Kategoriarkiv: Motivation

Skrivlust & skrivartävling

Ett nytt år och dags för uppstart av ny termin- vilket också innebär uppstart och ibland nystart för undervisning och lärande.

Jag läste nyligen ett inlägg på facebook där avsändaren, Micke Gunnarsson, ville göra alla oss läsare medvetna om vikten av det innehåll vi ger vår undervisning och de uppgifter eleverna ska utföra- den här gången med syfte att bespara många elever att behöva återuppleva inte alltid så positiva upplevelser som ett lov av olika anledningar kan innebära.

MG

Detta inlägg skickade mig tillbaka dryga femton år i tiden…till en dag i augusti där jag fann mig med stor kraft och möda försöka inspirera och motivera en elev till skrivande av en, på den tiden i min undervisning emellanåt förekommande uppgift- Hur var ditt sommar-/jullov?. Flickan i fråga var en i normalläget mycket positiv, lättinspirerad elev med mycket att berätta men just denna dag var hon arg och irriterad. Efter en stunds lirkande kom så förklaringen- hon hade haft ett fruktansvärt sommarlov men en mängd mer eller mindre tragiska händelser och varken ville eller kunde ge uttryck för detta i min för henne dumma skrivuppgift. Detta blev ett uppvaknande för mig och jag tittade mig genast omkring i klassrummet med andra ögon- hur många elever satt i mitt klassrum, just där och då, och skrev utan lust och glädje? Hur många hade, precis som flickan, haft ett lov de inte tyckte värt att berätta om? Och hur påverkade detta det skrivande och det resultat som blev utkomsten av min uppgift?

Allt sedan den terminen har jag omvärderat mina uppgifter men framförallt också de krav som de direkt eller indirekt ställer på eleven. Att vi i vår undervisning måste beröra hur samhället kan se ut och hur olika förutsättningar människor kan ha är en skyldighet och av oerhört stor vikt- men från detta till att eleverna ska behöva skriva om personliga och privata erfarenheter kan lägga locket på mången elevs skrivande då eleven kanske inte har någonting hen vill berätta om. En förskollärare berättade en gång, många år senare, för mig om den lilla femåringen som vid frågan om han varit på semester under sommaren svarade nej. Förskolläraren visste att barnet varit på semester och frågade honom då igen och påpekade var han ju hade varit. Pojken svarade då att han ju inte hade varit på någon riktig semester- han ju inte hade flugit! Vems värderingar om ett bra och positivt lov är det våra barn och elever ska leva upp till när vi ställer frågan och är det rätt att de ska behöva dela med sig av detta i ett kanske sårbart läge? Detta handlar till syvendes och sist om förhållningssätt och medvetenhet hos oss som ställer frågan- tyvärr ställs den dock med mer eller mindre medvetenhet i dag, även via de sociala medierna.

Att som elev istället få möjlighet att skriva om någonting som ligger långt från de privata erfarenheterna kan vara befriande. Genom berättande och skrivande kan barn och elever många gånger bearbeta tunga tankar på ett distanserat och avslappnat sätt. Att skriva en berättelse om en superhjälpte eller en faktatext om katolicismen kan ge större möjlighet för eleven att få utveckla sitt skrivande och sina kunskaper- oavsett erfarenheter under lovet. Självklart finns det även stora fördelar med att låta elever skriva om det som finns nära dem, att låta dem använda sina kunskaper och erfarenheter och då inte behöva lägga all energi på att komma på innehållet utan istället lägga det på det motoriska skrivandet- men att just fokusera på det som ofta synliggör socioekonomiska skillnader mellan familjer och barn ger en sur eftersmak för onödigt många.

