Kategoriarkiv: bedömningsstöd

Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 


Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.


Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bedömningsstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, Lgr11

Utvärdering av Nyhemskolans ”Mångfald av uttryckssätt”

För en tid sedan kunde ni läsa om ett SPSM-finansierat utvecklingsprojekt i språkklasserna i Halmstad. Projektet som heter ”Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning” handlar om att stärka de språkstörda elevernas lärande, kommunikation och självkänsla genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. I slutet av vt-15 var det dags att utvärdera projektet, och jag vill dela med mig av de erfarenheter och lärdomar vi gjort under resans gång.

Men först en liten uppdatering om tillvägagångssättet… Drama-, bild- och rytmikpedagoger knöts till alla befintliga arbetslag på skolan. Vi skapade mötesplatser, planeringstillfällen och uppföljningstillfällen där berörda lärare på skolan och lärare i praktiskt estetiska ämnen träffades för att planera, genomföra och följa upp sitt arbete kontinuerligt.

Det praktiska arbetet skedde sedan i mindre grupper med mellan 10 till 15 elever. Hela klassen var involverad i arbetet utifrån skolans intentioner att arbeta med inkludering. Vi ville att pedagogerna på skolan skulle få en ökad kompetens kring estetiska lärprocesser, samt få en ökad förståelse om dess betydelse för språk, och kunskapsutveckling. Därför var ordinarie lärare alltid med vid dessa pass.

Efter första terminens arbete genomfördes en utvärdering, där det bland annat framkom att:

Arbetssättet skapade ökad förförståelse inför varje nytt arbetsområde.

Förstärkning av ord och begrepp med hjälp av drama och bild fungerade väl för alla elever.

Drama visade sig vara den mest framgångsrika alternativa lärprocessen för eleverna. Med hjälp av drama kunde eleverna ta in, bearbeta, förstå, minnas och redovisa djupgående och komplexa kunskaper, skeenden och processer, såsom t.ex. vattnets kretslopp, reningsverk och livet på bronsåldern.

De lärdomar vi har dragit är följande:

– Att arbeta med praktiskt-estetiska lärprocesser är en framgångsfaktor för elever med grav språkstörning, men det kan även stärka lärandet för övriga elever.

– Genom arbetet med estetiska lärprocesser förstärks elevens begreppsliga förmåga.

– Arbetet med estetiska lärprocesser stärker lärande, men skapar även  möjlighet för elever att uttrycka sin förståelse och sina kunskaper på andra sätt än med talet. Det är alltså möjligt att ge eleverna just en ”mångfald av uttryckssätt”.

– Alla som arbetar med elever med grav språkstörning vet att det kan vara svårt att bedöma deras kunskaper och progressionen mot måluppfyllelse. Vi har sett att olika uttryckssätt såsom bild, drama och rytmik kan bidra till en mer korrekt bedömning av eleven.

En rekommendation är att använda sig av utbildade esteter initialt för att stärka pedagogerna i sitt eget användande av estetiska lärprocesser i den språkinriktade ämnesundervisningen.

För att estetiska lärprocesser ska bli en naturlig del i pedagogernas vardag så behöver vi hålla fast vid och leda de processer som vi har satt i gång. Vi behöver avsätta tid för planering, genomförande och utvärdering och i nuläget behöver vi hålla fast vid samarbetet med utbildade esteter. Pedagogerna på skolan är ännu inte redo att självständigt bära arbetet med de estetiska lärprocesserna i sin undervisning.

I skrivande stund har rektorer och lärare på Nyhemskolan beslutat att fortsätta samarbetet med dramapedagogen.

