det språkutvecklande arbetet i skolan.

Under våren 2014 fick klass 1 på Snöstorpsskolan besök av författaren Ulf Nilsson som en del i ett större projekt inom Skapande skola. Barnen fick träffa Ulf Nilsson och samtala med honom om bl.a. böcker, författande/författarskap och illustrationer i böcker. Klassläraren Jenny-Ann Flystam intervjuade barnen efter besöket och har sammanfattat deras svar nedan:

Varför ska man läsa?
”Det är för att man ska bli en bra läsare och för att det är roligt att läsa. När man läser så lär man sig saker och det är bra. Man lär sig hur bokstäver ser ut och hur de låter, man lär hur ord stavas och det är kul att läsa.” (Thula, Carl och Jenny, 7 år)
Min kommentar: Många forskare, bl.a. Carina Fast (2008) framhåller vikten av att skapa positiva relationer med böcker och litteratur för att få en bra start i läs- och skrivinlärningen. Barnen uttrycker här själva att det är kul att läsa och lärandet man får av läsning upplevs för barnen som något positivt.

Vad tyckte du om att få ett författarbesök?
”Det var roligt för han berättade roliga saker. Det var roligt för han hade skrivit många böcker och vi fick lära oss mer om honom.” (Sally, Fanny och Måns 7-8 år)
Min kommentar: Återigen ser vi att barnen haft en lustfylld litterär upplevelse. De har också blivit medvetna om att det finns författare bakom de böcker de läser, personer som skriver historier för att andra ska få en upplevelse av dem. De uppmärksammar att Ulf Nilsson har skrivit många böcker och förhoppningsvis kan detta hjälpa dem att börja koppla böckerna till varandra – se likheter och skillnader, och att författaren kanske har vissa återkommande drag i sina historier. Har de inte själva upptäckt sådana kopplingar kan en skicklig och medveten pedagog hjälpa dem att upptäcka det. Bl.a. Aidan Chambers (2014) lyfter fram vikten av att lära sig göra sådana kopplingar för att utveckla goda läsförståelsestrategier.

Hur var den skapande verkstaden? (Barnen fick delta i skapande verkstäder efter att ha läst böckerna, där de bl.a. tillverkade rekvisita och dramatiserade viktiga händelser ur böckerna).
”Vi gjorde gravstenar för X tyckte att det var sorgligt i vissa böcker. Jag tyckte att det var bra, vi fick begrava djur och så skrev vi namn på gravstenarna.” (Simone och Fia 7-8 år)
 Min kommentar: Barnen får i skapandet hjälp att ta till sig innehållet och förstå böckerna på ett djupare plan med hjälp av ett multisensoriskt förhållningssätt där alla sinnen involveras. För elever med språksvårigheter vet vi att brister i språkförståelse och ordförråd ofta sätter käppar i hjulet för deras läsförståelse, men i och med att de tillåts återuppleva och återberätta böckerna i skapandet ökar chanserna att de ska kunna tolka och förstå bokens budskap markant.

 

Om någon är nyfiken på att veta mer om Skapande skola, är man välkommen att kontakta Elisabeth på följande e-postadress: elisabeth.hallen@halmstad.se

Allt vi säger är sant- podcast med bokfokus

Allt vi säger är sant är en podcast med ett gediget och ständigt fokus på ungdomslitteratur. Under bokmässan 2o12 beslutade sig författarna och journalisterna Lisa Bjärbo och Per Bengtsson för att göra en podcast om ungdomslitteratur. Podcasten lanserades i februari 2013 och sedan dess har 17 avsnitt publicerats.

Inför varje podcastavsnitt, som har ett specifikt tema t ex kladdkaka eller dystopier, läser och funderar de två kring en och samma titel. Boken och dess tema diskuteras sedan under den halvtimmeslånga sändningen.

Podcasten har ett stort läsinspirerande och läsmotiverande syfte. Varje avsnitt bjuder inte bara in till diskussion och dialog kring den inför programmet lästa boken utan i anslutning till avsnittet visas även de övriga titlar som utifrån sin koppling till fokustiteln nämns och kopplas till på olika sätt. Denna förteckning kan underlätta sökandet efter liknande titlar inom olika teman och genrer, men även möjliggöra användandet och tränandet av t ex strategin att koppla text till annan text genom att jämföra och reflektera kring deras likheter och skillnader.

