Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 4

Våra kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor fortsätter att utvecklas. Sedan ett år tillbaka finns kapprumsbibliotek även i några skolor, och nytt för hösten 2015 är att vi utvecklar och prövar ett kapprumsbibliotek i en av våra förberedelseklasser för nyanlända ungdomar. Mer om det i ett senare inlägg.

När vi drog igång kapprumsbiblioteken visste vi inte hur den nya bibliotekstjänsten skulle påverka familjernas övriga biblioteksvanor. En farhåga var att föräldrarna skulle bli mindre motiverade att åka till biblioteken när kapprumsbiblioteken tillgängliggjorde lån av barnböcker i samband med lämning och hämtning på förskolan. Eller ännu värre, att de helt skulle sluta besöka ordinarie bibliotek.

I den enkät som föräldrarna fick fylla i före uppstarten, och sedan återigen efter drygt ett halvår, ställde vi därför frågan: ”Hur ofta brukar ni besöka biblioteket?” Glädjande nog kunde vi se att föräldrarna på samtliga förskolor ökade sina biblioteksbesök efter att vi startat kapprumsbiblioteken. Nedan ser ni sammanställningen, där blå staplar visar mätning 1 och röda staplar visar mätning 2. Siffrorna på y-axeln visar andelen föräldrar i procent, där varje streck motsvarar 5%. På x-axeln är intervallet, läst från vänster till höger, 1: Varje vecka, 2: Varje månad, 3: Varje halvår, 4: Varje år, 5: Mer sällan.

Önskvärt är alltså många höga röda staplar till vänster i diagrammet, eller bibehållna lika höga blåa och röda staplar till vänster i diagrammet.

På förskola 1 är det ingen förälder som uppger att de besöker biblioteket varje vecka, varken före eller efter kapprumsbibliotekets införande. Vid nästa stapel ”Varje månad” ser vi att den röda stapeln som markerar andra mättillfället, visar en ökning med ca tio procentenheter. De följande två intervallen ”Varje halvår” och ”Varje år” har minskat, vilket skulle kunna innebära att det är de föräldrarna som har ökat sina biblioteksbesök under projektets gång.

På vår andra förskola kan man se att här finns en del föräldrar som besöker biblioteket varje vecka (staplarna längst till vänster) och att det sker en marginell ökning under projektets gång (röda stapeln). De röda staplarna i andra och fjärde intervallet (”Varje månad” och ”Varje år”) ökar, medan vi ser att det är färre föräldrar som uppgivit att de besöker biblioteket ”Varje halvår” (Tredje intervallets staplar) och ”Mer sällan” (femte intervallets staplar).

På vår tredje förskola ser vi en stor ökning (röda staplar) i första intervallet, alltså ”Varje vecka”, troligtvis är ökningen till viss del hämtad från den grupp föräldrar som vid första enkäten uppgav att de besökte biblioteket ”Varje månad” (tredje stapeln) och ”Mer sällan” (femte stapeln) eftersom de grupperna har minskat.

Sammantaget kan sägas att vi ser en positiv utveckling, och att kapprumsbiblioteken verkar fungera som en motivator för att besöka ordinarie bibliotek. Kapprumsbiblioteken är bara en aptitretare, det är ju på de stora ordinarie biblioteken som den största bokskatten finns. Vi har än så länge inte sett någonstans att kapprumsbiblioteken lett till en minskning av besöken på de ordinarie biblioteken.

Annons

Tack Rotary för finansiering och samarbete!

I måndags fick jag än en gång besöka Rotaryföreningen i Halmstad Tylösand och motta 4000:-. Denna förening har varit ett fantastiskt stöd för oss i arbetet med att bygga upp kapprumsbiblioteken på kommunens förskolor. De har uppmärksammat och spridit vårt arbete och sponsrat vår verksamhet med regelbundna summor i snart tre års tid. Inte nog med att den ekonomiska stöttningen möjliggjort genomförandet av satsningen, att utveckla, förbättra och prova nytt. Det finns också en glädje i att någon annan, utanför vår verksamhet, intresserar och engagerar sig för våra frågor. Någon annan tycker att vårt arbete är viktigt, och tar ansvar! Och våra vänner i Rotary har valt att agera istället för att enbart hänge sig åt debatten om förskolan och skolan. De vill hjälpa till eftersom det ligger i samhällets, medborgarnas och hela det demokratiska systemets intresse att våra barn och unga lär sig läsa och skriva.