Lämna en kommentar

Under akk, Åk 1-3, Åk 4-6, bedömningsstöd, begrepp, estetiska lärprocesser, grav språkstörning, Nyhemskolans språkprofil, ordförråd, organisation, samarbete, skolutveckling, språk, språkklass, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, SPSM, undervisning, upplevelsebaserad inlärning

Bedömningsstöd Läs- och skrivutveckling i årskurs 1-3

Inför 2014 fick Skolverket regeringsuppdraget att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Betydelsen av att tidigt följa elevernas språk-, läs- och skrivutveckling finns tydlig angivet i regeringsuppdraget. Materialet kommer att publiceras på bedömningsportalen Skolverkets webbplats i juni 2015. Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för årskurs 1-3 utvecklas av Birgitta Mark och Barbro Hagberg-Persson vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Bedömningsstöden publiceras i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Regeringen kan komma att fatta beslut i juni 2015 om att huvudmannen ska använda bedömningsstöden i årskurs 1 från och med 1 juli 2016. En enkät kommer att bifogas materialet och en bearbetning av bedömningsstöden kan komma att ske efter synpunkter och enkätsvar från lärare som använt materialet under hösten 2015 samt utifrån att det blir obligatoriskt att använda.
bedstöd Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ska kunna användas för att tidigt identifiera elever som riskerar att få, eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling redan i åk 1 med syfte att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Materialet kan också vara ett stöd för att se när en elev har kommit längre i sin kunskapsutveckling och är i behov av ytterligare stimulans. Materialet är nära kopplat till  Nya språket lyfter och bygger på samma forskningsbakgrund som detta. Dessutom använder båda materialen samma avstämningspunkter och bedömningsstödet utgör därför en konkretisering av NSL. Bedömningsstödet relaterar också till skolverkets stödmaterial kring extra anpassningar och särskilt stöd. Det är dock inte möjligt att med hjälp av materialet säga att eleven har den eller de specifika svårigheterna. Materialet avser ge läraren ett underlag för att kunna gå vidare i och utveckla sin undervisning i förhållande till elevernas behov av stöd och utmaning.

Materialet ska användas i åk 1-3 och vid 1-2  tillfällen per termin fram till hösten i åk 3. Under hösten i åk 3 ska bedömningsstödet användas och pröva mot avstämning C- detta för att ha resterande del av åk 3 för att fokusera på insatser. I nästa steg genomförs sedan de Nationella Proven under vårterminen. Genom användningen identifieras kritiska punkter i elevens läs- och skrivutveckling samt att ett stöd ges i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling.

Det är viktigt att vara medveten om att materialet prövar smalare än alla kunskapskrav och smalare än nationella proven. Vid framtagandet av materialet har ansvariga tagit ställning till vad som anses rimligt att klara i åk 1 i förhållande till kunskapskraven. I förhållande till Nya språket lyfter bedömer materialet under årskurs 1 följande: hela avstämning A och ca 1/3 av avstämning B. Har eleven inte i slutet av åk 1 uppfyllt alla delar av avstämning A och en del av B så är det tydligt för skolan att insatser och anpassningar måste göras. Materialet innehåller också:

  • lärarinformation med relevant forskning, vad uppgifterna prövar relation till kursplan med kunskapskrav
  • handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter!
  • elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler samt
  • underlag för läsa respektive skriva för lärarens dokumentation och sammanställning
  • stöd i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling
  • två sammanställningsblanketter (Hur går vi vidare?) i förhållande till A-C.

Angeläget är att materialet används som ett bedömningsstöd av utbildade lärare och inte som ett undervisningsstöd. Detta material får inte bli det nya lågstadiet- som sagt det prövar mycket smalare. En ytterligare fundering kan gälla huruvida bedömningsmaterialets användande resulterar i en ökad efterfrågan på speciallärare/specialpedagoger istället för att vi använder materialet som ett stöd för att analysera och utveckla den egna undervisningen. Analysen är till för att ge läraren möjlighet att ytterligare utveckla sin undervisning samt att tillse att eleven får de anpassningar, stöd och utmaningar hen har rätt till.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, bedömningsstöd, grundskola, läs- och skrivutveckling, regeringen, Skolverket, Språkutveckling