Kategoriarkiv: Åk 4-6

SOU 2016:46 – Utredning om stöd till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning 

Den 30/6 2016 överlämnades betänkandet ”Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar” (SOU 2016:46). Mottagare av betänkandet är utbildningsminister Gustav Fridolin. 

I utredningen föreslås hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras. Man tar också upp hur insatserna till dessa grupper ska samordnas mellan staten, kommunerna och landstingen. Just samordningen är något som ofta brister idag, då den inte är rutiniserad och står och faller med enskilda personer.

Förslaget om hur stödet får organiseras syftar till att garantera rätten till utbildning samt att öka måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. 

Utredningen konstaterar att dessa elever har en svår skolsituation och når målen i lägre utsträckning än genomsnittet. Grav språkstörning är fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning i skolans värld och eleverna får ofta felaktiga och otillräckliga insatser. 

Utredningen konstaterar också en bristande likvärdighet – att det finns stora skillnader mellan olika skolor i landet. Både i hur stödet för eleverna organiseras, och i vilken utsträckning skolorna har tillgång till personal med specifik kompetens kring dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. Det är även stora skillnader i hur mycket kompetensutveckling ansvariga lärare får del av. 

Den särskilda utredaren och nationella samordnaren Jan Sydhoff, tillsammans med företrädarena för elever och verksamheter ute i landet, fortsätter nu dialogen med de ansvariga på Utbildningsdepartementet.

I ett kommande inlägg får ni läsa mer om HUR stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning får organiseras enligt utredningen. 

1 kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förskola, Förskoleklass, fridolin, grav språkstörning, kommunikationsklass, regeringen, språkklass, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, utredning

Utvärdering av Nyhemskolans ”Mångfald av uttryckssätt”

För en tid sedan kunde ni läsa om ett SPSM-finansierat utvecklingsprojekt i språkklasserna i Halmstad. Projektet som heter ”Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning” handlar om att stärka de språkstörda elevernas lärande, kommunikation och självkänsla genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. I slutet av vt-15 var det dags att utvärdera projektet, och jag vill dela med mig av de erfarenheter och lärdomar vi gjort under resans gång.

Men först en liten uppdatering om tillvägagångssättet… Drama-, bild- och rytmikpedagoger knöts till alla befintliga arbetslag på skolan. Vi skapade mötesplatser, planeringstillfällen och uppföljningstillfällen där berörda lärare på skolan och lärare i praktiskt estetiska ämnen träffades för att planera, genomföra och följa upp sitt arbete kontinuerligt.

Det praktiska arbetet skedde sedan i mindre grupper med mellan 10 till 15 elever. Hela klassen var involverad i arbetet utifrån skolans intentioner att arbeta med inkludering. Vi ville att pedagogerna på skolan skulle få en ökad kompetens kring estetiska lärprocesser, samt få en ökad förståelse om dess betydelse för språk, och kunskapsutveckling. Därför var ordinarie lärare alltid med vid dessa pass.

Efter första terminens arbete genomfördes en utvärdering, där det bland annat framkom att:

Arbetssättet skapade ökad förförståelse inför varje nytt arbetsområde.

Förstärkning av ord och begrepp med hjälp av drama och bild fungerade väl för alla elever.

Drama visade sig vara den mest framgångsrika alternativa lärprocessen för eleverna. Med hjälp av drama kunde eleverna ta in, bearbeta, förstå, minnas och redovisa djupgående och komplexa kunskaper, skeenden och processer, såsom t.ex. vattnets kretslopp, reningsverk och livet på bronsåldern.

De lärdomar vi har dragit är följande:

– Att arbeta med praktiskt-estetiska lärprocesser är en framgångsfaktor för elever med grav språkstörning, men det kan även stärka lärandet för övriga elever.

– Genom arbetet med estetiska lärprocesser förstärks elevens begreppsliga förmåga.

– Arbetet med estetiska lärprocesser stärker lärande, men skapar även  möjlighet för elever att uttrycka sin förståelse och sina kunskaper på andra sätt än med talet. Det är alltså möjligt att ge eleverna just en ”mångfald av uttryckssätt”.

– Alla som arbetar med elever med grav språkstörning vet att det kan vara svårt att bedöma deras kunskaper och progressionen mot måluppfyllelse. Vi har sett att olika uttryckssätt såsom bild, drama och rytmik kan bidra till en mer korrekt bedömning av eleven.