Podcasten går att lyssna på via hemsidan eller genom att ladda hem den via iTunes. Om man som lyssnare vill komma i kontakt med programansvariga går det att maila dem på: alltvisager@gmail.com

Exempel på tidigare teman är: Syskon, John Green, Idyllfobi och Internet och sociala medier.

 

”Strategiska skribenter” – om skrivprocesser i hemmen i ämnena svenska och fysik

De senaste årens PISA-mätningar har hjälpt skolvärlden att lägga ytterligare fokus på elevernas läsande och skrivande. Aktuell forskning från Örebro Universitet av Ann-Christin Randahl väcker spännande tankar kring skrivprocesserna i olika ämnen, i skolan och i hemmet.

Randahl jobbar i sin avhandling kring frågan om hur avancerade skribenter tar sig an skrivuppgifter från skolämnena fysik och svenska, i sin hemmiljö. Tre elever följs i sina skrivprocesser. Uppgifterna i fysik är två labbrapporter och i svenska är uppgiften att skriva en naturalistisk/realistisk text.
Randahl noterar att en omedelbar skillnad i skrivandet uppstår redan i initialskedet, då eleverna börjar skriva labbrapporterna (fysik) direkt, medan texten i svenska har en startsträcka i form av en tanke- eller inspirationsfas. De ramar som omger fysiktexterna ger ett mera statiskt skrivande medan texten i svenska har väldigt vaga ramar.

Ytterligare en skillnad i skrivprocesserna mellan de båda ämnena är att labbrapporterna inte redigeras särskilt mycket, medan texterna i svenska växer fram och omarbetas kontinuerligt.
De tre eleverna visar upp individuella skillnader som också påverkar deras sätt att bygga upp och hantera sina texter. Dessa strategier lyser igenom i de olika ämnena och verkar mer vara baserade på individuell stil eller inlärda personliga skrivknep, än på uppgiftens karaktär. En elev använder mest sig själv som redskap, någon söker stöd i digitala medier som hen har tillgängliga, och en tredje tar stöd av för eleven viktiga personer i omgivningen.
En analys av dessa personliga stilar ger alltså indikationer på att hemmiljön spelar en mycket viktig roll för elevernas arbete och skrivande, och Randahl menar att detta är oerhört viktigt att fundera kring som lärare eftersom dessa skrivuppgifter är betygsgrundande. Hur blir undervisningen och de uppgifter vi ger till eleverna på lika villkor, om det visar sig att de elever som INTE har tillgång till stöd i hemmen missgynnas av sådana här uppgifter?

Vem är stödperson om det inte finns någon i familjen att vända sig till för hjälp i skrivprocessen? Vem finns tillgänglig via digitala medier för att stötta, för de elever som kanske inte  har tillgång till, eller har lärt sig hantera digitala medier på ett tillfredsställande sätt? Behöver lärarna lägga tid på att finnas tillgänglig som stöd för eleverna under skrivprocessen, i hemmen?

Eleverna är också olika i tillvägagångssättet när de redigerar texterna. En elev jobbar parallellt med skrivande och redigering, medan en annan gör det i slutet av skrivprocessen. Randahls forskning sätter därmed fokus på något viktigt, eftersom de flesta modeller för skrivprocesser förespråkar ett fritt flöde i början av skrivprocessen och redigering mot slutet av arbetet. Kanske bör man inte vara så statisk i sitt tänkande, utan fundera kring om vissa elevers redigering är en simultan och likartad kreativ process som själva flödet, som dessutom stöttar och stimulerar det kreativa skrivande flödet.
Randahl menar att forskningen inom detta område måste fortsätta, och hon ställer upp några olika frågor:

1. Hur ser skrivprocesser ut för skrivovana elever?
2. Hur ser skrivandet ut i de samhällsorienterande ämnena?
3. Hur ser skrivprocessen ut när flera elever skriver tillsammans?

En länk till avhandlingen hittar du här:

Klicka för att komma åt FULLTEXT02.pdf

Checklista för god klassrumsmiljö för elever med grav språkstörning

Jag har länge önskat mig en slags checklista för en god klassrumsmiljö för elever med grav språkstörning. Självklart är det av största vikt att alltid se till den enskilda elevens behov, och hitta de lösningar som fungerar för varje individ, men jag tror ändå att många elever med grav språkstörning kan ha gemensamma behov och därmed vara hjälpta av liknande åtgärder. Det finns också gott om litteratur kring vad språkstörning är, och vad det innebär för inlärningen, men de praktiska metodböckerna är få till antalet.
Detta inlägg är ett försök att skapa en sådan checklista, där man med hjälp av punkterna nedan kan se över elevens klassrumsmiljö och lärsituation, och hitta inspiration och ideer för att ytterligare stötta eleven. Ett tips till alla som bedriver undervisning är att filma sig själva i klassrummet. Vi tror ofta en massa saker om vår egen kommunikation och undervisningsstil, men det är inte säkert att dessa antaganden om oss själva stämmer. Genom att se sig själv på film kan man bättre förstå sina styrkor för att ytterligare dra nytta av dem, och även identifiera utvecklingsområden så att man hela tiden utvecklas.

