Den 12:e december 2014 disputerade leg. logoped Maria Levlin vid Umeå universitet med sin avhandling Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3.
Maria Levlins studie undersöker hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelse påverkar prestationerna vid de nationella proven i åk 3. 44 elever som visat sig ha svårigheter med läsförståelsen, avkodning och stavning i åk 2 deltog i studien. De elever som hade läsförståelsesvårigheter i åk 2 löpte ökad risk att få svårigheter med språkförståelsen i åk 3. Elever med enbart avkodnings- och/eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot god språkförståelse i åk 3.
Språkförståelsen visade sig ha signifikanta samband med resultaten på de nationella proven, både vad gäller läsförståelsedelen och matematikdelen. Avhandlingens resultat tyder därmed på att man bör inkludera språkförståelse i arbetet med läsförståelsesvårigheter. Detta är föga förvånande när man betänker att läsförståelse ÄR språkförståelse, i skriftspråk. Men det är inte alltid man lägger på fokus på språkförståelsen när man tränar elevers läsförståelse. Kanske måste man tänka mer på att arbeta med t.ex. grammatisk språkförståelse. Det är viktigt att kunna tolka små språkliga skillnader, som ger stora innehållsmässiga skillnader, t.ex. ”Den lilla stjärnan är i cirkeln som är röd”, eller ”Den lilla cirkeln är i stjärnan som är röd”.
Med tanke på att ca 15-20% av Sveriges elever inte klarar de nationella proven, och språkförståelsen verkar vara en nyckel till att lyckas, måste vi fundera vidare på hur vi kan stötta elevernas språkförståelse. Det krävs insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och läsförståelsestrategier.
En annan viktig slutsats i Maria Levlins avhandling är att det är möjligt att använda en screening av läsförmåga i åk 2 för att identifiera de elever som riskerar att inte klara de nationella proven och läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade de nationella proven. Det indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre.
Den som vill läsa avhandlingen i sin helhet kan ladda ner den här.
Språkutvecklarna 