När jag tänker tillbaka på många av de elevtexter jag mött inser jag att oavsett ämne eller skrivuppgift så kan jag, till någon del, se elevernas egna erfarenheter och kunskaper speglas i texten. Kanske är det ändå så att vi får uppmärksamma dem på vikten av att använda sig själva, de egna erfarenheterna och kunskaperna som källa för inspiration, oavsett vad de skriver om istället för att en grupp elever får återuppleva sitt misslyckande? Vilka kopplingar gör de i sitt skrivande och berättande- till sig själva, till andra medier och till omvärlden?

slottet_topp_med-banner

Ett förslag till ett av terminens inledande skrivuppdrag skulle kunna vara att utmana eleverna att delta i skrivtävlingen Slottets hemlighet– en tävling med syfte att motivera och inspirera elever i åldrarna 10-14 år.

Materialet finns på Barnens biblioteks hemsida och är framtaget i samarbete med Tjolöholmsslott, (i Halland), och bygger  på sägnen om det skepp som gick på grund utanför kusten nära Tjolöholmsslott i slutet av 1800-talet. Tävlingen är öppen till den 31 januari 2015.

En mörk natt i slutet av 1800-talet gick ett skepp på grund utanför Tjolöholms Slott i Halland. Vinden piskade och vågorna slog, men som tur var lyckades allt folk ombord ta sig i land. De släpade sig upp på stranden, där en slottspiga hjälpte dem in i värmen. Men det var inte bara människor som kom med in på slottet …

Skeppet hade haft okända fripassagerare. Tre små naturväsen hade tagit sig ombord medan båten låg i en skotsk hamn och av misstag följt med ända till Sverige. Nu smög de sig blöta och frusna efter människorna in i det stora slottet.

Vad hände sedan?

Utifrån denna inledning är det elevernas uppgift att skriva färdigt berättelsen om de tre underliga varelserna som bott på slottet de senaste 100 åren. På sidan finns ytterligare information som kan stödja eleverna i sitt skrivande; information om karaktärerna, hur de kom till samt en länk till sidan med mer information om Tjolöholms historia.

Kanske har dessa tre karaktärer varit med om de mest fantastiska, mest fantasifulla äventyr som det bara går att vara med om- oavsett författarens (elevens) semester- eller julklappserfarenheter. Visst är det väl en väg värd att prova?!

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, Grundsärskola, grundskola, Motivation, skrivprocess, Språkutveckling, undervisning

För 130 år sedan var det vi som reste…

… till ett nytt land. Under 1890-talet och 1900-talets första årtionde utvandrade hela 1,3 miljoner svenskar till Amerika. Det betyder att en stor del av världens svensktalande befolkning vid den tiden bodde ”over there”. I det nya landet bildades hela byar och städer med ”Amerikasvenskar”. Man startade egna dagstidningar och i skolorna studerade barnen på svenska. Integrationsprocessen gick på så sätt tämligen långsamt, svenskarna behövde lång tid för att lära sig tala engelska och komma in i den nya kulturen. Än idag finns äldre människor i de s.k. svenskbygderna, som talar amerikasvenskan. Utifrån studier som gjorts på amerikasvenskarna, verkar det rent generellt vara så att det tog tre generationer innan svenskan ersattes av engelskan som första språk i familjerna. Fjärde generationens invandrare lärde sig endast i enstaka fall tala svenska.

Har ni sett tv-programmet ”Allt för Sverige”? I programmet tävlar ett gäng amerikaner, alla ättlingar till emigranterna, om att få träffa sin släkt i Sverige. Programmet är underhållande men också kunskapande om den stora flykten från vårt land. En flykt som inte hade bakgrund i krig eller konflikt, såsom dagens landsflykter ofta har. Bakgrunden var istället missväxt, svält och brist på arbete. Hur som helst så är det fascinerande att se hur stora känslor som väcks hos amerikanerna i takt med att de får veta mer om Sverige, sina släktingar och deras hembygd. Trots att de flesta bara träffat sina svenska förfäder som gammelmormor, farfars farfar eller liknande i sin tidiga barndom. Men genom att titta på sin historia lär de sig om sig själva, vilket får känslorna att flöda. Samma lärdom kan göras ur ett helt samhälles perspektiv. Genom att titta på historien finner man sin samtid. För 130 år sedan var det svenskarna som flydde sitt land – idag är det andra som flyr hit.