Vi är så tacksamma att ha en samarbetspartner i Rotary. De pengar vi fick i måndags kommer inte att användas som tidigare gåvor, eftersom arbetet med kapprumsbibliotek gått in i en ny fas i och med möjligheten att teckna avtal med biblioteket. Istället har vi fått frihet att vidareutveckla konceptet och prova ut nya liknande arbetssätt riktat mot våra flerspråkiga elever i förberedelseklass, SvA samt generellt riktat mot skolans yngre åldrar. Vi återkommer här på bloggen när det arbetet kommit igång.

Barns & ungdomars bokläsning ökar

Äntligen ökar bokläsningen i Sverige och det är barnen som står för den största ökningen.

Under 2014 ökade antalet personer som läser böcker, en genomsnittlig dag, från 34 procent (2013) till 36 procent. Siffrorna är framtagna av Göteborgs universitet som varje år mäter svenskarnas mediekonsumtion med hjälp av sin Mediebarometer. Den största ökningen av läsning skedde bland barn (+11%), ungdomar 15-24 år (+8%) och kvinnor (+4%). Dessa resultat går i linje med Bokhandlareföreningens och Förläggarföreningens ökade försäljningssiffror från 2014 som vi skrev om i ett tidigare inlägg. Resultaten visade där att den  totala bokförsäljningen minskar medan försäljning av barn- och ungdomsböcker ökar.

I undersökningen konstaterades också att svensken ägnar i genomsnitt 22 minuter per dag åt bokläsning och hela sex timmar och tjugo minuter åt mediekonsumtion, dvs musik, radio, tidningar och tv. Den största delen spenderas framför internet, hela 123 minuter per dag.

Bokattacker- ett läsfrämjande arbete

När dottern kommer hem och meddelar att hon önskar att hon vore utsatt för bokattacker blir jag först undrande. Dock visar det sig att bokattacker är något helt annat än jag först anade.

För att öka läslusten bland sina elever i åk 4-9 använder sig skolbibliotekarien Emelie Sörensen vid Lerbäck- och Oskarskolan i Lund av Bokattacker. Hon beskriver det som en offensiv form av uppsökande verksamhet som bygger på snabbhet och kontinuitet.

Bokattacken innebär att Emelie besöker varje klass en gång per vecka för att tipsa om en bok. Inför varje bokattack har hon i förväg bokat in en bestämd tid med varje lärare. I nuläget besöker hon eleverna på svensklektionerna men hennes målsättning är att även genomföra bokattacker i andra ämnen med syfte att ta bort stämpeln att skönlitteratur endast har med svenskämnet att göra.

Varje bokattack tar cirka 5 minuter och äger oftast rum i början eller slutet av en lektion. Emelie berättar kort om bokens innehåll och handling samt läser ett utvalt stycke för eleverna. Med sig till klassen har hon en kort information kring vald bok: bild på omslaget, titel, författare och en kort presentation av boken. Informationsbladen lämnas över till läraren som ansvarar för hur de görs tillgängliga för eleverna. Tanken är att eleverna ska kunna använda dessa som boktips vid behov. Bokattackerna läggs också ut på en blogg.

One must be careful of books, and what is inside them, for Words have the Power to change us.

Cassandra Clare, The Infernal Devices

Emelie genomför ca 16 bokattacker i olika klasser under en vecka. Under ett läsår möter varje klass på detta sätt ca 35-40 boktips.

Konstaterade fördelar med bokattackerna är att det istället för vanliga bokprat blir en högre kontinuitet och att det blir tydligt hur viktigt det är med böcker och läsning då det återkommer varje vecka. Att en elev missar terminens/läsårets bokprat pga sjukdom är heller ingen risk då det är en återkommande händelse. Ytterligare en fördel är att skolbibliotekariens förberedelsearbete blir fördelat över hela läsåret.

Emelies bokattacker har fått mycket positiv respons och de böcker som hon attackerar med lånas ut och reserveras i högre grad än många andra.

Språkfokus i förskolan- glöm alfabetet & läs högt för barnen

I mina möten med föräldrar till barn i 4-6 årsåldern får jag ofta frågan om deras telningar måste kunna läsa då de börjar förskoleklass och/eller åk 1. Det är inte heller helt ovanligt att vårdnadshavare och pedagoger i förskolan tragglar alfabetet och räkning med barn i både 2-, 3- och fyraårsåldern med förhoppningen att ge dem en trygg start och en god akademisk självkänsla redan från början.

