Behöver barn med annat modersmål få en ”tidig start”?

Ofta får jag höra att barn med annat modersmål än svenska behöver få en tidig start för att språkinlärningen på andraspråket ska lyckas. Man vill trycka på att modersmålsundervisning bör starta redan i förskolan, och då funderar jag på vad man egentligen menar med en ”tidig start”?

Redan på 70-talet visade forskning att de barn som började få undervisning i andraspråket tidigt INTE lärde sig bättre än de som började ett par år senare. Barn lär sig visserligen språk snabbare i tidig barndom än senare i livet, men det är viktigt att skilja på undervisning och annan språkexponering. Barns effektivitet i språkinlärning gäller i meningsfulla och naturliga sammanhang, tillsammans med nära och kära, där upplevelser och interaktion skapar möjligheter för barnet att själv bidra och använda språket. Inlärning av modersmål och främmande språk sker på olika sätt i hjärnan. Barn lär sig språk generellt genom att befinna sig i en rik språkmiljö. Men i inlärning av modersmålet är det främst procedurminnet som är aktivt, samt andra delar av hjärnan som kontrollerar tal, rörelse och balans. Inlärning av andraspråket kräver engagemang från det deklarativa minnet samt hippocampus.

Den tidiga starten åsyftar just den rika språkmiljön, att barnet i meningsfulla situationer och i relation med nära och kära få möjlighet att tillsammans sätta ord på sin omgivning och de upplevelser man är med om. Små barn ska inte ”undervisas” i språk, det ger inte bättre effekt på deras språkinlärning än vad naturlig exponering ger. Snarare tvärtom. Ofta hänvisar ”experter” till det tidiga språkbadets betydelse, att barnet får vara i språket hela sin vakna tid och i alla sammanhang som barnet vistas i. Det gäller för såväl förstaspråk som för andraspråk. Det allra viktigaste för barn med annat modersmål är självklart att modersmålet får tid och utrymme att växa sig starkt. Och att förskolan erbjuder en rik språkmiljö istället för modersmålsundervisning.

I förskolan vistas barn med annat modersmål i en miljö där deras naturliga förmåga att lära sig språk ska utnyttjas. Se till så att barnet får möjlighet att skapa relationer, med vuxna och med andra barn. Sätt ord på alla de lustfyllda och meningsfulla aktiviteterna som barnen är med om under dagarna. Barnets språktillägnande förmåga kommer till sin rätt när barnet får höra massor av språk, får använda massor av språk, och när språket och det man talar om intresserar och engagerar barnet. Barn lär sig bäst när de inte tänker på att de lär sig språk. Kanske gäller det även för vuxna. Undervisning i språk är mindre effektivt än att erövra språket i samspel med en omgivning som inkluderar, och är viktig att förstå och göra sig förstådd i.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s