Förskolans dag 2017 firas med gemensam rutin för pedagogisk utvecklingstid!

Idag är det förskolans dag! Detta är en dag som firas i hela Sverige för att sprida kunskap om den utveckling och det lärande som sker för alla barn i förskolan året om. Vi firar såklart också i Halmstads kommun, i år med en glädjande nyhet!

Under många år har såväl chefer som personal i förskolan efterfrågat mer reflektions- och kompetensutvecklingstid. BUF har därför kraftsamlat på flera sätt och jobbat fram åtgärder för att möta behovet. Grundläggande är att vi idag vet från forskningen att en verksamhet utan reflektion inte når hög kvalitet.  I höstas fattade Barn- och ungdomsnämnden beslutet om att utöka studie- och planeringsdagarna till tre stycken per termin.

Vidare jobbade en arbetsgrupp med förskolechefer, förskollärare och barnskötare fram en gemensam rutin för pedagogisk utvecklingstid. En sådan rutin ser vi också som avgörande för att grunda för en likvärdig förskola – personalen i förskolan måste ges samma förutsättningar att fullgöra ansvaret för det komplexa uppdraget som förskolan har. Förskollärare har ansvar för undervisningen och ska i snitt använda minst två timmar i veckan åt planering och reflektion kring undervisningen. Likaså ska alla i arbetslaget ha möjlighet att delta i planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Den tiden ska i genomsnitt uppgå till minst 4 timmar i veckan.

Pedagogisk utvecklingstid i förskolan är ett enormt steg framåt för verksamheterna, och förhoppningsvis även för barnens lärande. Att personalen får dessa förbättrade förutsättningar är också en viktig signal och kan ytterligare bidra till att höja status och attraktivitet för förskolläraryrket.

 

Annons

Kapprumsbibliotek på Nyhemsskolans språkspår

Sedan oktober 2014 har föräldrar till elever på Nyhemskolan haft tillgång till kapprumsbibliotek, precis på samma sätt som många av förskolorna i kommunen. Kapprumsbibliotek finns i förskoleklass, 1:an, 2:an och på fritids.

Det finns flera anledningar till att man satsat på kapprumsbibliotek. Dels finns det på flera förskolor i upptagningsområdet, och familjerna har därmed hunnit vänja sig vid denna typ av bibliotekstjänst i barnens verksamheter. Men man vill också knyta ihop arbetet med estetiska lärprocesser med läsning, och även öka elevernas chanser till högläsning i hemmen. Man vill motverka att föräldrarna trampar i den relativt vanliga fällan – att de slutar läsa högt för barnen när de lär sig läsa, utan att tänka på att de texter eleverna klarar av att läsa självständigt är för enkla och inte utmanar deras tänkande och läsförståelse.

Lärdomarna av den korta tiden som kapprumsbiblioteken varit i bruk är att de fungerar bra i de yngre åldrarna, medan utlåningen är mindre frekvent i 2:an. Orsaken till det tror man främst är att vissa av de äldre eleverna tar sig till och från skolan själva, vilket gör att föräldrarna inte kommer i kontakt med kapprumsbiblioteket.

 

 

Utvärdering av Nyhemskolans ”Mångfald av uttryckssätt”

För en tid sedan kunde ni läsa om ett SPSM-finansierat utvecklingsprojekt i språkklasserna i Halmstad. Projektet som heter ”Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning” handlar om att stärka de språkstörda elevernas lärande, kommunikation och självkänsla genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. I slutet av vt-15 var det dags att utvärdera projektet, och jag vill dela med mig av de erfarenheter och lärdomar vi gjort under resans gång.

Men först en liten uppdatering om tillvägagångssättet… Drama-, bild- och rytmikpedagoger knöts till alla befintliga arbetslag på skolan. Vi skapade mötesplatser, planeringstillfällen och uppföljningstillfällen där berörda lärare på skolan och lärare i praktiskt estetiska ämnen träffades för att planera, genomföra och följa upp sitt arbete kontinuerligt.

Det praktiska arbetet skedde sedan i mindre grupper med mellan 10 till 15 elever. Hela klassen var involverad i arbetet utifrån skolans intentioner att arbeta med inkludering. Vi ville att pedagogerna på skolan skulle få en ökad kompetens kring estetiska lärprocesser, samt få en ökad förståelse om dess betydelse för språk, och kunskapsutveckling. Därför var ordinarie lärare alltid med vid dessa pass.

Efter första terminens arbete genomfördes en utvärdering, där det bland annat framkom att:

Arbetssättet skapade ökad förförståelse inför varje nytt arbetsområde.

Förstärkning av ord och begrepp med hjälp av drama och bild fungerade väl för alla elever.

Drama visade sig vara den mest framgångsrika alternativa lärprocessen för eleverna. Med hjälp av drama kunde eleverna ta in, bearbeta, förstå, minnas och redovisa djupgående och komplexa kunskaper, skeenden och processer, såsom t.ex. vattnets kretslopp, reningsverk och livet på bronsåldern.

De lärdomar vi har dragit är följande:

– Att arbeta med praktiskt-estetiska lärprocesser är en framgångsfaktor för elever med grav språkstörning, men det kan även stärka lärandet för övriga elever.

– Genom arbetet med estetiska lärprocesser förstärks elevens begreppsliga förmåga.

– Arbetet med estetiska lärprocesser stärker lärande, men skapar även  möjlighet för elever att uttrycka sin förståelse och sina kunskaper på andra sätt än med talet. Det är alltså möjligt att ge eleverna just en ”mångfald av uttryckssätt”.