De sociala och samhälleliga förhållandena går inte att jämföra då och nu. Idag har man tillgång till hela världen genom sin mobiltelefon eller dator. Man kan lära sig ett nytt språk genom att interagera digitalt eller lyssna på musik på Spotify. Sådan hjälp fanns inte runt sekelskiftet. Det är inte det som är min poäng. Det är motivationen som är den viktigaste och mest avgörande faktorn för hur snabbt man lär sig språket. I dagens ofta inskränkta debatt skäller man på nya svenskar för att de inte lär sig språket tillräckligt snabbt. Men kanske är det samhällets ansvar att skapa strukturer i mottagandet av flyktingar, där incitamenten för att lära sig svenska är glasklara och där det snabbt lönar sig för de som gör det. Kanske måste vi se till så att tillfällena att träffa svensktalande blir många, för endast genom att själv få prova språket kan man lära sig det. Kanske är det anledningen att vi bör undvika att placera människor mitt ute i skogen utan tillgång till svenskspråkig input, sysselsättning eller chanser att få arbete. Vi måste bädda för att det aldrig ska uppstå ett behov av att skapa egna små nationer i nationen. Isolerade svenskenklaver likt som i Amerika vid förra sekelskiftet. För faktum kvarstår, amerikasvenskarna var inte snabba på att lära sig engelska och ta seden dit de kom. De firade traditionell svensk jul, dansade runt midsommarstången, rullade köttbullar och startade egna skolor och dagstidningar.

En sak till… Amerikasvenskarnas  kulturella och språkliga arv betraktades inte som ett hot, utan fick berika det amerikanska språket och kulturen.  Det är bara en skillnad i synsätt, men en viktig sådan.

Den som är nyfiken på att läsa om hur amerikasvenskan utvecklats och bevarats fram till idag, kan följa Sofia Tingsells m. fl. spännande forskning.

Lämna en kommentar

Under Flerspråkighet, forskning, modersmål, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Läsinspiration inför ledighet & lov!

Nu stundar ett för många elever efterlängtat jullov. Ett lov som ger många elever möjlighet till vila och rekreation. Vår förhoppning är att boktipslistan kan inspirera vårdnadshavare till bokklappar samt elever till avslappnande och njutbar läsning av en spännande, rolig eller mysig bok!

julklappstips

Skolbibliotekarierna  på tre av Halmstads kommuns skolbibliotek tipsar här om böcker för elever från Förskoleklass till årskurs 9. Alla böcker finns vidare beskrivna på bibliotekens hemsida, Adlibris samt Bokus. Boktipslistan finns i två versioner med syfte att tilltala alla vårdnadshavare och elever: Bokjulklappstips F-9  och Lästips F-9.

julklappsbok

I listan finns även en del små tips och tankar från skolbibliotekarierna. Ytterligare tips och tankar hittar ni på deras bloggar: Bibblabloggen och Brunnsåkersskolans bibliotek. Ett liknande inspirationsmaterial finns sedan tidigare framtaget av Nyköpings kommun: Julklappslistan 2014 (1).

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, litteracitet, Motivation, ordförråd, Språkutveckling, Ungdomslitteratur

Läsfrämjande julklappar

Vid den här tiden på året smids mängder med planer kring julklappar och presenter runt omkring i hus och stugor. Vad kan väl då vara mer på sin plats än några läsfrämjande julklapps- och presenttips?

julklappstips

Den språkdusch barn får genom högläsning och läsning är en viktig del av barnets nycklar till framtiden. Högläsningen är bra för barnets språkutveckling, ordförråd och fantasi men framför allt också för dess självkänsla och aptit på litteratur. Mötet med texter, i olika genrer och mediala former, hjälper barnet att skapa en förståelse kring hur berättelser och texter är uppbyggda och hur språkets symboliska kraft fungerar. Det vi också vet är att barn som blir lästa för blir tänkande vuxna!

