Avhandling om det digitala läsandet, av Maria Rasmusson

För ett och ett halvt år sedan skrev min kära kollega och medbloggare Erica Eklöf om digital läsning och dess möjligheter i ett inlägg om Världsbokdagen. Det finns oändligt stora möjligheter att använda digital läsning som ett komplement till böcker, och att ta del av information snabbt och enkelt via digitala enheter som vi ändå bär med oss. Jag citerar Erica:

”Faktum är att böcker är mycket ovanliga i utvecklingsländer- medan antalet mobiltelefoner ständigt ökar. Vi är idag 7 miljarder människor på jorden, varav 6 miljarder har tillgång till en mobiltelefon. Mobila nätverk når idag mer än 95% av jordens befolkning.”

I våra nätverk för pedagoger om att utveckla textförståelse i förskolan, diskuterar vi ofta frågor om likheter och skillnader mellan att läsa text på papper och på skärm. Blir upplevelsen av det lästa annorlunda vid skärmen? Påverkas text/läsförståelsen positivt eller negativt?

Maria Rasmusson disputerade nyligen med avhandlingen ”Det digitala läsandet – Begrepp, processer och resultat”, där hon undersöker läsförståelse vid läsning av texter på Internet och via skärm. Hon har sett att den digitala läsningen skiljer sig från den traditionella läsningen på flera punkter. Utöver att kunna läsa, stava och förstå måste man i digital läsning även ha strategier för att navigera, strukturera sitt läsande och hantera länkar och flikar. Man måste också kunna växla mellan text, bild och film, förstå hur webben är uppbyggd och hur man hanterar sin enhet (telefon, läsplatta, dator). Att kunna värdera information källkritiskt är av stor vikt, liksom att förstå olika publiceringsformer.

I den traditionella läsningen visar många studier, bl.a. PISA att flickorna har ett försprång på pojkarna. Försprånget är mindre i Maria Rasmussons studie, men fortfarande till flickornas fördel. Pojkarna är bättre på att navigera på Internet, och att tolka bilder och film, men flickorna är fortfarande överlägsna när det kommer till det viktigaste av allt, nämligen att förstå ord och läsa text med flyt och förståelse.

Andra viktiga resultat är att läsning vid datorn är mer ansträngande än läsning på papper. Det är svårare att få struktur och flyt i läsningen på skärmen, troligtvis eftersom texten rör sig när man scrollar upp och ner samt klickar mellan sidor. Att läsa på papper kan upplevas mer aktiverande, i och med att man håller i papper eller penna, stryker under, bläddrar o.s.v. Vid motsvarande läsförståelse test på skärm och papper visade det sig att eleverna i Rasmussons studie presterade bättre vid test på papper.

För skolans del handlar det inte om att prioritera den ena typen av läsning framför det andra. Dagens barn och unga behöver tveklöst utveckla god läsförståelse i både digital och traditionell läsning.

Personligen tror jag att digital läsning är en viktig förmåga, men vi behöver även rusta våra elever med redskap för att ta del av text, information och bok via öronen. Att lyssna och utveckla en god hörförståelse kommer vara helt nödvändigt, både IRL och på webben. Att lyssna på poddar, e-böcker m.m. blir allt vanligare, och har stora fördelar då vi samtidigt kan röra på oss, jogga, gå ut med hunden, hänga tvätt m.m. medan vi tar del av ny information eller utvecklar nya kunskaper. Förhoppningsvis får vi även se forskning kring detta inom en snar framtid.

Annons

Sju timmar om…- ett kompetensutvecklingsverktyg.

Skolverket publicerade nyligen kompetensutvecklingsmaterialet Sju timmar om…. Under rubriken erbjuds olika utvecklingspaket som med utgångspunkt i olika områden (t ex klassrumskommunikation, syv och källkritik) erbjuds material som kan använda i verksamheters utvecklingsarbete. Materialets olika områden är skolövergripande och riktar sig till olika målgrupper från förskola till gymnasieskola.

Namnet Sju timmar om… är gemensamt för paketen med utgångspunkt i att det inte bör ta mer än just 7 timmar att bearbeta ett pakets innehåll.

Precis som inför ett deltagande i Läslyftet rekommenderar Skolverket att användning av materialet föregås av en nulägesanalys som synliggör verksamhetens behov och utmaningar. Detta för att stödja ett kvalitativt val av utbildningspaket.

