Kategoriarkiv: Betyg

Undantagsbestämmelsen- klurig men nödvändig för många

Betygssättning och användning av undantagsbestämmelsen är frågor som är aktuella varje termin varför vi här bjuder på en repris av ett inlägg från december 2014.

Under terminens sista skälvande veckor har mången lärare haft huvudbry kring betygssättningen och dialogen kring undantagsbestämmelsen har varit mer aktuell än någonsin. I skrivande stund är betygen satta och många lärare kan pusta ut- tills det är dags för nästa omgång betyg och kanske då också ett behov av att använda undantagsbestämmelsen. Vad innebär den då och vad är det då som gäller?

”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.”
Skollagen 10 kap 21 §

Varje termin när det närmar sig betygssättning dyker frågan kring undantagsbestämmelsen upp på skolor runt om i vårt avlånga land. Bestämmelsen i skollagen syftar till att möjliggöra likvärdiga förutsättningar för elever som inte annars, på grund av en icke tillfällig funktionsnedsättning, haft möjlighet att nå ett visst betyg. Som lärare har vi, med hjälp av undantagsbestämmelsen, möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om elevens funktionsnedsättning ger särskilda skäl för detta.

Undantagsbestämmelsen får aldrig användas som redskap för att kunna ge en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ett godkänt betyg. En elevs svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som är direkt kopplade till och orsakade av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land är inte anledning till att använda undantagsbestämmelsen.

Om en elevs svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd, till exempel med hjälp av alternativa lärverktyg vid dyslexi, är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett hur, i vilken form och i vilken omfattning det särskilda stödet ges för att läraren ska få använda undantagsbestämmelsen.

Lärarens  uppdrag är att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Att göra denna tolkning upplevs av många lärare som oerhört svårt, dels utifrån funktionshindret och dess påverkan på elevens möjligheter, dels på grund av det stora tolkningsutrymme både kunskapskrav och undantagsbestämmelsen ger men även med tanke på elevens rättsäkerhet och vidare skolgång. Det faktum att ett användande av undantagsbestämmelsen inte ska framgå i elevens betygsdokument medför att lärare ofta frågar sig vilka konsekvenser ett godkänt betyg kan ge eleven vid en övergång till exempelvis gymnasieskolan.

Skolverket publicerade nyligen en film med syfte att svara på en del av de vanligaste frågorna kring undantagsbestämmelsen:

Lärarens användande av bestämmelsen innebär ett myndighetsutövande och ur det perspektivet är det av stor vikt att läraren samråder med rektor, elevhälsa och sitt arbetslag kring tillämpningen av denna. Att vid behov rådgöra med specialist för att kunna avgöra om svårigheterna att nå kunskapskraven beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper kan vara nödvändigt.

Skolverket menar att då  elevers funktionsnedsättningar kan vara mycket  olika går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta måste diskuteras och bestämmas lokalt på skolan och i arbestlaget som möter aktuell elev. När det gäller elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ska elevens utvecklingsstörning endast beaktas om det finns synnerliga skäl.

För att underlätta användandet av undantagsbestämmelsen tog ett informationsmaterial, baserat på Skolverkets information fram för Halmstad kommun- välkomna att kika: Undantagsbestämmelsen140218

Lämna en kommentar

Under Betyg, dyslexi, Föräldrar, grundskola, Gymnasieskolan, pys-paragrafen, Skolverket, undantagsbestämmelsen

Undantagsbestämmelsen- klurig men nödvändig för många

Under terminens sista skälvande veckor har mången lärare haft huvudbry kring betygssättningen och dialogen kring undantagsbestämmelsen har varit mer aktuell än någonsin. I skrivande stund är betygen satta och många lärare kan pusta ut- tills det är dags för nästa omgång betyg och kanske då också ett behov av att använda undantagsbestämmelsen. Vad innebär den då och vad är det då som gäller?

”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.”
Skollagen 10 kap 21 §

Varje termin när det närmar sig betygssättning dyker frågan kring undantagsbestämmelsen upp på skolor runt om i vårt avlånga land. Bestämmelsen i skollagen syftar till att möjliggöra likvärdiga förutsättningar för elever som inte annars, på grund av en icke tillfällig funktionsnedsättning, haft möjlighet att nå ett visst betyg. Som lärare har vi, med hjälp av undantagsbestämmelsen, möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om elevens funktionsnedsättning ger särskilda skäl för detta.

