Kapprumsbibliotek på Nyhemsskolans språkspår

Sedan oktober 2014 har föräldrar till elever på Nyhemskolan haft tillgång till kapprumsbibliotek, precis på samma sätt som många av förskolorna i kommunen. Kapprumsbibliotek finns i förskoleklass, 1:an, 2:an och på fritids.

Det finns flera anledningar till att man satsat på kapprumsbibliotek. Dels finns det på flera förskolor i upptagningsområdet, och familjerna har därmed hunnit vänja sig vid denna typ av bibliotekstjänst i barnens verksamheter. Men man vill också knyta ihop arbetet med estetiska lärprocesser med läsning, och även öka elevernas chanser till högläsning i hemmen. Man vill motverka att föräldrarna trampar i den relativt vanliga fällan – att de slutar läsa högt för barnen när de lär sig läsa, utan att tänka på att de texter eleverna klarar av att läsa självständigt är för enkla och inte utmanar deras tänkande och läsförståelse.

Lärdomarna av den korta tiden som kapprumsbiblioteken varit i bruk är att de fungerar bra i de yngre åldrarna, medan utlåningen är mindre frekvent i 2:an. Orsaken till det tror man främst är att vissa av de äldre eleverna tar sig till och från skolan själva, vilket gör att föräldrarna inte kommer i kontakt med kapprumsbiblioteket.

 

 

Utvärdering av Nyhemskolans ”Mångfald av uttryckssätt”

För en tid sedan kunde ni läsa om ett SPSM-finansierat utvecklingsprojekt i språkklasserna i Halmstad. Projektet som heter ”Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning” handlar om att stärka de språkstörda elevernas lärande, kommunikation och självkänsla genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. I slutet av vt-15 var det dags att utvärdera projektet, och jag vill dela med mig av de erfarenheter och lärdomar vi gjort under resans gång.

Men först en liten uppdatering om tillvägagångssättet… Drama-, bild- och rytmikpedagoger knöts till alla befintliga arbetslag på skolan. Vi skapade mötesplatser, planeringstillfällen och uppföljningstillfällen där berörda lärare på skolan och lärare i praktiskt estetiska ämnen träffades för att planera, genomföra och följa upp sitt arbete kontinuerligt.

Det praktiska arbetet skedde sedan i mindre grupper med mellan 10 till 15 elever. Hela klassen var involverad i arbetet utifrån skolans intentioner att arbeta med inkludering. Vi ville att pedagogerna på skolan skulle få en ökad kompetens kring estetiska lärprocesser, samt få en ökad förståelse om dess betydelse för språk, och kunskapsutveckling. Därför var ordinarie lärare alltid med vid dessa pass.

Efter första terminens arbete genomfördes en utvärdering, där det bland annat framkom att:

Arbetssättet skapade ökad förförståelse inför varje nytt arbetsområde.

Förstärkning av ord och begrepp med hjälp av drama och bild fungerade väl för alla elever.

Drama visade sig vara den mest framgångsrika alternativa lärprocessen för eleverna. Med hjälp av drama kunde eleverna ta in, bearbeta, förstå, minnas och redovisa djupgående och komplexa kunskaper, skeenden och processer, såsom t.ex. vattnets kretslopp, reningsverk och livet på bronsåldern.

De lärdomar vi har dragit är följande:

– Att arbeta med praktiskt-estetiska lärprocesser är en framgångsfaktor för elever med grav språkstörning, men det kan även stärka lärandet för övriga elever.

– Genom arbetet med estetiska lärprocesser förstärks elevens begreppsliga förmåga.

– Arbetet med estetiska lärprocesser stärker lärande, men skapar även  möjlighet för elever att uttrycka sin förståelse och sina kunskaper på andra sätt än med talet. Det är alltså möjligt att ge eleverna just en ”mångfald av uttryckssätt”.

– Alla som arbetar med elever med grav språkstörning vet att det kan vara svårt att bedöma deras kunskaper och progressionen mot måluppfyllelse. Vi har sett att olika uttryckssätt såsom bild, drama och rytmik kan bidra till en mer korrekt bedömning av eleven.

En rekommendation är att använda sig av utbildade esteter initialt för att stärka pedagogerna i sitt eget användande av estetiska lärprocesser i den språkinriktade ämnesundervisningen.

För att estetiska lärprocesser ska bli en naturlig del i pedagogernas vardag så behöver vi hålla fast vid och leda de processer som vi har satt i gång. Vi behöver avsätta tid för planering, genomförande och utvärdering och i nuläget behöver vi hålla fast vid samarbetet med utbildade esteter. Pedagogerna på skolan är ännu inte redo att självständigt bära arbetet med de estetiska lärprocesserna i sin undervisning.

I skrivande stund har rektorer och lärare på Nyhemskolan beslutat att fortsätta samarbetet med dramapedagogen.