Alla Sju timmar om… har följande gemensamt:

• Förskolan eller skolan bör ha utfört en analys av hur behovet ser ut lokalt. Därefter kan utvecklingsområde väljas (använd gärna BRUK som stöd i den självvärderingen).
• De har en grund i ett kollegialt lärande – något ni gör tillsammans i er verksamhet.
• De bygger på delaktighet från förskolechef/rektor – en förutsättning och framgångsfaktor. Förskolechef/rektor kan delta i arbetet med paketet och bör vara beredd att prioritera ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.
• Systematiskt kvalitetsarbete – arbetet med paketen kan ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och bör utmynna i en plan för fortsatt utvecklingsarbete.
• Materialen i paketen, som texter, filmer och ljudfiler, utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I arbetet med Sju timmar om… rekommenderas en gruppstorlek på ca 5-8 personer. Gruppen ska ha en samtalsledare som leder arbetet och en dokumentationsansvarig. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. I materialet finns också en dokumentationsmall till varje utvecklingspaket.

I materialet finns sex olika steg. I det första steget genomför verksamheten sin nulägesanalys, utser samtalsledare och dokumentationsansvarig samt tar del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I nästa steg tar gruppdeltagarna del av material (texter, filmer och ljudfiler) för att i steg tre diskutera materialet. I det fjärde steget undersöker gruppdeltagarna hur den egna verksamheten ser ut och prövar olika moment i undervisningen. I de sista två stegen genomförs en analys kring erfarenheterna inom utbildningspaketet och en analysplan tas fram för det vidare systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverket rekommenderar Sju timmar om… som ett alternativt material att använda parallellt med Läslyftet för de som inte deltar. Under rubriken Se vilka olika… visas de utbildningspaket som redan finns och de som är på gång.

 

Det digitala användandets utmanande värld

Dagens barn och ungdomar har redan i tidig ålder ett digitalt användarmönster som innebär att de kan kallas digitalt bosatta individer. De är digitalt infödda och nätet är tidigt en plats där de är ständigt närvarande. Vi vuxna däremot är besökare i den digitala världen. Vi föddes inte in i den utan är digitala immigranter som använder nätet som ett redskap.

Närvaron i den digitala delen av vårt samhälle innebär ständiga utmaningar för barn och ungdomar. Genom sin närvaro på nätet utvecklas de till konsumerande och producerande kommunicerande individer och nätet blir snabbt en plats där goda förmågor att kommunicera och språka blir av stor vikt.

Nätet erbjuder en plats för social samvaro som både skapar behov och möjligheter men samtidigt ställer stora krav på ett gott språkbruk och eftertanke. Att kommunicera i sociala medier skapar både en närhet och en distans till de vi kommunicerar med- på gott och ont.

Många barn och ungdomar erfar hur språk och bilder kommuniceras och publiceras. De allra flesta gånger får dessa positiva effekter när de når ut till andra konsumenter. Det antal elever som fått erfara hur det är att bli uthängda, genom ord eller bild, ökar ständigt och många skolor brottas med de varierande situationer nätkränkningar av olika slag och mått resulterar i. Runt omkring oss används nätet som verktyg för att förtala och vädra åsikter som i nästa steg får stora konsekvenser för barn och ungdomar. Att bli kränkt är, oavsett plats eller forum, en hemsk erfarenhet, än hemskare blir den om det uttryckta finns kvar, sprids och kanske även bekräftas eller ”gillas” av andra.

Som vuxna måste vi tillhandahålla strategier och modeller för ett säkrare nätanvändande. Genom att återkommande diskutera och modella hur ett gott nätanvändande kan se ut och genom att visa på både positiva och negativa, faktiska exempel kan vi öka medvetenheten och påverka barns och elever förhållningssätt gällande nätanvändandet.

Att återkommande beröra och visa på nätanvändningens effekter och resultat är ett viktigt sätt att öka medvetenheten hos barn och unga. Det som publiceras på nätet sprids med en enorm hastighet- något skolor återkommande försöker visa sina elever. Många skolor gör inlägg på sociala medier och ber allmänheten dela och gilla dessa för att visa hur snabbt detta går.

Att utveckla elevernas förmåga att förhålla sig källkritiskt innebär att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över och analysera sanningshalten och trovärdigheten i olika källor och medier. En aspekt som däremot inte så ofta lyfts fram i arbetet med källkritik är den betydelse diskussioner, reflektioner  och en källkritisk medvetenhet har vid användandet av sociala medier.

Skolverket har publicerat materialet Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som syftar till att ge grund- och gymnasieskolor kunskaper och inspriation för att utveckla arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På flera håll finns också material som stödjer skolors arbete kring nätmedvetenhet. Några exempel är Sökis, Källkritik, Digital Citizenship F- åk 5 och åk 6-9, Gy.

Med tanke på att dryga 50% av våra tvååringar idag är aktiva, regelbundna användare av nätet kommer en ökad medvetenhet kring användande av språk och bilder bli alltmer betydelsefull för att vi ska kunna ge alla våra barn och elever möjlighet att bli fullvärdiga språkande medborgare i den digitala världen.