Språkproblem hos flerspråkiga barn normaliseras

På institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet genomfördes för några år sedan en studie med 900 BVC-sköterskor. Sköterskorna ansvarar i sitt dagliga arbete för de olika språkkontroller som görs, för att upptäcka barn med både primär och sekundär språkproblematik. (Primär – språkstörning, sekundär – språkliga problem som orsakas av annan svårighet t.ex. autism eller utvecklingsstörning).

Av de 900 BVC-sköterskorna har så många som 80% svarat att de tror att flerspråkiga barn utvecklas senare än enspråkiga barn. Dessutom har över 60% av sköterskorna svarat att flerspråkiga barn får vänta längre än enspråkiga barn med att få remiss till logoped och psykolog.

Dessa resultat är både chockerande och alarmerande.
För det första; flerspråkiga barn utvecklas på samma sätt som enspråkiga barn. För det andra; det är lika viktigt för dem som för enspråkiga barn att tidigt få hjälp om de behöver det, med språk och kommunikation liksom med andra delar av deras utveckling.
Det är en myt att flerspråkigheten försenar eller stör barnets språkutveckling. Majoriteten av världens barn är flerspråkiga, det är normen och vi som bara vuxit upp med ett språk är i minoritet. I vissa kulturer är man bättre på att ta vara på individers flerspråkighet än vad vi är i Sverige idag. I vissa länder är det nödvändigt att tala flera språk för att få tillgång till samhällets toppjobb. I Sverige tenderar man istället att tala om flerspråkigheten som ett problem, och många gånger blandar man ihop integrationsproblem med flerspråkigheten i sig. Skolan är inget undantag. Lahdenperäs numera klassiska studie visar att lejonparten av lärarna i studien tenderade att se elevernas flerspråkighet som ett hinder. Denna ”bristsyn” ger låga förväntningar, och låga förväntningar ger ofta låga prestationer (Jenner). En ond cirkel skapas som påverkar barnen negativt.
Enligt min mening är kraven i flera av de språktester man använder sig av på BVC dessutom lågt ställda. Lägg därtill att vissa barn inte vill medverka till testningen, och att föräldrarna kanske inte är oroliga eller vill se att barnet har problem med sin språkutveckling. Redan där finns stora risker för att barn missas vid kontrollerna, och dessa risker är inte så enkla att påverka. Men att flerspråkiga barn missas p.g.a. okunskap är påverkbart. Okunskap går tack och lov att förvandla till kunskap. Det är av största vikt att barn med språkliga svårigheter identifieras tidigt så att de får möjlighet till stöd och hjälp. Varje region/landsting måste se till så att BVC-sköterskorna får de nödvändiga kunskaperna och förutsättningarna för att klara det uppdraget.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s