Min önskan med detta inlägg är att ni läsare fyller på listan med era tankar, idéer och kunskaper. Tillsammans är vi klokare än vad vi är när vi tänker själva, och kanske kan vi med gemensamma krafter skapa en bra och rik idébank att hämta inspiration från i vårt arbete. Så kom igen nu – och kommentera listan med allt det som ni ser att jag har missat!

Ljudmiljö
1. Se över hur ljudmiljön i klassrummet är. Vilka olika källor till brus, störande ljud och buller finns? Är där högljudda fläktar, ventilation som låter och stör, projektorer och datorer som brummar? Kan dessa ljud minskas på något sätt? Har eleverna tillgång till hörselkåpor, eller kan de hitta andra tysta miljöer att arbeta i om de störs av ljudmiljön i klassrummet? Klassiska åtgärder för att få bort höga ljud från klassrumsmiljön är att sätta tennisbollar på stolsbenen och att ha ett öra på väggen som genom att lysa rött indikerar när ljudmiljön blir för högljudd. (Om några veckor kommer vi publicera ett inlägg av hörselpedagogerna Ewa Degerlund och Kerstin Bjärnstedt på Kärnhuset i Halmstad. Deras inlägg kommer att fördjupa tankarna kring detta med ljudmiljö och åtgärder för ett tystare klassrum.)
2. Hur är ”trafiken” i och omkring klassrummet? Om elever passerar direkt utanför klassrumsdörren blir det ofta många störande avbrott under skoldagen. Kan man skapa lugn utanför klassrummet, eller åtminstone minska ljudet utifrån?
3. Vad händer utanför klassrumsfönstret? Om andra elever har rast utanför kan både auditiva och visuella störmoment skapas som gör att eleverna tappar koncentrationen på det de arbetar med.
4. Hur är samtalsklimatet i klassrummet? Jobbar eleverna i tysthet när läraren förväntar sig det? Pratar man rakt ut eller räcker man upp handen? Kan eleverna klara att vänta på sin tur? Avbryter man varandra eller lyssnar man till punkt när andra pratar? Många gånger är samtalsklimatet ganska dåligt och man kan behöva jobba aktivt med det för att eleverna ska bli medvetna om hur man är mot varandra och talar med varandra.

Möblering
1. Se till så att eleven har möjlighet till ögonkontakt med läraren, och att läraren i sin tur ser eleven bra. Denna ögonkontakt är viktig för att språk och kommunikation ska fungera, och det är också värdefullt för läraren att kunna se när eleven verkar tappa tråden eller har svårt att följa med i undervisningen.
2. Se till så att eleven ser tavlan, skärmen eller vad det nu är som läraren använder i undervisningen.
3. Försök att skala av de visuella intrycken i klassrummet och skapa en så enkel och ”ren” miljö som möjligt. Det är önskvärt att det inte finns en massa material och liknande framme som kan locka eller störa elevens koncentration. Sätt upp draperier för öppna bokhyllor, stäng skåp och plocka bort sådant som inte används ofta. Se över dekorationer, tavlor och liknande – fyller de en funktion för eleverna eller stör de genom att skapa en stökig visuell miljö? Använd gärna vikväggar eller skärmväggar för att skapa små rum i rummet där eleverna kan få arbetsro.
4. Tänk igenom elevernas placering i klassrummet så att alla klarar av att följa med i undervisningen och hålla koncentrationen.

