Läsförståelsestrategierna från ”En läsande klass” i ämnet modersmål albanska

I detta inlägg gästbloggar vår duktiga modersmålslärare Qerim Raqi som undervisar i albanska. Qerim arbetar på Resurscentrum Modersmål på Kärnhuset i Halmstad.
 I syfte att undervisa eleverna i läsförståelse har jag under förra läsåret jobbat med en ny forskningsbaserad metod i modersmålsundervisningen albanska i åk 1-3. Jag har använt olika läsförståelsestrategier inspirerade av projektet ”En läsande klass” som pågår i hela landet i svenska skolor. Den forskningsbaserade metoden som kallas RT-metoden (Reciprocal teaching), ömsesidigt lärande, betonar lärandet i dialog med andra, att genom strukturerande lässamtal skapa mening och förståelse. 
Jag har använt de fyra läsförståelsestrategierna som metoden bygger på: att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor, att sammanfatta. Konstnären är den femte strategin som har lagts till i projektet ” en läsande klass” och den skapar inre bilder av den man läser. Strategierna har förknippats med olika symboler som man kallar för läsfixare: Spågumman, Detektiven, Reportern, Konstnären och Cowboyen. Dessa figurer har jag namngett också på albanska och plastat in i spelkortsformat som jag delar till varje elev. Vi har använt strategierna tillsammans på gemensamma texter i syfte att skapa en dialog kring texten. Eleven som ville förutspå vad texten kommer att handla om visade upp spågummekortet, den andre reagerade på nya ord och uttryck genom att visa upp Detektivens kort, osv. Jag högläste texten för eleverna, texten delade jag i stycken och efter varje stycke inväntade jag elevernas reaktion, delaktighet med frågor, kommentarer, ordförklaringar etc. Jag modellerade, visade eleverna hur de ska göra genom att tänka högt, t ex: ” När jag läser den här texten tänker jag…därför att…”
Vi läste skönlitterära texter från albansk litteratur men också från svensk litteratur, korta lättlästa texter som jag översatte, bland annat ”Inbrott i skolan” av Helena Bross. Val av texter är mycket viktigt, texter med intressant innehåll som inbjuder till diskussioner. På så sätt blev eleverna aktiva i textsamtalen och mer motiverade. Texten blev mer intressant och eleverna förstod bättre, och hade mer motivation att ställa frågor kring texten. 
Min erfarenhet av RT-metoden är att den kan användas även i modersmålsundervisningen. Vi behöver ge våra elever läsförståelsestrategier som de kan använda vid läsning av olika texter. Jag tycker att metoden ger resultat, gör eleverna delaktiga uppmuntrar eleven till eget tänkande och skapar motivation och läslust hos eleverna. Den ger våra elever bra verktyg för sitt läsförståelsearbete, att förstå texten på djupet. 
Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Flerspråkighet, läsförståelse, läsning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s