En rekommendation är att använda sig av utbildade esteter initialt för att stärka pedagogerna i sitt eget användande av estetiska lärprocesser i den språkinriktade ämnesundervisningen.

För att estetiska lärprocesser ska bli en naturlig del i pedagogernas vardag så behöver vi hålla fast vid och leda de processer som vi har satt i gång. Vi behöver avsätta tid för planering, genomförande och utvärdering och i nuläget behöver vi hålla fast vid samarbetet med utbildade esteter. Pedagogerna på skolan är ännu inte redo att självständigt bära arbetet med de estetiska lärprocesserna i sin undervisning.

I skrivande stund har rektorer och lärare på Nyhemskolan beslutat att fortsätta samarbetet med dramapedagogen.

Lämna en kommentar

Under akk, Åk 1-3, Åk 4-6, bedömningsstöd, begrepp, estetiska lärprocesser, grav språkstörning, Nyhemskolans språkprofil, ordförråd, organisation, samarbete, skolutveckling, språk, språkklass, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, SPSM, undervisning, upplevelsebaserad inlärning

Appen ”De eller dem”

För en tid sedan skrev jag inlägget ”De, dem eller dom – vad ska det vara?”. Appen ”De eller dem” är ett kul sätt att träna korrekt användande av dessa pronomen. I appen kan du dels träna på meningar, där din uppgift blir att välja om ”de” eller ”dem” passar bäst, och dessutom spela ett spel där du kan tävla mot dig själv.

de eller dem 1

de eller dem 2

Appen ger en god känsla för användandet av de eller dem, snarare än en kunskap om varför det ena eller andra ska användas. Man kan få viss hjälp med de grammatiska reglerna som styr användandet, men jag upplever den funktionen i appen som bristande. Bättre då att använda appen för mängdträning och för att uppnå en grammatisk intuition.
Appen kostar 9:- i App store.

1 kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Flerspråkighet, grammatik, grundskola, läromedel, skrivprocess, skrivutveckling, Språkutvecklarna, Språkutveckling, undervisning

Sju timmar om…- ett kompetensutvecklingsverktyg.

Skolverket publicerade nyligen kompetensutvecklingsmaterialet Sju timmar om…. Under rubriken erbjuds olika utvecklingspaket som med utgångspunkt i olika områden (t ex klassrumskommunikation, syv och källkritik) erbjuds material som kan använda i verksamheters utvecklingsarbete. Materialets olika områden är skolövergripande och riktar sig till olika målgrupper från förskola till gymnasieskola.

Namnet Sju timmar om… är gemensamt för paketen med utgångspunkt i att det inte bör ta mer än just 7 timmar att bearbeta ett pakets innehåll.

Precis som inför ett deltagande i Läslyftet rekommenderar Skolverket att användning av materialet föregås av en nulägesanalys som synliggör verksamhetens behov och utmaningar. Detta för att stödja ett kvalitativt val av utbildningspaket.

Alla Sju timmar om… har följande gemensamt:

  • Förskolan eller skolan bör ha utfört en analys av hur behovet ser ut lokalt. Därefter kan utvecklingsområde väljas (använd gärna BRUK som stöd i den självvärderingen).
  • De har en grund i ett kollegialt lärande – något ni gör tillsammans i er verksamhet.
  • De bygger på delaktighet från förskolechef/rektor – en förutsättning och framgångsfaktor. Förskolechef/rektor kan delta i arbetet med paketet och bör vara beredd att prioritera ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.
  • Systematiskt kvalitetsarbete – arbetet med paketen kan ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och bör utmynna i en plan för fortsatt utvecklingsarbete.
  • Materialen i paketen, som texter, filmer och ljudfiler, utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I arbetet med Sju timmar om… rekommenderas en gruppstorlek på ca 5-8 personer. Gruppen ska ha en samtalsledare som leder arbetet och en dokumentationsansvarig. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. I materialet finns också en dokumentationsmall till varje utvecklingspaket.

sjutimmar

I materialet finns sex olika steg. I det första steget genomför verksamheten sin nulägesanalys, utser samtalsledare och dokumentationsansvarig samt tar del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I nästa steg tar gruppdeltagarna del av material (texter, filmer och ljudfiler) för att i steg tre diskutera materialet. I det fjärde steget undersöker gruppdeltagarna hur den egna verksamheten ser ut och prövar olika moment i undervisningen. I de sista två stegen genomförs en analys kring erfarenheterna inom utbildningspaketet och en analysplan tas fram för det vidare systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverket rekommenderar Sju timmar om… som ett alternativt material att använda parallellt med Läslyftet för de som inte deltar. Under rubriken Se vilka olika… visas de utbildningspaket som redan finns och de som är på gång.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grundskola, Gymnasieskolan, källkritik, Lgr11, Skolverket, Språkutveckling, undervisning

Sommarboken 2015

Sommarboken

Barnens bibliotek anordnar för fjärde året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar för barns och ungdomars läsning. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och samtal om det lästa under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

  • Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.
  • Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.
  • Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.
  • Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i årets satsning är bibliotek på ca 70 orter anmälda hittills.