– Alla som arbetar med elever med grav språkstörning vet att det kan vara svårt att bedöma deras kunskaper och progressionen mot måluppfyllelse. Vi har sett att olika uttryckssätt såsom bild, drama och rytmik kan bidra till en mer korrekt bedömning av eleven.

En rekommendation är att använda sig av utbildade esteter initialt för att stärka pedagogerna i sitt eget användande av estetiska lärprocesser i den språkinriktade ämnesundervisningen.

För att estetiska lärprocesser ska bli en naturlig del i pedagogernas vardag så behöver vi hålla fast vid och leda de processer som vi har satt i gång. Vi behöver avsätta tid för planering, genomförande och utvärdering och i nuläget behöver vi hålla fast vid samarbetet med utbildade esteter. Pedagogerna på skolan är ännu inte redo att självständigt bära arbetet med de estetiska lärprocesserna i sin undervisning.

I skrivande stund har rektorer och lärare på Nyhemskolan beslutat att fortsätta samarbetet med dramapedagogen.

Läslyftet- så här tänker vi!

I dagarna två har jag besökt Högskolan i Dalarna i Falun och fått möjligheten att föreläsa om bland annat vårt läslyftstänk för deltagarna i Skolverkets processledarutbildning (inom utprövningsomgången av Läslyftet) och för förvaltningsrepresentanter för kommuner i Dalarna. Bildspelet hittar ni här.

I Halmstad kommun finns 35 skolor. Till hösten 2015 har två skolor (fem skolenheter) beviljats statsbidrag. Dessa två verksamheter kommer ha en viktig roll och vara en god hjälp i att utveckla och förfina processerna kring organisationen ytterligare. Bland övriga skolor avser de flesta påbörja deltagandet under läsåret 2016/17.

Ursprungligen planerade Halmstad kommun att ta del av Läslyftet under förutsättning att statsbidrag beviljades. När det blev klart att fler kommuner/huvudmän hade sökt statsbidrag för handledare inom Läslyftet än statsbidraget räckte till blev det viktigt att tänka om.

Ju mer tanke som ägnades åt situationen desto tydligare blev det att Läslyftet måste flätas samman med det redan pågående kvalitativa språkutvecklingsarbetet. Arbetet skolorna redan gör för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga är väldigt viktigt och måste värdesättas högt- ett deltagande i Läslyftet får inte vara målet i sig. Läslyftet blir ett väsentligt verktyg i det fortsätta arbetet att utveckla verksamheten och nå målen och det blev plötsligt påtagligt att statsbidraget inte kan vara en förutsättning för arbetet. Det statsbidrag vi erhåller blir däremot ”grädden på moset”- men utvecklingsarbetet måste bedrivas oavsett.

Genom att se Läslyftet som en resurs i det språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete som pågår vill vi tydliggöra att det inte handlar om en kort insats som man blir färdig med. Det material som finns och kommer att finnas på Läs- och skrivportalen ska givetvis användas i ett långsiktigt perspektiv. Intentionen är att använda materialet så länge det finns att tillgå.

Varje verksamhet inleder arbetet med att formulera ett nuläge med utgångspunkt i det pågående systematiska språkutvecklingsarbetet, den verksamhetsspecifika handlingsplanen, verksamhetsrapporten, elevers kunskapsresultat, strategiplan för skolbibliotek m.m. Vidare stöd fås i Skolverkets diskussionsunderlag. Nulägesanalysen ligger till grund för att identifiera behov och utmaningar samt hur Läslyftet ska användas som en resurs i det vidare utvecklingsarbetet men också vilken modul som blir lämplig att starta med.

De som tar del av Läslyftet utan statsbidrag kan till viss del påverka tempot själva. Utgångsläget för skolorna i Halmstad kan komma att variera. Rektorer ser flera fördelar i att kunna vara mer flexibla avseende uppstart och genomförandetakt- allra helst i förhållande till den ”lyfttrötthet” som finns.

Inom kommunen finns flera professioner som kommer att verka som handledare; förstelärare, specialpedagoger/speciallärare samt lärare. Eftersom Läslyftets handledarutbildning enbart erbjuds dem som beviljats statsbidrag planerar de regionala kommunerna/huvudmännen att starta en regional handledarutbildning i samarbete med RUC och Halmstads högskola. Utbildningen ska förhoppningsvis kunna omfatta 7,5 högskolepoäng och planeras starta till hösten 2015.

En utmaning är att organisera för t ex modersmålslärarnas deltagande. De spelar en viktig roll i det språkutvecklande arbetet men begränsas av att befinna sig i en annan typ av organisation. Ett första steg i att möjliggöra modersmålslärarnas deltagande är rent organisatoriskt och schemamässigt, vilket innebär att en kommungemensam tid för arbetet med Läslyftet kan bli nödvändig.

Hitintills har den för oss största utmaningen varit den tankevända där statsbidraget gick från att ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak eller en möjlig bonus i ett arbete som ändå måste göras. Rådet till huvudmän som funderar kring ett deltagande i Läslyftet utan statsbidrag är att de bör fundera över hur Läslyftet kan bli ett verktyg i det kontinuerliga utvecklingsarbetet som alla skolor ändå ska göra. För vidare stöd och tankar kring hur ett arbete med Läslyftet, som övergripande arbetsområde eller som hos oss- som en resurs i det pågående språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet har Skolverket publicerat en del stödmaterial på Läs- och skrivportalen. Här finns också en artikel i vilken barn- och ungdomsförvaltningens tankar beskrivs lite närmare.