Enligt Lundberg (2007) är den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse ordkunskap. Vi vet att ett barn vid start i förskoleklass bör ha med sig åtminstone 6000 ord och begrepp för att klara de första åren i skolan. Idag kommer barn till skolan med ett oerhört varierat ord- och begreppsförråd, vilket självklart påverkar deras vidare lärande. Ett språksvagt barn anses ha ca 3000- 5000 ord och begrepp medan ett språkstarkt barn har mellan 17 000-20 000 (Lundberg, 2007, Frost, 2009). Vi vet också att mer än ca 80% av barnens ordförråd utvecklas i mötet med texter och böcker (Salo).

Nyligen publicerades en stor brittisk studie, The Millennium Cohort Study, som är gjord på 19 000 barn födda under början av 2000-talet. Barnen i studien har följts sedan de var 3 år, de började skolan vid fem års ålder och följdes kontinuerligt till dess att de fyllde 11 år.

Studien visar att de barn som regelbundet får sagor lästa för sig utvecklas i en högre hastighet och bättre än andra barn och att det i princip bara finns ett sätt att påverka barns intelligens- genom att läsa högt för dem. Vad innebär detta för våra svenska barn i förhållande till Läsrörelsens undersökning (2012) som visade att andelen föräldrar som läser för sina barn dagligen har minskat drastiskt- till 35%? Vad innebär det för förskolan och dess pedagoger?

Om du vill att ditt barn ska bli intelligent så läs för det. Vill du att det ska bli ännu mer intelligentare- läs ännu mer för det.

Albert Einstein

Enligt studien har treåringar vars vårdnadshavare, eller andra vuxna, läser för dem dagligen mycket stora fördelar då de börjar skolan. I genomsnitt ligger dessa barn 2,8 månader före sina jämnåriga avseende språk och kommunikation. Att ta del av ett muntligt berättande har också en positiv effekt på barnens utveckling av språkliga strategier- aktuell barngrupp visar även på ett försprång avseende matematik där de ligger 2,4 månader före i utvecklingen.

Den slutsats forskarteamet i nuläget kan dra är att det i stort sett verkar vara helt bortkastat att lära en treåring alfabetet och att räkna då de två år senare inte har någon som helst fördel gentemot de barn som aldrig lärt sig detta.

Enligt Sue Palmer, brittisk expert på barns utveckling, innebär barns möte med högläsningen också något större än själva högläsningen i sig- det handlar i högsta grad om mänsklig interaktion. Inför skolstart behöver barn ha med sig kunskap om böcker, positiva relationer till böcker men framförallt måste de ha mött goda läsförebilder.

Viktig är också vår medvetenhet kring att om vi enbart läser högt för barnen, utan att bearbeta textinnehållet, ger det emellertid inte några större effekter, varken på barnens ordförråd, deras tidiga litteracitetsutveckling, deras medvetenhet om narrativa strukturer eller tillägnande av skriftspråkets mer komplexa grammatiska strukturer (Damber, 2014).  Vid högläsning är medvetenheten kring syftet och målet, vilken förmåga vi vill att barnen ska utveckla, är tydligt!

Är det så att det äntligen vänder?- barns & ungdomars läsning

I dagarna publicerades ny och glädjande positiv statistik från Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen. Förhoppningsvis visar statistiken på en länge efterlängtade vändning för barn- och ungdomslitteraturen. Försäljningen av böcker som riktar sig till barn mellan 9-12 år ökade med hela 19,3% under 2014. Att oron som väcktes i samband med redovisningen av fjolårets PISA-resultat har påverkat försäljningen råder det ingen tvekan om.

Försäljningen av barn- och ungdomslitteratur ökade generellt för alla åldrar med 11,5%- något som, enligt Eva Gedin på Nordstedts förlag, hänger ihop med en ökad mängd läsfrämjande aktiviteter i samhället parallellt med att vårdnadshavare fått upp ögonen för vikten av läsning, högläsning och tillgången till litteratur och texter.

Försäljningen av fysiska ljudböcker var den kategori som drog nitlotten under 2014, men en minskning på 20%- detta till fördel för de streamade medierna.