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, bibliotek, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, läsfrämjande, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Ungdomslitteratur

Barns & ungdomars bokläsning ökar

Äntligen ökar bokläsningen i Sverige och det är barnen som står för den största ökningen.

Under 2014 ökade antalet personer som läser böcker, en genomsnittlig dag, från 34 procent (2013) till 36 procent. Siffrorna är framtagna av Göteborgs universitet som varje år mäter svenskarnas mediekonsumtion med hjälp av sin Mediebarometer. Den största ökningen av läsning skedde bland barn (+11%), ungdomar 15-24 år (+8%) och kvinnor (+4%). Dessa resultat går i linje med Bokhandlareföreningens och Förläggarföreningens ökade försäljningssiffror från 2014 som vi skrev om i ett tidigare inlägg. Resultaten visade där att den  totala bokförsäljningen minskar medan försäljning av barn- och ungdomsböcker ökar.

barn2

I undersökningen konstaterades också att svensken ägnar i genomsnitt 22 minuter per dag åt bokläsning och hela sex timmar och tjugo minuter åt mediekonsumtion, dvs musik, radio, tidningar och tv. Den största delen spenderas framför internet, hela 123 minuter per dag.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grundskola, Högläsning, läsfrämjande, litteracitet, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser, Ungdomslitteratur

Bokattacker- ett läsfrämjande arbete

När dottern kommer hem och meddelar att hon önskar att hon vore utsatt för bokattacker blir jag först undrande. Dock visar det sig att bokattacker är något helt annat än jag först anade.

För att öka läslusten bland sina elever i åk 4-9 använder sig skolbibliotekarien Emelie Sörensen vid Lerbäck- och Oskarskolan i Lund av Bokattacker. Hon beskriver det som en offensiv form av uppsökande verksamhet som bygger på snabbhet och kontinuitet.

bokattacker

Bokattacken innebär att Emelie besöker varje klass en gång per vecka för att tipsa om en bok. Inför varje bokattack har hon i förväg bokat in en bestämd tid med varje lärare. I nuläget besöker hon eleverna på svensklektionerna men hennes målsättning är att även genomföra bokattacker i andra ämnen med syfte att ta bort stämpeln att skönlitteratur endast har med svenskämnet att göra.

Varje bokattack tar cirka 5 minuter och äger oftast rum i början eller slutet av en lektion. Emelie berättar kort om bokens innehåll och handling samt läser ett utvalt stycke för eleverna. Med sig till klassen har hon en kort information kring vald bok: bild på omslaget, titel, författare och en kort presentation av boken. Informationsbladen lämnas över till läraren som ansvarar för hur de görs tillgängliga för eleverna. Tanken är att eleverna ska kunna använda dessa som boktips vid behov. Bokattackerna läggs också ut på en blogg.

One must be careful of books, and what is inside them, for Words have the Power to change us.

Cassandra Clare, The Infernal Devices

Emelie genomför ca 16 bokattacker i olika klasser under en vecka. Under ett läsår möter varje klass på detta sätt ca 35-40 boktips.

Konstaterade fördelar med bokattackerna är att det istället för vanliga bokprat blir en högre kontinuitet och att det blir tydligt hur viktigt det är med böcker och läsning då det återkommer varje vecka. Att en elev missar terminens/läsårets bokprat pga sjukdom är heller ingen risk då det är en återkommande händelse. Ytterligare en fördel är att skolbibliotekariens förberedelsearbete blir fördelat över hela läsåret.

Emelies bokattacker har fått mycket positiv respons och de böcker som hon attackerar med lånas ut och reserveras i högre grad än många andra.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, bibliotek, Boksamtal, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Författare, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, Högläsning, läsfrämjande, litteracitet, Motivation, Tidiga insatser, undervisning, Ungdomslitteratur