För att verka läsfrämjande har vi, i samarbete med våra bibliotekarier och skolbiblitekarier tagit fram julkapps- och presentboktips som våra förskolor och skolor sedan delar ut till barn och vårdnadshavare. Genom att tillhandahålla dessa tips hoppas vi kunna inspirera till en del julklappsböcker under granen hos våra barn och elever. Materialet finns också i en version som fokusera på boken som present, inte som julklapp, då alla barn och elever inte firar den kristna julen.

Att få ett hårt paket med en mysig bok i kan förgylla barns och vårdnadshavares samvaro och skapa oaser av lugn och närhet. Alla vuxna runt om kring barnen har en viktig roll som läsande förebilder. Det är inte alltid helt enkelt att som vårdnadshavare och pedagog ha koll på nyutgivning och populär barn- och ungdomslitteratur. Ett användbart tips är att vända sig till bibliotekets barn- och ungdomsbibliotekarier eller bokhandelns specialister. Ett annat sätt att få tag i kvalitativa boktips är att använda någon av följande källor:

Härliga juliga bokklappar– läsfrämjande boktips till förskolan

Härliga bokpresenter

Julklappslistan 2014 (1)– läsfrämjande boktips från Nyköpings kommun

Julklappstips Högläsning– boktips från bloggen Bokunge

Julklappstips 3-6 år– boktips från bloggen Bokunge

eller genom att ta del av denna inspiration:

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling

Boktipskalender på Barnens bibliotek- version 2014

Ytterligare en julkalender som välkommet återkommer även i år är Barnboksbibliotekets julkalender. Även i år innehåller den en mängd härliga boktips och recensioner med syfte att verka läsfrämjande. Genom att klicka på dagens datum öppnas luckan in till dagens boktips bestående av en recension av boken samt möjligheten att lyssna på en del av den. Boktipsen är varierade för att kunna passa barn och elever i ett 1-16 års perspektiv.

Alla böcker som finns omnämnda går också att vinna genom att delta i utlottningen som finns längst ner på sidan när luckan är öppnad.

BBib

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Författare, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, litteracitet, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Ungdomslitteratur

Världslitteratur i fokus- även i julkalender

Vad innebär begreppet världslitteratur? Enligt Nadel (2012) är världslitteratur verk som läses och diskuteras utanför en nationell och områdesspecifik publik- skönlitteratur som ligger lite utanför den västerländska litteraturkanon. Forskning visar att lärare till stor del fokuserar på nationell litteratur och nationella författare (Nadel, 2012). Vilken litteratur använder vi oftast i vår undervisning och hur medvetna är vi om de val av litteratur och författare vi gör?

Världsbibliotek

I Lgr 11s centrala innehåll står bland annat följande avseende elevers möte med litteratur:

Åk 1-3
Berättande texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Åk 4-6
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

Åk 7-9
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. några skönlitterarärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.ska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

För elever med annat modersmål och annan bakgrund kan användandet av i huvudsak svensk litteratur och svenska författare få stora konsekvenser för utvecklandet av en kulturell och språklig identitet. Att få ta del av litteratur från en mängd delar av världen vidgar alla elevers perspektiv, skapar en större kulturell kompetens men ger framförallt eleverna en större omvärldskunskap och förhoppningsvis även en större tolerans.

Tillgång till litteratur ger i första hand alla elever ett större språk samt ett vidgat ord- och begreppsförråd- något som är avgörande för en framtida skolframgång. I nästa steg ger litteraturen tillgång till textvärldar och föreställningsvärldar långt från den egna verkligenheten- både världar att identifiera sig med och världar att utmanas av.

Om eleverna inte har möjlighet att göra kopplingar till den text de möter, utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper, får de svårare att ta till sig texten och tolka den. De elever vi har i våra klassrum har lika många olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper som där finns antal elever i klassen. Att som eleven med annat modersmål och annan nationell bakgrund ständigt hänvisas till litteratur skriven av svenska författare, som handlar om svenska förhållanden och som tolkas utifrån svensk kultur kan begränsa elevens intresse för läsning och i nästa steg då även deras möjlighet att utveckla sina språk.

