Kategoriarkiv: Språkljud/fonem

Forskning om barns symbolinlärning – implikationer för den tidiga läs- och skrivinlärningen?

Maria Magnusson disputerade nyligen vid Göteborgs Universitet med en avhandling om hur barn uppfattar och lär in symboler – Skylta med kunskap. En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola. Avhandlingen ger oss viktig kunskap om barns förmåga att tolka och använda sig av grafiska symboler, och hur denna inlärning egentligen går till.

Symboler

Carina Fast betonar i sin bok ”Att läsa och skriva i förskolan” att barn tidigt lär sig olika symboler i datorspel, på maskiner, på skyltar o.s.v. Hon menar att det är nödvändigt att utveckla denna förmåga för att så småningom kunna förstå alfabetet och dess symboliska innebörd för språkljuden. Bokstäver ÄR just symboler.

I Målen i Lpfö98 står dessutom att läsa: Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

I Maria Magnussons avhandling studerar Maria hur barn i olika åldrar hanterar en förbudssymbol, i form av ett kryss över något, och hur de tillverkar egna förbudsskyltar. Sedan studeras hur förskolepedagoger kan stötta barnens förståelse av symbolen, dels genom att erbjuda barnen variation i symbolens användande men sedan också genom att erbjuda dem kontrast – alltså växla mellan frånvaro/närvaro av symbolen.

Ett mycket viktigt resultat är att kontrast, d.v.s. att växla mellan frånvaro/närvaro av symbolen har mycket bättre effekt på barnens förståelse för och inlärning av symbolen. Barnen verkar lära sig genom skillnadet och inte genom likadana exempel. Genom att tillföra och ta bort symbolen verkar barnen fästa uppmärksamhet på skillnaden och symbolens funktion, vilket gör att de så småningom kan urskilja dess betydelse i sammanhanget och sedan även generalisera symbolens innebörd till andra sammanhang.

För alla som jobbar med tidig läs- och skrivinlärning kan dessa resultat ge tankar kring hur undervisningen kan läggas upp. Barnen lär sig bättre genom kontrast än genom variation, och bearbetar helheten utifrån närvaro/frånvaro av en symbol. Alla barn behöver lära sig kopplingen mellan fonem-grafem och omvänt, en kunskap som måste vara överinlärd och helt automatiserad för att barnen sedan ska lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Kanske kan man nå framgång genom att arbeta med sådana kontraster även i läs- och skrivinlärningen?

Länk till Skolporten där du kan läsa en intervju med Maria Magnusson.

Annonser

1 kommentar

Under Åk 1-3, dyslexi, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, Lpfö 98, skrivutveckling, Språkljud/fonem, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Praxis – som ett led i den tidiga läsinlärningen

Traditionella klassrumsalfabet känner vi alla till. Apa – A, Boll – B, Cykel – C o.s.v. Sådana alfabet är centrerade och uppbyggda kring bokstäverna, och syftar till att barnen ska koppla samman bokstaven med en bild/ett ord som börjar med denna bokstav. Detta är ganska svårt för barnen och kräver tankebearbetning i många led. Barnet måste  förstå vilket ord bilden avser, för att sedan göra en analys av ordet och höra vilket som är det första språkljudet i ordet. Sedan ska de koppla ihop detta språkljud till bokstaven som just då tränas.

Som jag redan nämnt tidigare är det många barn som får en skjuts i sin tidiga läsinlärning med hjälp av Praxisalfabetet. Praxisbilderna sätter i motsats till traditionella alfabet INTE bokstaven i centrum, utan fokuserar på att ge barnen en artikulatorisk anvisning till hur de olika språkljuden låter och görs. Bokstavskännedomen får de på köpet. Genom att lära känna språkljuden enskilt blir det naturligt att börja kombinera ihop dem till stavelser och ord. Att på ett lekfullt sätt kombinera några praxisbilder så att de bildar stavelser och ord kan ge barnen en tidig fonologisk medvetenhet och förståelse för hur språket är uppbyggt. Materialet kan användas redan från mycket tidig ålder, och har sedan fördelen att vara mycket anpassningsbart så att en kompetent och medveten pedagog kan följa barnets utveckling och med nya anpassade övningar utmana barnet på varje nivå i utvecklingen mot språkande, läsande och skrivande.
Jag har under åren även sett barn med olika svårigheter erövra skriftspråket med praxisalfabetets hjälp, bl.a. i följande fall:

1. För barn som har svårigheter med att lära in kopplingen mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstav) kan det ibland vara en god idé att låta bokstäverna vila ett tag för att enbart fokusera på momentet som i litteraturen brukar kallas fonemsyntes. D.v.s. att kombinera ihop språkljuden med varandra. Barnet blir medvetet om att ljud bildar ord, och bygger upp självförtroendet kring att faktiskt kunna ”läsa” bilderna utan att de svåra bokstäverna varit i fokus.