Undantagsbestämmelsen får aldrig användas som redskap för att kunna ge en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ett godkänt betyg. En elevs svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som är direkt kopplade till och orsakade av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land är inte anledning till att använda undantagsbestämmelsen.

Om en elevs svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd, till exempel med hjälp av alternativa lärverktyg vid dyslexi, är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett hur, i vilken form och i vilken omfattning det särskilda stödet ges för att läraren ska få använda undantagsbestämmelsen.

Lärarens  uppdrag är att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Att göra denna tolkning upplevs av många lärare som oerhört svårt, dels utifrån funktionshindret och dess påverkan på elevens möjligheter, dels på grund av det stora tolkningsutrymme både kunskapskrav och undantagsbestämmelsen ger men även med tanke på elevens rättsäkerhet och vidare skolgång. Det faktum att ett användande av undantagsbestämmelsen inte ska framgå i elevens betygsdokument medför att lärare ofta frågar sig vilka konsekvenser ett godkänt betyg kan ge eleven vid en övergång till exempelvis gymnasieskolan.

Skolverket publicerade nyligen en film med syfte att svara på en del av de vanligaste frågorna kring undantagsbestämmelsen:

Lärarens användande av bestämmelsen innebär ett myndighetsutövande och ur det perspektivet är det av stor vikt att läraren samråder med rektor, elevhälsa och sitt arbetslag kring tillämpningen av denna. Att vid behov rådgöra med specialist för att kunna avgöra om svårigheterna att nå kunskapskraven beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper kan vara nödvändigt.

Skolverket menar att då  elevers funktionsnedsättningar kan vara mycket  olika går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta måste diskuteras och bestämmas lokalt på skolan och i arbestlaget som möter aktuell elev. När det gäller elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ska elevens utvecklingsstörning endast beaktas om det finns synnerliga skäl.

För att underlätta användandet av undantagsbestämmelsen tog ett informationsmaterial, baserat på Skolverkets information fram för Halmstad kommun- välkomna att kika: Undantagsbestämmelsen140218

3 kommentarer

Under Åk 4-6, Åk 7-9, Betyg, Föräldrar, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Särskilt stöd, Skolverket, Språkutveckling, undantagsbestämmelsen

”Strategiska skribenter” – om skrivprocesser i hemmen i ämnena svenska och fysik

De senaste årens PISA-mätningar har hjälpt skolvärlden att lägga ytterligare fokus på elevernas läsande och skrivande. Aktuell forskning från Örebro Universitet av Ann-Christin Randahl väcker spännande tankar kring skrivprocesserna i olika ämnen, i skolan och i hemmet.

Randahl jobbar i sin avhandling kring frågan om hur avancerade skribenter tar sig an skrivuppgifter från skolämnena fysik och svenska, i sin hemmiljö. Tre elever följs i sina skrivprocesser. Uppgifterna i fysik är två labbrapporter och i svenska är uppgiften att skriva en naturalistisk/realistisk text.
Randahl noterar att en omedelbar skillnad i skrivandet uppstår redan i initialskedet, då eleverna börjar skriva labbrapporterna (fysik) direkt, medan texten i svenska har en startsträcka i form av en tanke- eller inspirationsfas. De ramar som omger fysiktexterna ger ett mera statiskt skrivande medan texten i svenska har väldigt vaga ramar.

Ytterligare en skillnad i skrivprocesserna mellan de båda ämnena är att labbrapporterna inte redigeras särskilt mycket, medan texterna i svenska växer fram och omarbetas kontinuerligt.
De tre eleverna visar upp individuella skillnader som också påverkar deras sätt att bygga upp och hantera sina texter. Dessa strategier lyser igenom i de olika ämnena och verkar mer vara baserade på individuell stil eller inlärda personliga skrivknep, än på uppgiftens karaktär. En elev använder mest sig själv som redskap, någon söker stöd i digitala medier som hen har tillgängliga, och en tredje tar stöd av för eleven viktiga personer i omgivningen.
En analys av dessa personliga stilar ger alltså indikationer på att hemmiljön spelar en mycket viktig roll för elevernas arbete och skrivande, och Randahl menar att detta är oerhört viktigt att fundera kring som lärare eftersom dessa skrivuppgifter är betygsgrundande. Hur blir undervisningen och de uppgifter vi ger till eleverna på lika villkor, om det visar sig att de elever som INTE har tillgång till stöd i hemmen missgynnas av sådana här uppgifter?