Inte bara i val av litteratur för användning i undervisningen måste vi fundera över en större användning av världslitteratur. Detta är ett område vi också måste utveckla då vi köper in litteratur, ur olika genrer, till skolbibliotek, skolor och förskolor.

Frågan vi behöver ställa oss är med andra ord- hur stor del av den litteratur vi använder i vår undervisning är världslitteratur? Väljer vi medvetet, eller kanske till och med omedvetet, att använda en mer nationell litteratur? Varför? Vidare måste vi reflektera över vilka verktyg eleverna behöver för att kunna tolka litteratur, ur ett läsförståelseperspektiv men kanske även ur t ex ett kulturperspektiv?

Idag finns fantastiska källor med världslitteratur att tillgå bland annat via följande sidor:

Världens Alma– på Världens ALMA kan vi följa barn, ungdomar och vuxna på Hjulsta grundskola som arbetar med ALMA-priset på olika sätt. Vill också hjälpa till att sprida den litteratur som ALMA-priset uppmärksammat. Utöver Astrid Lindgrens eget författarskap så finns här fina författare och bilderbokskonstnärer från olika delar av världen

Världslitteratur– lärresurser med många olika lästips från förskola till komvux.

International Childrens Digital Library– läs mer i tidigare vårt tidigare blogginlägg.

Årets julklapp önskar jag kunde bli den härliga klapp innehållande just världslitteraturen och dess författare som skolbibliotekarierna i Växjö i år ger oss. Författarkalendern de presenterar dag för dag under december månad innehåller författarporträtt och boktips, samt en mängd andra relaterade tips, ur ett världslitteraturperspektiv.

Författarkalender

Med andra ord finns det nu inget som hindrar oss- vare sig det gäller att välja världslitteratur till vår undervisning eller om det handlar om att köpa in världslitteratur till den skola eller det skolbibliotek där vi verkar. Och glöm inte- den litteratur vi använde MÅSTE spegla den elevgrupp vi har framför oss- just nu, just idag. Att alla elevgrupper på alla skolor läser samma litteratur ger oss inte likvärdighet!

 

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Författare, Förskoleklass, Flerspråkighet, forskning, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Lgr11, litteracitet, modersmål, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, Ungdomslitteratur

En bok i julklapp!

Har du tänkt på att du är en förebild? För barnen på förskolan, för eleverna i skolan. För dina egna barn och deras vänner.

I en undersökning publicerad i Lärarnas nyheter visade det sig att 13 % av Sveriges unga lärare (under 40 år) aldrig läser skönlitteratur. 19 % läser endast en eller två böcker per år. Det känns lite sorgligt, och inte så inspirerande, motiverande eller i professionen trovärdigt. Det måste vara lättare att entusiasmera sina elever att läsa böcker om man själv tycker det är behagligt, roligt, viktigt, intressant eller på andra sätt njutbart. Hur ska man kunna visa eleverna vägen in i böckernas värld om man själv inte är hemmastadd där?

Mycket talar för att många barn och ungdomar idag saknar läsande förebilder, och värst ställt är det med de manliga läsande förebilderna. De är alldeles för få.

Många av de problem som vi brottas med i förskola och skola idag är komplexa och svåra att lösa på ett enkelt sätt. Men detta är en lågt hängande frukt, inom räckhåll för de flesta av oss. Vi behöver alltså fundera över våra egna läsvanor, och se till så att vårt läsande blir synligt för de barn och unga vi möter i vår vardag.

Om ca tre veckor är det julafton, så varför inte önska sig en bok? Som förebild är det ett ställningstagande, i önskningen finns inte bara boken utan också de sköna stunderna och alla känslor och kunskaper m.m. som boken kan ge oss. Ännu bättre är att efter jul kommer nyår och då är det dags för nyårslöften. Det är i det sammanhanget vanligt att vi omsätter vår önskan om att bli bättre människor i handling genom att skapa nya vanor och rutiner. Vi börjar träna, slutar äta godis, slutar svära, börjar skänka pengar till välgörenhet o.s.v. Hur man blir en bättre människa vet jag inte, men hur vi blir bättre läsande förebilder vet jag. Vi läser mer, och ser till så att barnen och ungdomarna i vår närhet ser det. De behöver se att vi gillar att läsa, och att vi vill läsa ofta. De behöver se oss skratta eller gråta när boken berör, se koncentrationen och intresset i blicken när boken är spännande och fångar oss. För att de ska ärva våra förhållningssätt och positiva känslor för böckerna måste vi prata med dem om våra känslor och tankar kring böckerna.