Användande av visuellt stöd
1. Visuellt stöd är otroligt viktigt för elever med grav språkstörning. Se till så att eleverna har möjlighet att få bildstöd och teckenstöd som underlättar deras språkförståelse och tolkning av vad som händer och sker under dagen. Många förskolor och skolor använder dagsscheman med bilder som ger eleverna en förförståelse av vad som ska hända, och som hjälper dem att förstå vad som förväntas av dem.
2. Hur används bilder och tecken i undervisningen? Får eleven en chans att tolka och bearbeta informationen via andra kanaler än språket? Får de t.ex. bilder som hjälper dem att tolka lärarens genomgång? Får de kanske se en film om regnskogen innan de ska läsa en text om detta ämne? Det optimala är att eleverna får visuellt stöd i varje aktivitet och moment under skoldagen, vilket också kräver en hel del planering för lärarna. Finns förutsättningarna för att lärarna ska lyckas med att ge eleverna sådant visuellt stöd?
2. Färgkoda gärna scheman och material, för att underlätta för eleverna att hantera skoldagen rent praktiskt. Mattelektionen på schemat får t.ex. en röd inramning och samma röda färg används för att märka matteboken och de material som eleven förväntas ha med sig till dessa lektioner.

Övrigt stöd för kommunikation, koncentration och inlärning
1. Försäkra dig om att eleven har möjlighet att uttrycka sig, även om det vanligtvis tar tid för eleven att formulera det hen vill säga. Eleven kan t.ex. behöva ha sätt att signalera att hen vill kommentera, ha hjälp, be om repetition, svara o.s.v. ifall hen har svårt att expressivt säga det. Genom att signalera till läraren kan tid ges så att eleven hinner få fram det hen vill säga.
2. Tid är abstrakt och kan vara svårt att förstå. Se till så att eleverna får hjälp att förstå tid, t.ex. genom något tidshjälpmedel såsom timstock eller timglas, där tiden visualiseras och lektionstimmen räknas ned.
3. Fundera på hur användningen av allternativa verktyg kan optimeras för att på bästa sätt stötta elevens språk och kommunikation, läsning och skrivning, inlärning och koncentration.
4. Jobba så mycket som möjligt med upplevelser där eleverna får använda alla sina sinnen. Multisensorisk inlärning ger eleverna med språkstörning chans att använda sina styrkor, istället för att basera undervisning och inlärning på språk. Har man en gemensam upplevelse att utgå ifrån kan man lättare sätta ord på upplevelsen efteråt.
5. Olika elever orkar koncentrera sig olika länge. Försök organisera lektionerna så att det är möjligt att hålla en flexibilitet i när man tar paus. De vanliga schemalagda rasterna är en sak, men det kan också vara nödvändigt att ge små korta pauser under lektionstid för att eleverna ska hämta kraft och energi att fortsätta jobba.
6. Vissa elever är känsliga för att sticka ut ur mängden, och vill därför inte räcka upp handen eller be om hjälp inför andra. En lösning på det kan vara att ha en ”hjälpskylt” på bänken, t.ex. med en grön sida som ligger uppåt när allt känns ok för eleven, och en röd sida som eleven vänder upp när hen behöver hjälp. När det röda sidan är uppåt ser läraren att det är dags att gå till eleven och stötta.

Läraren
1. Tänk på att ge korta och tydliga instruktioner. Ge en instruktion i taget och undvik att rada upp instruktioner i flera led.
2. Träna på att ställa öppna frågor som kan leda till diskussion och dialog istället för ja/nej-svar.
3. Dra ner på tempot en aning när du pratar.
4. Jobba aktivt med att skapa förförståelse, i stort och i smått. Dagsschemat som redan nämnts Berätta alltid vilka ramar som finns innan eleverna börjar med en uppgift. Meddela VAD som ska göras, HUR och NÄR. Glöm inte att tydliggöra vad eleven ska göra om hen kör fast i uppgiften.
5. Stå alltid vänd mot klassen när du pratar. Var noga med att ge eleverna ögonkontakt och tänk på att du verkligen riktar din kommunikation till dem. Detta kan verka självklart men det är mycket ofta som dessa ganska enkla saker brister.
6. Gå alltid igenom svåra ord inför en aktivitet. Försök att knyta orden till en upplevelse.
7. Se till så att eleverna får många tillfällen under dagen att själva kommunicera och använda sitt språk. Skapa dialogiska miljöer och aktiviteter.

Teckenspråk & Valår 2014

För att skapa likvärdiga möjligheter för alla individer, oberoende av språk, är det viktigt att samhällsinformation finns tillgänglig på alla olika språk. Med tanke på detta har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tagit fram ett webbläromedel kring Sveriges styre och hur val går till på teckenspråk. Det kostnadsfria läromedlet, Hur Sverige styrs,  förklarar hur Sverige styrs och består av ett inspelat material med både teckenspråk, text och tal, övningsmaterial samt ordlista. Målgrupp är i första hand elever på högstadiet och gymnasiet, men fungerar självklart bra även för andra vuxna.