En avestetiserad skola- avhandling

Skolan har enligt Lgr11 i uppdrag att stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.

Barn har rätt till alla sina språk – även de estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva utforska olika konstnärliga uttryck. Kulturens roll för språkutveckling och förstärkt lärande, identitetsskapande, ansvarstagande och stärkt självförtroende är viktig (Sirén, 2012)

Estetiska processer har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära samt uppleva sig själva och omvärlden. Människan omges ständigt av estetiska uttryckssätt (bilder, musik, drama m.m.) som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om estetiska uttryckssätt är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. De estetiska processerna skrivs fram i alla läroplanens ämnen.

estetik

Estetikens betydelse är inte lika uttalad i Lgr 11 som i tidigare läroplaner. I den nya läroplanen beskrivs estetiken som en kommunikativ förmåga som ryms i de flesta skolämnen och som även kan kopplas till entreprenörskap. Estetikens plats i läroplanen har utvecklats från en uppfattning om personlig utveckling i förhållande till det konstnärliga till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande i den estetiska lärprocessen.

Ett tydliggjort estetiskt och multimodalt förhållningssätt till kunskap främjar alla elevers delaktighet, självständighet och tillgänglighet ur ett mer likvärdigt perspektiv och stärker ett inkluderande demokratiskt och interkulturellt pedagogiskt arbete (Bamford, 2012).

När undervisningen genomsyras av estetiska lärprocesser

  • är både elever och lärare gladare
  • Finns ett större fokus på problemlösning än på matematiska regler.
  • är det mer sannolikt att undervisningen sker i mindre grupper
  • att eleverna lär sig skriva och läsa litteratur
  • elever som gått i den här typen av skola är mer benägna att läsa vidare efter gymnasiet, att engagera sig ideellt, att ha starkare vänskapsband, att rösta i val och att få bättre anställningar
  • dessa elever har bättre livschanser än de som inte fått någon undervisning i konst och kultur (Bamford, 2012).

Att ha utvecklat förmågan att kommunicera och vara kreativ spelar en avgörande roll för människans möjlighet att arbeta med utveckling, nytänkande och nå ut med budskap, tankar och produkter. Med stor sannolikhet kommer dessa kompetenser att vara bland de allra viktigaste på framtidens ­arbetsmarknad, oavsett om man ska bli ­lärare, hantverkare, ekonom eller konstnär. Estetisk och kreativ förmåga kan, precis som skriftlig och matematisk förmåga, utvecklas och behöver kontinuerligt underhållas, stimuleras och bekräftas.

I sin avhandling En avestetiserad skol- och lärandekultur; en studie om lärprocessers estetiska dimensioner visar Marie-Louis Hansson-Stenhammar att estetiska lärprocesser ges ett alldeles för litet utrymme i dagens skola. Avhandlingen studerar estetiska lärprocessers roll och vilket utrymme det har i undervisningen i samtliga ämnen. De viktigaste resultaten visar sig vara att estetiska lärprocesser inte per automatik kan kopplas ihop med undervisningen i estetiska ämnen. Studien visar att undervisningen även i estetiska ämnen i huvudsak bygger på reproducerande processer där läraren i början av lektionen visar vad som ska göras och hur det ska göras. Elever som bidrar med egna idéer, börjar experimentera på egen hand, uppmärksammas eller uppmuntras mer sällan. Eleverna i studien definierar själva kunskap och lärande som minnesbaserat, ha många rätt på proven och i exempelvis ämnet bild, lämna in många teckningar som utförts enligt lärarens instruktioner. Hansson- Stenhammars slutsatser är att lärprocesser formas utifrån lärarens didaktiska val, inte av ämnet och att även i de estetiska ämnena är undervisningen inriktad på reproducerande processer snarare än att ge eleverna utrymme för eget skapande.

 

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under estetiska lärprocesser, grundskola, språk, Språkutveckling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s