Att bli en ännu bättre läsande förebild är ett bra, uppnåeligt och viktigt nyårslöfte!

1 kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Läsinlärning, litteracitet, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Ungdomslitteratur

Favorit i repris- Gleerups matematikjulkalender

Förra året skrev vi om julkalendern med fokus på mattespråk och glädjande nog får vi ta del av en även denna decembermånad- Gleerups mycket uppskattade julkalender. Tidigare år har den bestått av 24 olika matteproblem som har lett undervisningen och eleverna fram emot jullovet. I år är luckornas olika problem en blandning av problem inom matematik och svenska- och precis som vanligt har de allihop en julig karaktär.

prima2104

I vårt pedagogiska arbete ska vi hela tiden vara extra medvetna om språkets vikt i alla ämnen, något årets julkalender kan hjälpa till med. Genom att använda julkalenderns uppgifter får lärare och elever möjlighet att tillsammans repetera gamla och även hitta nya viktiga ämnesord. Julkalendern vänder sig till elever i F-4 men kan givetvis även användas till äldre elever, t ex inom språkundervisningen av nyanlända eller inom grundsärskolan. Ett tips från Gleerups är att julkalendern visar med hjälp av projektor eller liknande så att alla elever tillsammans kan fokusera på uppgiften. Till julkalendern finns också en lärarhandledning.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Interaktiva läromedel, läromedel, Matematik, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Studiestöd på modersmål- Inläsningstjänst

I svenska skolor finns en stor mängd elever som har turen att tala och förstå flera olika språk. Det som ibland kan vara deras största utmaning är att få möjlighet till en förståelse i de ämnen som undervisas i skolan. Att som elev med mycket lite svenska få tillgång till ämnes- och skolspråk på både svenska och det egna modersmålet kan många gånger spela en avgörande roll för den fortsatta kunskapsutvecklingen. Många av de barn och ungdomar som kommer till Sverige och står inför att lära sig ett helt nytt språk har en varierad språkbakgrund och en varierande språkförståelse på det egna modersmålet.

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnäs ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”

Skollagen 3 kap 3 §

Att lära sig ett helt nytt och främmande språk innebär för de flesta barn och ungdomar att  kunskapsinhämtningen delvis bromsas. Det blir naturligt svårare att ta del av den utmaning i form av nya kunskaper eleven har behov av utifrån att undervisningen sker på ett främmande språk. Utifrån detta har studiehandledning på det egna modersmålet samt tillgången till läromedel på hemspråket en betydande roll. Att med hjälp av läromedel få tillgång till en, utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter, rätt nivå i lärandet kan rädda en elevs akademiska självkänsla.

Framgångsfaktorer för en effektiv studiehandledning är nära relaterade till vad som anses vara avgörande faktorer för elevens resultat och måluppfyllelse. Bland annat är det av stor vikt att klass- och ämneslärare samverkar och att arbetet organiseras mitt i verksamheten, inte vid sidan av. Att studiehandledningen ges i form av en flexibel insats som kan anpassas efter elevens utveckling och att denna sker växelvis på modersmålet och på svenska påverkar elevens lärande och resultat till stor del.