2. För barn med oral och verbal dypraxi är det svårt att styra artikulatorerna och kunna uttala de olika ljuden. (Läs mer på: länk till Ågrenska)Dessa barn behöver oerhört frekvent, strukturerad och envis talträning men blir ändå inte alltid normaltalande. De har egentligen inga svårigheter med att lära in själva bokstäverna, men eftersom språkljuden uttalas fel är det väldigt lätt att det ord de läser förvanskas så mycket när barnet uttalar ordet, att hen inte kan förstå vilket ord det var. För dessa barn är det ofta en hjälp att i kombination med bokstäverna även använda praxisbilderna, eftersom dessa kan ge barnet en artikulatorisk anvisning till vilket språkljud bokstaven representerar.

3. För barn med dyslexi är det ofta nödvändigt att jobba MYCKET med avkodningen på en rent fonologisk nivå innan de knäcker läskoden. Det finns ett flertal beprövade metoder som utgår från läsningens fonologiska, ljudande del, bl.a FonoMix eller Witting, men även praxisalfabetet kan av en medveten pedagog med framgång användas för att lära sig att ljuda samman språkljuden till stavelser och ord.

I det här läget känns det viktigt att påpeka att ingen metod är undergörande eller omnipotent. Medvetna och kompetenta pedagoger behöver en uppsjö av material och metoder i sin ”verktygslåda” för att kunna ge varje enskilt barn rätt verktyg för lärande. Jag vill uppmuntra alla pedagoger, specialpedagoger, logopeder  och andra som jobbar med barns språk-, läs- och skrivlärande att prova sig fram och plocka det bästa ur många metoder för att hitta flexibla lärmetoder som möjliggör individanpassning. Traditionella alfabet kan kompletteras med Praxis och vice versa.

4 kommentarer

Under Åk 1-3, dyslexi, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grav språkstörning, Grundsärskola, grundskola, läs- och skrivsvårigheter, språkförskola, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Praxis – ”lösenord” på Skeppets förskola

I detta inlägg vill jag presentera ytterligare ett briljant sätt att använda praxisalfabetets fina bilder. Pedagoger på Skeppets förskola var ute efter att få till en daglig rutin där barnen fick många chanser att härma några utvalda ljud, eftersom några barn i gruppen hade uttalssvårigheter och även gick hos logoped. Ur Lpfö 98: ”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.”

Pedagogernas kloka tankar mynnade ut i en smart strategi där man har satt upp Praxisbilder på ytterdörren så att bilderna tillsammans bildar ett magiskt lösenord. Detta lösenord måste man måste säga varje gång man passerar dörren. När barnen går ut, vilket ofta sker både förmiddag och eftermiddag, sätter de handen mot bilderna i tur och ordning och härmar språkljuden, och ljudar sig på så sätt igenom lösenordet. Vissa barn får en första stolt och glad upplevelse av att kunna läsa, och praxisalfabetet hjälper barnen på detta sätt att så smått börja knäcka läskoden.

praxis" lösenord"
Pedagogerna väljer ut språkljuden och byter sedan ut dem med jämna mellanrum. I början valde man att sätta upp några bilder med språkljud som brukar vara lättproducerade för barnen, så att alla skulle få en positiv känsla av att klara av uppgiften med lösenord. Så småningom har man ökat svårighetsgraden, och barnen härmar ljuden så gott de kan. Har man svårt för att uttala ett särskilt ljud bekräftar pedagogerna genom att bara säga efter barnet, fast med rätt uttal. Ibland har man något särskilt barn i fokus och då väljer man bilder med språkljud som just det barnet behöver träna på.

praxis lösen 4 Linnea ljudar "ooo" praxis lösen 2
Detta sätt att arbeta med praxisalfabetet stärker barnens fonologiska utveckling, men också den fonologiska medvetenheten och metoden börjar redan i tidig ålder bygga en bro till den viktiga läsinlärningen. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Ur Lpfö 98, sid 10.)

Lämna en kommentar

Under Förebyggande arbete, Förskola, grav språkstörning, Lpfö 98, Särskilt stöd, skrivutveckling, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser

Praxis – Ljudpromenader på Stenstorps förskola

Praxis på Stenstorp

I drygt två års tid har jag haft förmånen att följa hur pedagoger på Stenstorps förskola utvecklat sitt arbete med att sätta fokus på språkljuden. Tillsammans med specialpedagog på förskolan har man vänt och vridit på aktiviteterna under dagen, för att hitta naturliga sätt att belysa och betona språkljuden för alla barn i gruppen.

Till att börja med tar man alla tillfällen i akt under samtalen med barnen, till att härma olika djur och ljud, och till att leka med språkljuden på olika sätt. Man använder barnens nyfikenhet på bokstäver för att ytterligare betona hur bokstäverna låter, och uppmuntrar barnen att utforska skriftspråket och talspråket genom att ”smaka” på ljuden och känna efter hur de görs i munnen.