Att bokbranschens försäljning generellt minskade med 2,6% känns trist- men glädjen i beskedet att barns och ungdomars läsning verkar vara på uppgång får minskningen att te sig ganska obetydlig- det är ju framtidens läsare vi vill nå och inspirera! Samtidigt kan jag inte dölja det faktum att jag är nyfiken på vad som händer med böckerna då de väl är köpta- blir de lästa och diskuterade?

Biblioteksrecept – samarbete för skräddarsydd språkstimulans

I detta inlägg vill jag beskriva hur logopeder och barnbibliotekarier samarbetar i Halmstads kommun, ett fruktbart möte mellan kompetenserna som gett många barn tidigt stöd i sin språkutveckling.

När logoped träffat ett barn med språkstörning, eller någon annan typ av språkliga svårigheter, har hen möjlighet att skicka ett biblioteksrecept till valfritt bibliotek. I receptet beskriver logopeden vad barnet behöver hjälp med – t.ex.  samspel, turtagning, ordförråd, frågekonstruktioner, återberättande, negationer eller något särskilt språkljud. Det kan vara både specifika eller generella svårigheter det rör sig om. Mottagande bibliotekarie sätter samman en kasse med material, spel, böcker m.m. som hen bedömer kan vara intressanta för barnet. När barnet och föräldrarna kommer till biblioteket finns materialet färdigt att hämta ut och bibliotekarien visar dessutom föräldrarna hur materialet kan användas

Biblioteksrecepten hjälper barnen att erövra språket eftersom de individanpassas utifrån varje barns behov. Recepten kan också förnyas efterhand som barnet kliver vidare i sin språkutveckling. Det finns även en sidovinst med arbetssättet, eftersom man lockar familjer som vanligtvis inte besöker biblioteket att komma och låna böcker och material, lära känna bibliotekarien och på så vis få en positiv känsla för – och relation till – biblioteket. Varsågod att kika på hur ett biblioteksrecept kan se ut! Bokrecept 2015

Sen upptäckt av svårigheter med läsförståelse

Åsa Elwér har skrivit avhandlingen Early predictors of reading comprehension difficulties som lades fram vid Linköpings Universitet i september 2014. Avhandlingen visar att barn som läser bra men utan att förstå det de läser, oftast inte upptäcks förrän i tioårsåldern.  Man har valt att studera amerikanska, norska och svenska barn och resultaten visar samma sak överallt. Läsförståelseproblemens gemensamma nämnare är stora språkliga problem, såsom litet ordförråd, problem med grammatiken och med återberättande samt svårt att komma ihåg vad de läst.

Barnens läsning är flytande och problemen beror inte på dyslexi. När de läser högt låter det utmärkt, vilket troligtvis är orsaken till att problemen inte uppmärksammas. Sannolikheten för att problemen ska uppmärksammas  är inte stor om man inte medvetet satsar på att fortsätta läsa högt för barnen, diskutera böckerna och jobba med det språkliga innehållet, även efter att barnen ”knäckt koden” och blivit självständiga läsare. Texterna i de böcker som barnen klarar av att läsa under lågstadiet utmanar dem inte tillräckligt,  och om inte lärarna och föräldrarna kompenserar detta genom att fortsätta med högläsning och boksamtal riskerar lågstadiet bli en förlorad tid vad gäller läsförståelseutvecklingen.  Ytterligare ett resultat i Åsa Elwérs avhandling är att barnens språkproblem inte förändras efter att barnen börjat skolan. Problemen är alltså tydliga redan i förskoleåldern och tenderar att vara desamma när barnen börjar mellanstadiet. Detta får mig att tänka på hur oerhört viktigt det är att förskola och skola samarbetar och får till bra överlämningar, samt att man bygger upp smidiga och väl fungerande samarbeten mellan logopedmottagningar och förskola/skola.

Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling surrar några tankar i mitt huvud. Vi vet vilka problemen är, och vad vi kan göra åt dem. Vi vet också hur vi kan identifiera barnen tidigt. Varför görs det då inte alltid? Hur många elevers skolgång blir kantad av misslyckanden som beror på problem med läsförståelsen? I Halmstad gissningsvis 25% av pojkarna och 13% av flickorna, eftersom det är andelen niondeklassare som lämnar grundskolan utan att klara målen för läsförståelse för årskurs 9. Siffran är inte unik, utan tämligen representativ för riksgenomsnittet. Det behövs en förändring NU!

 

Läsinspiration inför ledighet & lov!

Nu stundar ett för många elever efterlängtat jullov. Ett lov som ger många elever möjlighet till vila och rekreation. Vår förhoppning är att boktipslistan kan inspirera vårdnadshavare till bokklappar samt elever till avslappnande och njutbar läsning av en spännande, rolig eller mysig bok!

Skolbibliotekarierna  på tre av Halmstads kommuns skolbibliotek tipsar här om böcker för elever från Förskoleklass till årskurs 9. Alla böcker finns vidare beskrivna på bibliotekens hemsida, Adlibris samt Bokus. Boktipslistan finns i två versioner med syfte att tilltala alla vårdnadshavare och elever: Bokjulklappstips F-9  och Lästips F-9.

I listan finns även en del små tips och tankar från skolbibliotekarierna. Ytterligare tips och tankar hittar ni på deras bloggar: Bibblabloggen och Brunnsåkersskolans bibliotek. Ett liknande inspirationsmaterial finns sedan tidigare framtaget av Nyköpings kommun: Julklappslistan 2014 (1).

Språkutveckling & utvecklande appar

”Den största ökningen av nätanvändande finns hos barn i låg- och mellanstadieålderar men även betydligt yngre barn vistas på nätet.”
Christina Ohlin- Scheller, Karlstad Universitet

Barn och elever i förskola och skola möter en oerhört stor digital och virtuell värld i vardagen. Dagens unga kommer att möta vuxenlivet med fantastiska förmågor kring, och ett mycket större och annorlunda behov av, teknik och programvaror. Det har konstaterats att barn och ungdomar idag använder tekniken och internet i mycket stor omfattning- troligtvis till större del än vi anar. Vad blir då vår uppgift i detta- som pedagoger och vårdnadshavare?

Vi vet att:

• 45% av tvååringarna i Sverige använder internet dagligen.
• dagens fyraåringar använder internet lika mycket idag som en fjortonåring gjorde för tre år sedan.
• 92% av flickorna i skolålder använder tekniken för att textkommunicera och använda sociala medier
• 95% av pojkarna ägnar sig åt youtube och 93% av dem använder facebook

Lindqvist, 2014

Idag talar vi om olika digitala användningsmönster där individer som till största delen använder nätet som ett redskap benämns besökare (visitors) och de som istället har nätet som en plats där de ständigt är närvarande, i en mängd processer, är bosatta (residents). Dagens äldre generation, de flesta av oss vuxna, anses vara digitala immigranter, mejlgenerationen, medan de barn och elever vi möter i förskola och skola tillhör den digitalt infödda generationen, messengergenerationen (Ohlin-Scheller, Karlstad Uv). I mötet med den digitala och virtuella världen utvecklar våra elever en litteracitet som vi inte känner till lika väl och kan lika mycket om. Vilka krav ställer denna litteracitet på förskola och skola? Vilken roll får pedagoger i förskola och skola, och vilka kompetenser och kunskaper behöver vi utveckla? Att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt till internet och användandet och delandet av information är också en viktig del.

Till stor del handlar det om att skapa meningsfullhet och en kunskapande miljö för användandet av tekniken. Att hitta rätt i den uppsjö av program och appar som finns är inte lätt, än mindre att veta vilka som är kvalitativa, pedagogiska och väl anpassade till barnens och elevernas behov och lärande. Det finns en mängd material som utgör ett gott och kvalitativt pedagogiskt material. De är användbara både i hemmet och i förskola/skola. Viktigt är dock att appar/programvaror aldrig får ersätta den pedagogiska verksamheten- tekniken får inte bli medlet för lärande- den är verktyget som underlättar.

På Pappas appar finns mängder med recenserade och kontrollerade appar som rekommenderas för barn och elever. Här hittar du bland annat språkutvecklande appar som passar för barn och elever i förskola, grundskola, grundsärskola samt elever med annat modersmål och nyanlända elever.

Appar som utvecklar barns modersmål syftar till att vara ett stöd för pedagoger och vårdnadshavare i utvecklandet av barns och elevers modersmål. På Tema modersmål finns avdelningen Flerspråkighet i förskolan där bland annat hitta olika material som kan stimulera flerspråkighet såsom pussel och spel på olika språk kan hittas. Ett dokument med Språkstimulerande appar har tagits fram av våra logopeder och barnbibliotekarier inför en workshop för pedagoger. Alla appar du hittar här är genomgångna och goda pedagogiska förslag.