Med anledning av detta har Inläsningstjänst nyligen lanserat ett studiestöd på arabiska och somaliska som riktar sig till nyanlända elever och elever med nybörjarkunskaper i svenska. Studiestödet är på elevens modersmål och syftar till att ge eleven möjlighet att ta till sig läromedlets innehåll. Det är utformat för att kunna utgöra en del av den flexibla insats eleven behöver och materialets uppbyggnad ger även tillgång till innehållet på de båda språken, vilket i sin tur leder till att dessa stärks, individuellt och i förhållande till varandra.

mmlinltj

Syftet med materialet är att ge eleven en större tillgång till den svenska läromedelstexten genom att ge eleven stöd och möjlighet att förstå textens innehåll och centrala budskap samt viktiga ord och begrepp. I och med användningen av materialet får eleven både en förförståelse inför lektioner och genomgångar men även en sammanfattning av ämnesområdet. I materialet finns läromedlet inläst på både modersmålet och på svenska vilket leder till att båda språket stärks, individuellt och i förhållande till varandra.

Materialet är framtaget av erfarna studiehandledare med aktuellt språk som modersmål samt med goda ämneskunskaper. Många elever har tillgång till visst stöd av studiehandledare i sin skolvardag men tyvärr är detta stöd alltför ofta begränsat till ett begränsat antal timmar/vecka. Materialet möjliggör en tillgång till ett visst studiestöd när helst eleven behöver det.

Inläsningstjänst har som mål att kunna tillhandahålla de flesta större läromedelsserier, för både grund- och gymnasieskolan som studiestöd på sikt. Under 2014 är målet att kunna tillhandahålla Natur och Kulturs serier SOL 4000 (So-ämnen för högstadiet), PULS (No-ämnen för högstadiet) samt So- och No-ämnen för mellanstadiet. Eleven kan lyssna på läromedlet och studiestödet med via dator, smartphones, läsplatta eller DAISY-spelare.

Under hösten 2014 kan alla kunder med abonnemang på Inlästa läromedel  gratis testa och nyttja studiestödet via app eller webbspelare. Under 2015 kan skolor och huvudmän tillgå dem utifrån tre olika alternativ:

  • årsabonnemang på specifik bok för en elev
  • individabonnemang  för en specifik elev där eleven kan nttja alla studiestödsmaterial
  • skol- eller kommunabonnemang som ger alla elever tillgång till materialet

Förhoppningsvis kan tillgången till läromedlen via Inläsningstjänst till någon del kompensera att, som Nyamko Sabuni uttrycker:

”För få elever får utnyttja sin rätt till studiehandledning på modersmålet.”

 

 

Lämna en kommentar

Under Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, grundskola, Gymnasieskolan, Inlästa läromedel, litteracitet, modersmål, Motivation, Särskilt stöd, Skollagen, skrivutveckling, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser, undervisning

Hallå Dakar – flytande svenska på sju månader

I skrivande stund har jag nyss startat om en spännande dokumentär på SVT2 – ”Hallå Dakar!” Ett svenskt färdtjänstföretag bestämmer sig för att öppna ett callcenter i Senegal. De söker ett antal språksnillen som på sju månader får lära sig prata flytande svenska. Om de lyckas kommer de att få jobb i företaget.
Dokumentären skildrar ett lustfyllt lärande av ett nytt språk, med kreativa metoder och i ständig dialog och interaktion. Jag älskar att se hur deras lärare Teresa tar med sina elever ut på stan för att uppleva, sätta ord på vad de ser och träna sina elevers hörförståelse genom att beskriva människor och aktiviteter i omgivningen. Det är underbart att se elevernas glädje när de sjunger och dansar till Peps Persson, sitter i ring och debatterar olika ämnen, eller tittar på och diskuterar filmen Jalla Jalla.
I dokumentären finns mycket att inspireras av för alla oss som på något sätt arbetar med elever som håller på, eller precis ska börja lära sig svenska. Om glädjen i att lära sig ett nytt språk. Hur mycket motivation och meningsfullhet spelar roll för inlärningsförmågan. Och hur snabbt en andraspråksinlärning faktiskt kan gå när förutsättningarna är de rätta, läraren kompetent och gruppen arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.
Dokumentären går i repris både 8/11 och 9/11 i SVT2.

2 kommentarer

Under Flerspråkighet, modersmål, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, undervisning