Vem är stödperson om det inte finns någon i familjen att vända sig till för hjälp i skrivprocessen? Vem finns tillgänglig via digitala medier för att stötta, för de elever som kanske inte  har tillgång till, eller har lärt sig hantera digitala medier på ett tillfredsställande sätt? Behöver lärarna lägga tid på att finnas tillgänglig som stöd för eleverna under skrivprocessen, i hemmen?

Eleverna är också olika i tillvägagångssättet när de redigerar texterna. En elev jobbar parallellt med skrivande och redigering, medan en annan gör det i slutet av skrivprocessen. Randahls forskning sätter därmed fokus på något viktigt, eftersom de flesta modeller för skrivprocesser förespråkar ett fritt flöde i början av skrivprocessen och redigering mot slutet av arbetet. Kanske bör man inte vara så statisk i sitt tänkande, utan fundera kring om vissa elevers redigering är en simultan och likartad kreativ process som själva flödet, som dessutom stöttar och stimulerar det kreativa skrivande flödet.
Randahl menar att forskningen inom detta område måste fortsätta, och hon ställer upp några olika frågor:

1. Hur ser skrivprocesser ut för skrivovana elever?
2. Hur ser skrivandet ut i de samhällsorienterande ämnena?
3. Hur ser skrivprocessen ut när flera elever skriver tillsammans?

En länk till avhandlingen hittar du här:

Klicka för att komma åt FULLTEXT02.pdf

Lämna en kommentar

Under Åk 7-9, Betyg, grundskola, Läsinlärning, skrivutveckling, Språkutvecklarna, undervisning

Betyg & ordförståelse

Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. Varje dag och i olika sammanhang utvecklas vårt ord- och begreppsförråd. För att denna utveckling ska äga rum måste vi få tillgång till ord och uttryck i en kontext som är bekant, som vi har en viss kunskap om. Vi måste språkduschas!

Idag vet vi att det finns ett högt samband mellan ordförråd och läsförståelse. Redan om en text innehåller 2 % okända ord påverkas läsförståelsen och vid 5-10% okända ord är en text mycket svårläst.

Omfattningen av den språkdusch vi utsätts för, redan som små barn, skapar förutsättningar för hur gediget vårt ord- och begreppsförråd kommer att bli. Så tidigt som i 1-årsåldern syns stora skillnader mellan enskilda barns ordförråd. Vid skolstart kan språkstarka barns ordförråd vara så stort som 20 000 ord samtidigt som språksvaga barns ordförråd kan vara så litet som 5000 ord (Frost, Lundberg). Skillnaden ökar hela tiden proportionellt då barn i skolåldern förvärvar ca 3000 nya ord/år.

Vårt ord- och begreppsförråd påverkar hela vår tillvaro- både som barn, elever och vuxna. Som vuxen behöver jag ha tillgång till ett ordförråd på minst 50 000 ord för att i mitt dagliga liv kunna hänga med i nyhetssändningar och förstå normal tidningstext (Myrberg, Lundberg). I en mängd olika situationer är vi beroende av att ha tillgång till ämnesspecifika ord och begrepp för att på bästa möjliga sätt kunna tillgodogöra oss innehåll och information. Om bara någon vecka står en mängd föräldrar och vårdnadshavare runt omkring i vårt avlånga land inför en sådan situation- att förstå och ta del av elevernas betyg och skolresultat.

I mötet med skolan, läroplanen och kunskapskraven kan en stor mängd nya ord och begrepp förekomma- ord och begrepp som kanske inte är enkla att förstå och tolka utifrån ett mer ämnesneutralt ordförråd. I mötet med skola och betygssättning förekommer begrepp såsom kunskapskrav, läsa med flyt och välutvecklat resonemang.

Vetskapen om mängden nya ord och begrepp i den nya läroplanen, Lgr11, är en av anledningarna till att Anna Karlefjärd, lärare och betygsforskare, utarbetat filmen Betyg- Så funkar det! som bygger på de frågor om betyg och kursplaner som hon och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Den visar hur dagens system fungerar och vad som skiljer det från tidigare betygssystem och styrdokument.

Filmen tar bland annat upp det nya skolspråket. Skolans nya styrdokument medför att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Förhoppningen är att filmen gör det lättare att prata om betyg.

Filmen vänder sig till vårdnadshavare i grundskolan och behandlar hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma.

Vilken tur att ord- och begreppsförrådet utvecklas hela livet igenom- här finns det inget tak!

 

 

6 kommentarer

Under Åk 4-6, Åk 7-9, Betyg, Föräldrar, Grundsärskola, grundskola, Lgr11, litteracitet, Skolverket, Språkutveckling