På förskolan har man också funderat kring hur man kan använda Praxisalfabetet (som jag tidigare presenterat på denna blogg) på ett roligt och motiverande sätt. Resultatet är att man fäst Praxis fonembilder med tejp på golvet, i en eller flera slingor i några av rummen – vilket skapar ett slags ”Ljudpromenader”. När barnen vill kan de gå eller skutta mellan bilderna, eller ”hoppa hage”. De härmar språkljuden när de landar på de olika bilderna. Att barnen får vara aktiva och röra på sig underlättar för de barn som har svårt att sitta stilla, lyssna och fokusera på språket, här får de då istället tillfälle att använda hela kroppen samtidigt som de utvecklar sitt språk. Även barn som bara passerar ljudpromenaden registrerar bilderna vilket gör att representationerna av språkljuden i hjärnan automatiskt aktiveras.

Självklart kräver ljudpromenaderna att pedagogerna jobbar med Praxisalfabetet i andra sammanhang, så att barnen lär sig koppla ihop rätt språkljud med rätt bild. Det är precis som med allt annat viktigt att de vuxna också är goda förebilder för barnen och själva använder ljudpromenaderna med glädje, åtminstone i ett första skede.

Lämna en kommentar

Under Förebyggande arbete, Förskola, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser

Praxis – visualiserar och tränar språkljuden

img00140_PRAXIS-Vykort
Praxismaterialet skapapdes ursprungligen av logopeder vid The Nuffield Centre i London, som ett träningsprogram för dyspraktiska barn med svårigheter att viljemässigt styra munnen och dess artikulation. Träningsprogrammet är översatt och anpassat till svenskan och de svenska språkljuden av leg. logoped Britt Hellqvist.

Träningen sker stegvis på ett logiskt och strukturerat sätt, och målet med träningen är att barnen nöter in de artikulatoriska rörelser som krävs när man talar. När rörelserna identifierats går man vidare med mängdträning för att automatisera dem.

Praxisalfabetets ursprungliga användning utgör dock bara en liten del av materialets potential som språkstimulans för alla barn. Materialet visualiserar de viktiga språkljuden och sätter fokus på språkets minsta beståndsdelar – fonemen. Varje fonem/språkljud representeras av en fin och färgglad bild som fungerar som en artikulatorisk anvisning till ljudet. S gestaltas t.ex. av en orm som väser /sss/. Bilden av B är ett spöke som låter /b/ för att skrämmas. Bokstäverna finns med i bildens övre högra hörn, vilket gör att barnen automatiskt lär sig känna igen även dem. Dock representeras våra språkljud inte genomgående av en bokstav. Sje-ljudet och Tje-ljudet kan ju stavas på många olika sätt, och representeras därför istället av fonetisk skrift.
img00136_PRAXIS-affish

Jag har sett flertalet 1,5-åringar stå och titta på Praxisaffischer som satts upp på förskolan, och felfritt härma i stort sett alla våra olika språkljud. De barn som tidigt får möta språkljuden på detta sätt har givetvis lättare att så småningom koordinera artikulationen av språkljuden för att kunna uttala orden. Jag har även haft glädjen att följa lite äldre barn som kämpat med sin tidiga läsinlärning, och sett hur avkodningen stöttats när praxisalfabetet plockats in i träningen. När Praxisalfabetet användas på ett bra sätt är det en klockren metod för att på ett mycket tidigt plan arbeta förebyggande mot både fonologiska problem samt läs- och skrivsvårigheter.

För att förstå materialet krävs att vi vuxna tänker bort alla de traditionella bokstavsalfabeten vi mött genom åren där bokstaven representeras av första ljudet i ett ord, t.ex. apa – a, boll – b, cykel – c. Detta gamla sätt att representera ljuden och bokstäverna är mycket mera komplicerat för barnen och kräver tankeoperationer i flera led. För att klara det måste man först förstå vilket ord som bilden föreställer? Sedan ska man identifiera vilket som är första ljudet i ordet? Och hur låter det ljudet?
En annan viktig sak att komma ihåg är att man måste vara mycket noga med att använda bokstävernas ljud – alltså hur de låter när vi ljudar/läser dem – inte bokstävernas namn.

Praxis består av olika delar som kan köpas separat, bl.a. en manual, övningsbok, fonembilder, praxisbilderna på CD och en affisch. Är man intresserad av att testa materialet rekommenderar jag att man börjar med att köpa in några affischer samt fonembilder i A5-format. Det är studentlitteratur som ger ut materialet, och det kan köpas på www.studentlitteratur.se eller www.bokus.com. Jag kommer i fortsättningen på denna blogg att presentera hur några olika förskolor använder praxis i det dagliga arbetet med att språkstimulera barnen, bl.a. Stenstorps och Skeppets förskolor i Halmstad.

Båda bilderna är hämtade från https://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/13907?breakcache=838071233

Lämna en kommentar

Under Förskola, Förskoleklass, grav språkstörning, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling