Kroppsspråk

Der sDetD Vårt kroppsspråk består av en rad olika kroppsliga signaler och reaktioner. Kroppsspråket är ett icke-verbalt språk och det finns flera olika sådana icke-verbala kommunikationkanaler; Ansikte/mimik, röstläge, blick/ögonkontakt, gester m.m.

I början av 1970-talet gjorde psykologen Albert Mehrabian en studie där han kom fram till en indelning av mänsklig kommunikation (både verbal och icke-verbal). Han menade att orden bara står för 7% av kommunikationen. Tonläge och betoning står för 38%, och kroppsspråket står för 55% av kommunikationen. Om Mehrabian har rätt är det mänskligt kroppsspråk vi borde studera i skolan, i lika stor utsträckning som främmande språk!

Inom vissa yrken är det särskilt viktigt att kunna känna igen kroppens signaler: t.ex. poliser, tulltjänstemän, psykologer eller pokerspelare. Men det är viktigt för alla. Många forskare menar att om vi människor inte kunde läsa av och förstå varandras kroppsspråk så skulle inte mänskligheten kunna existera. Att tolka kroppsspråket hos vår omgivning är grundläggande för att vi ska kunna fungera tillsammans, i familjer, grupper och som samhällen. Att läsa av omgivningen är också nödvändigt när man ska navigera i vardagen, i den miljö och kontext där man lever och verkar.

Psykologerna Paul Ekman och Wally Friesen skapade FACS (Facial Action Coding System). FACS är ett system för att mäta rörelser i ansiktet, för att därmed också kategorisera ansiktets reaktioner och rörelser i olika känslolägen. De känslor man har kodat i FACS är ilska, avsmak, rädsla, glädje, sorg, förvåning och förakt. I dessa känslor uppstår spontana och naturliga reaktioner i ansiktet, och dessa reaktioner är liknande hos människor av alla olika ursprung. Man har även sett att blinda personer uttrycker i stort sett identiska reaktioner som seende personer. De har alltså aldrig sett uttrycket i någon annans ansikte, men den biologiska förmågan att uttrycka sina känslor genom miner är nedärvd. Idag finns det datorprogram som kan identifiera känslor i människors ansiktsuttryck, både via stilla och rörliga bilder. Sådana datorprogram är användbara för att exempelvis testa reklamfilmers påverkan på olika målgrupper.

För den som är intresserad av kroppsspråk finns just  nu en intressant och lättsmält dokumentär om ämnet på svtplay (http://www.svtplay.se/sok?q=kroppsspr%C3%A5k). Dokumentären ligger ute till 2017-03-14.

Annons

Skapa berättelser med Story Cubes

Ett roligt sätt att träna sin berättarförmåga är att använda Rory’s Story Cubes för att skapa historier och berättelser. Story Cubes består av ett antal tärningar med olika bilder, och tanken är att man slår med tärningarna för att genom bilderna få inspiration eller uppslag till vad som ska hända i berättelsen. Man kan använda tärningarna själv, eller jobba i par eller grupper. Man kan använda tärningarna för att sätta igång berättelsen och sedan prata eller skriva fritt utifrån sin fantasi, eller så väljer man att använda tärningarna genom hela berättelsen.

Min erfarenhet är att det går att variera genre, och använda tärningarna i många olika muntliga berättanden eller skrivprocesser såsom poesi, skönlitterärt skrivande, musiktexter, reportage m.m. Allt som krävs är en smula fantasi. Jobbar man i par eller grupper kan skrivprocessen bli väldigt lustfylld och rolig, vilket även kan stärka gruppkänsla och gemenskap när så behövs.

Tärningarna går att använda i muntligt berättande, samt i skrivprocesser i samtliga språkämnen i skolan; svenska, svenska som andraspråk, engelska, modersmål m.fl. I Lgr11 går t.ex. att läsa följande för ämnet svenska: ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. ”

Det finns antagligen nästan lika många användningssätt som det finns användare till Story cubes, och på http://www.storycubes.com kan du läsa mer.

Story cubes kan köpas i välsorterade bokhandlar eller spelbutiker, och brukar kosta mellan hundra och tvåhundra kronor. Tärningarna går också att beställa på nätet.

Kommunikation med lera och konst på Kvarngränds förskola

I detta inlägg gör vi ett besök på en av Halmstads många förskolor, men av respekt för det barn som beskrivs i inlägget namnger jag varken förskolan eller pedagogerna. På denna förskola vistas en kille med stora svårigheter att uttrycka sig förståeligt med hjälp av talet. Han pratar gärna och har massor med ord, men hans bristande uttal gör att både barn och vuxna har svårt att tolka vad han säger. Pojken har under det senaste året blivit alltmer medveten om sitt problem, och är ledsen och frustrerad i perioder.

Förskolan är en s.k. sagoförskola, med starkt fokus på högläsning och boksamtal. Under hösten 2013 utvecklade pedagogerna ett arbetssätt med boksamtalen, som plötsligt möjliggjorde för pojken att återberätta sagan så att alla kan förstå honom. Under ett arbetspass med lera på förskolan började pojken spontant att återskapa figurer från sagan de för tillfället jobbade med. Med enstaka ord och gester kunde han kommunicera till pedagogerna vad det var han såg i sina lerfigurer. Pedagogerna uppmuntrade honom att fortsätta och hjälpte honom att skapa sagans landskap med hjälp av att måla och dekorera en gammal skokartong. Sakta men säkert blev lådan en magisk scen för att återuppleva sagan på ännu ett sätt, och de andra barnens nyfikenhet väcktes. Snart ville de göra likadant som pojken, och själva skapa figurer från sagan och dramatisera med hjälp av dem. Pojkens självförtroende fick en kick och statusen höjdes omedelbart.

De kloka pedagogerna gjorde små lappar med stödord från sagan, och kan med hjälp av dem ge en struktur i pojkens berättande så att det följer en kronologisk ordning och ”röd tråd”. De drar fram lappar, och pojken berättar med hjälp av lerfigurerna i sagolandskapet som han skapat i den vackert målade skokartongen.  Hans ögon lyser medan han pratar – och alla förstår! Utan rekvisitan hade det varit mycket svårt att följa hans berättelse, men tack vara pojkens och pedagogernas samarbete har han hittat ytterligare ett sätt att uttrycka sig på. Han tar ofta fram sina lerfigurer och berättar gärna sagan för föräldrar, barn och besökande på förskolan.

För barn med olika typer av språkliga svårigheter är det mycket viktigt att både föräldrar och förskola jobbar aktivt med en mångfald av uttryckssätt, eftersom flera kommunikationssätt stärker varandra. Och historien om pojken på Kvarngränd illustrerar det kanske viktigaste av allt – att lyckade samtal skapar självförtroende, tro på sin egen kommunikativa förmåga och ökad lust att kommunicera mer.

Retorik- rätt att tala, vett att lyssna

En stor utmaning för många elever är att utveckla sin förmåga att genomföra muntliga redogöresler och framföra egna åsikter. I de nya läroplanerna läggs stor vikt vid att kunna uttrycka sig och kommunicera muntligt på olika sätt – i alla ämnen.

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket
i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.”
(Lgr11)

Att alla kan, vågar och vill tala och lyssna – oavsett bakgrund och social tillhörighet – är en självklar grund i ett demokratiskt och öppet samhälle.Att kunna tala för sig, vara en aktiv samhällsmedborgare, och genomskåda manipulation blir allt viktigare i vårt samhälle. Genom att arbeta med retorik i skolan ges eleverna redskap att möta de krav som ställs på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

Med utgångpunkt i detta har UR tagit fram ett brett material kring ämnet retorik. Syftet med retorikmaterialet är bland annat att få den tysta eleven att våga prata, den pratiga eleven att börja lyssna och framförallt att stärka alla elevers självkänsla. I programutbudet finns program som riktar sig till förskoleklass, grundskola, gymnasiet samt lärarfortbildande program.

URs material passar lika bra för den nyfikna, pratglada 9-åringen som den tonårstysta 14-åringen. Materialet anpassas enkelt efter elevgruppen och dess förutsättningar och kan med fördel användas i alla ämnen.

Arbetsmaterialet består av övningar som på ett enkelt och systematiskt sätt hjälper eleven att utveckla sin muntliga framtställning. Både lärarhandledning och övningshäften innehåller konkreta uppgifter som inte kräver långa förberedelser. Kopieringsunderlag och aktivitetskort gör materialet lättarbetat.

Varje år finns det möjlighet för sjätteklasser från olika skolor i Sverige att delta i Retorikmatchen, en tävling där elevernas retoriska förmågor sätts på prov. Tävlingsmomenten är bland andra att hålla olika typer av tal, allt från hyllnings- eller smädestal till det övertygande säljsnacket, att debattera och att snabbt hitta rätt ord och uttryck.