Skolstart för nyanlända – vilket stöd behövs?

På den frågan finns många olika svar, men inga av dem är vare sig enkla eller entydiga. Vissa generella antaganden kan göras, men varje nyanländ, varje lärare, och varje klassrum är unikt och situationen behöver anpassas utifrån behoven här och nu, varje dag.

På Kärnhuset i Halmstad arbetar många olika professioner med olika uppdrag. All personal i förskola och grundskola har tillgång till kompetenserna. Det är sedan en tid tillbaka högsta prioritet för oss att stötta verksamheterna i mottagandet av nyanlända barn och elever. Sedan 2014 har antalet nyanlända barn ökat lavinartat hos oss, precis som i många andra kommuner i Sverige.

Vi bygger upp det riktade stödet utifrån följande:

• Interkulturalitet. Många av de barn och elever vi möter kommer från icke-demokratiska kontexter och möter i Sverige helt nya värderingar. Familjerna behöver stöd för att förstå den svenska kulturen och kontexten, och pedagoger och rektorer behöver få en chans att förstå familjernas kultur och kontext. Barnen kommer i kläm om de båda hemmets och skolans kontexter säger emot varandra. Värderingar som inte är gångbara i det svenska samhället behöver bemötas på ett tidigt stadie, och med respekt för familjerna och deras traditioner.
• Svenska som andraspråk. Det är elevernas rättighet att läsa SvA istället för svenska. SvA är ingen stödinsats utan ett eget ämne. Bristen på utbildade SvA-lärare är stor i Halmstad, men vi har många lågstadielärare som har behörighet att undervisa i SvA utan att de själva vet om det. Genom att kompetensutveckla dem och andra lärare rustar vi upp för att möta behovet av SvA i elevgruppen. BUF har nyligen lanserat ett stödmaterial för SvA som hjälper rektorer och lärare att förstå hur ämnet ska bedrivas och utvecklas.
• Språkutvecklande undervisning. Alla lärare är språklärare, och behöver förstå den egna betydelsen för barnens/elevernas språkutveckling. Flerstämmighet, dialog, elevaktivitet, riktad input, medvetet ordförrådsbygge m.m. är viktiga hörnstenar i den språkutvecklande undervisningen.
• Upplevelsebaserat lärande. Naturskolan arbetar med alla ämnen, utomhus i ett upplevelsebaserat lärande. Att uppleva tillsammans och sätta ord på upplevelserna är naturligt när man lär språk. Samspel i meningsfulla sammanhang är det som gäller. På asylboendena runt om i vår stad deltar både vuxna och barn i de aktiviteter som Naturskolan håller i. Pedagogerna i klassrummet får stöd i att använda utomhuspedagogik i undervisningen, och att vidga klassrummet bortom skolans väggar.
• Barn och elevhälsa. Många barn bär på svåra upplevelser och pedagogerna behöver stöd i att möta dem i deras sorg, ilska eller i bearbetningen av trauman.
• IKT i undervisningen. IKT-pedagogerna stöttar pedagogerna i att finna de redskap som kan hjälpa till att överbrygga språkklyftor t.ex. översättningsappar och bildstödsappar. Det finns verktyg som stöttar arbetssätt där språk och kommunikation kan ges stort utrymme. Det visar sig ofta vara framgångsrikt att arbeta med filmskapande och bloggande, då elevernas språkande blir på riktigt och det finns reella mottagare av det som produceras.
• Föräldrastöd. BUF strävar efter att skapa samsyn och förståelse för svenskt utbildningssystem och samhälle genom dialog med föräldrar, i samverkan med Socialförvaltningen. Detta görs genom föräldraaktiva inskolningar, introduktionssamtal, studiebesök, tematiska föräldramöten m.m.

I några inlägg framöver kommer jag att djupdyka i några av ovan nämnda punkter.

Annons