Skolstart för nyanlända – Om Interkulturalitet.

Barn och elever kommer till våra verksamheter med olika erfarenheter, sprungna ur deras olika liv och uppväxtvillkor. De lever i ekonomiska, sociala, kulturella och religiösa kontexter som kan vara annorlunda än vad jag själv är van vid. Det är viktigt att det första mötet med det svenska utbildningssystemet blir positivt för att den sociala integreringen ska bli gynnsam. I alla våra verksamheter vill vi att barn och elever ska mötas av inkluderande förhållningssätt, känna delaktighet, få tillitsfulla relationer, samt känna motivation och trygghet.

I praktiken innebär det att alla på skolan behöver bidra till att alla barn och elever, de nyanlända i synnerhet, ska känna sammanhang: meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet genom hela förskole- och skoldagen. I undervisningssituationen, leken, rasten, fritidshemsverksamheten o.s.v. All personal på skolan behöver ha en samsyn i förhållningssätt där alla barn och elever ses som resurser och aktörer i sin egen kontext. Alla måste gemensamt ta ansvar för elevernas välmående och lärande. Det kan innebära att  rastaktiviteterna behöver styras upp så att inkludering blir möjlig, att man fokuserar på samarbetsövningar på fritids eller att utflykter som ger kunskap om det svenska samhället planeras in i undervisningen.

Barnen och eleverna kommer ofta ifrån uppbrott och stora förändringar som inte är varken självvalda eller begripliga, och det gör att de har ett stort behov av att förstå sin omgivning. De behöver ha en hög känsla av begriplighet i förändringsprocesser. Samverkan med föräldrarna är en framgångsfaktor, och för att det ska bli bra behöver personalen på skolan vara rustade med interkulturell kompetens. Det innebär en förståelse för att barn och familj bär med sig värdefulla erfarenheter och kunskaper som är ett resultat av det sociala och kulturella sammanhang de vuxit upp i. Ett aktivt värderingsarbete krävs för att motverka polarisering mellan ”vi och dom”. Likabehandlingsarbetet måste vara levande, liksom arbetet med normer och värderingar i personalgrupp, med barn och elever samt med föräldrar. Ett stöd i detta arbete kan vara att använda Barnkonventionen och FN’s deklaration om Mänskliga rättigheter.

I det interkulturella arbetet är det också viktigt att göra alla elever delaktiga, för att skapa meningsfulla aktiviteter och trygga miljöer. Hur gör man för att en ny kompis ska känna sig välkommen? Hur gör man för att alla ska trivas? Hur är det att kommunicera med någon som ännu inte lärt sig svenska? Vad är viktigt att tänka på? Hur kan de nya kompisarnas erfarenheter bli en tillgång för oss – vad kan de lära oss och hur kan jag vara nyfiken på deras erfarenheter?

Inför uppstart av förberedelseklasser är det viktigt att kommunicera med alla föräldrar, att förbereda eleverna och att börja fundera över sin egen värdegrund. Vilka normer och värden står jag för? Hur förmedlar jag dessa till barn och elever i min verksamhet? Vilka fördomar har jag? Vad vill jag att andra ska känna i mötet med mig? Det som är allra mest påverkbart är det egna jaget, det handlar många gånger om att börja gräva där man står.