I förra inlägget beskrev jag för- och nackdelar med att förlägga förskolans måltider på ett gemensamt torg. I januari 2018 fick jag möjlighet att observera, spela in och analysera samtal vid tre bord på en 3-5-årsavdelning där man åt i olika rum på avdelningen, samt tre bord vid 3-5-årsavdelning där man åt på gemensamt torg. Jag noterade antalet avbrott/pedagog, d.v.s. hur många gånger pedagogen reste sig från bordet, samt hur länge dessa avbrott varade. Utifrån Anne Kulttis och Liv Gjems forskning om pedagogisering av måltider samt kvalitéter i goda samtal valde jag att fokusera på frågor. Dels hur många frågor som ställdes pedagog-barn, dels hur många av dessa frågor som var följdfrågor och med andra ord uppmuntrar barnen till att formulera och berätta om djupare tankar och komplexare skeenden än vid en första fråga. Jag valde också att titta på hur många av frågorna som var öppna frågor och med andra ord krävde ett utförligare svar av barnen än enbart ja eller nej.
Självklart finns det många fler aspekter att belysa av måltiden, och man kan tänka sig att pedagogers utbildning, kompetens och erfarenhet spelar stor roll för hur samtalen förs med barnen. Det är inte heller möjligt att härleda skillnaderna i resultatet till de lokaler där måltiden intas, men det är ändå troligt att pedagogernas förutsättningar att sitta ner och äta i lugn och ro tillsammans med barnen påverkar hur samtalen blir.
Här nedan ser du en sammanfattning av resultatet.
Torg Hemvist
Pedagogen sitter: 58 % av måltiden 79 % av måltiden
Antal avbrott/pedagog: 4,4 5,6
Antal frågor/pedagog 6 27
Följdfrågor/pedagog 0,8 3,3
Andel öppna frågor 2,7 % 16 %
Öppna frågor/pedagog 0,16 4,3
Tillsägelser/pedagog 1,5 3,7
En extra notering jag gjorde var att matematiska begrepp förekommer frekvent i samtalen på avdelningarna där maten står på bordet. Pedagogerna resonerar med barnen kring hur mycket mat var och en kan ta för att det ska räcka till alla, hur man delar jämnt o.s.v. Motsvarande samtal med matematiska begrepp noteras ej i samtalen med barn på torget där maten finns i en serveringsdisk en bit bort i rummet.
I just detta fall var det så att pedagogerna på avdelningen blev avbrutna fler gånger i genomsnitt än vad pedagogerna på torget blev. Det berodde främst på att ett specifikt barn med särskilda behov sprang iväg från sitt matbord väldigt många gånger. Det var alltså främst en av pedagogerna som blev avbruten. Men dessa avbrott varade inte lika lång tid som avbrotten på torget, pedagogerna på torget satt bara ca 58 % av måltiden medan pedagogerna på avdelningen satt ner 79 % av måltiden. Det var stor skillnad i hur många frågor pedagogerna ställde till barnen. 27 frågor/ pedagog på avdelningen och 6 frågor/pedagog på torget. Frågorna är ett sätt att leda och driva samtalen framåt, samt ett sätt att engagera och involvera alla barn vid bordet. Med frågor kan man också fördela talutrymmet och bekräfta barnen.
Antalet följdfrågor/pedagog var på torget 0,8 och på avdelningen 3,3. Antalet öppna frågor per pedagog på torget var 0,16 (2,7 % av totala andelen frågor) och på avdelningen 4,3 (16 % av totala andelen frågor). Om man ska våga sig på att dra några slutsatser från denna lilla undersökning, med reservation för att urvalsmaterialet är litet och att det kan finnas andra faktorer som påverkar resultatet så skulle det bli något liknande detta:
Det finns indikationer på att pedagogerna har annorlunda och bättre förutsättningar att föra goda och språkutvecklande samtal med barnen på förskolan där man äter på avdelningen jämfört med där man äter tillsammans flera avdelningar på ett torg. Det kan bero på att man där i högre utsträckning sitter ner vid bordet, tillsammans med barnen, och slipper långa avbrott till följd av att mat ska hämtas vid serveringsdisk. Det kan också bero på att ljudnivån är mycket lägre i de fall man äter på avdelningen i tre olika rum, än då man äter på torget ca 30 personer tillsammans. Kanske är det så att platsen man äter på spelar mindre roll än det faktum att maten står på bordet. När maten står på bordet får barn och pedagoger sammanhängande samtalstid med varandra och utan avbrott. Vilka är dina erfarenheter av förskolans miljöer i relation till måltiden? Hör gärna av dig!
Språkutvecklarna 