Världslitteratur i fokus- även i julkalender

Vad innebär begreppet världslitteratur? Enligt Nadel (2012) är världslitteratur verk som läses och diskuteras utanför en nationell och områdesspecifik publik- skönlitteratur som ligger lite utanför den västerländska litteraturkanon. Forskning visar att lärare till stor del fokuserar på nationell litteratur och nationella författare (Nadel, 2012). Vilken litteratur använder vi oftast i vår undervisning och hur medvetna är vi om de val av litteratur och författare vi gör?

Världsbibliotek

I Lgr 11s centrala innehåll står bland annat följande avseende elevers möte med litteratur:

Åk 1-3
Berättande texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Åk 4-6
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

Åk 7-9
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. några skönlitterarärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.ska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

För elever med annat modersmål och annan bakgrund kan användandet av i huvudsak svensk litteratur och svenska författare få stora konsekvenser för utvecklandet av en kulturell och språklig identitet. Att få ta del av litteratur från en mängd delar av världen vidgar alla elevers perspektiv, skapar en större kulturell kompetens men ger framförallt eleverna en större omvärldskunskap och förhoppningsvis även en större tolerans.

Tillgång till litteratur ger i första hand alla elever ett större språk samt ett vidgat ord- och begreppsförråd- något som är avgörande för en framtida skolframgång. I nästa steg ger litteraturen tillgång till textvärldar och föreställningsvärldar långt från den egna verkligenheten- både världar att identifiera sig med och världar att utmanas av.

Om eleverna inte har möjlighet att göra kopplingar till den text de möter, utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper, får de svårare att ta till sig texten och tolka den. De elever vi har i våra klassrum har lika många olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper som där finns antal elever i klassen. Att som eleven med annat modersmål och annan nationell bakgrund ständigt hänvisas till litteratur skriven av svenska författare, som handlar om svenska förhållanden och som tolkas utifrån svensk kultur kan begränsa elevens intresse för läsning och i nästa steg då även deras möjlighet att utveckla sina språk.

Inte bara i val av litteratur för användning i undervisningen måste vi fundera över en större användning av världslitteratur. Detta är ett område vi också måste utveckla då vi köper in litteratur, ur olika genrer, till skolbibliotek, skolor och förskolor.

Frågan vi behöver ställa oss är med andra ord- hur stor del av den litteratur vi använder i vår undervisning är världslitteratur? Väljer vi medvetet, eller kanske till och med omedvetet, att använda en mer nationell litteratur? Varför? Vidare måste vi reflektera över vilka verktyg eleverna behöver för att kunna tolka litteratur, ur ett läsförståelseperspektiv men kanske även ur t ex ett kulturperspektiv?

Idag finns fantastiska källor med världslitteratur att tillgå bland annat via följande sidor:

Världens Alma– på Världens ALMA kan vi följa barn, ungdomar och vuxna på Hjulsta grundskola som arbetar med ALMA-priset på olika sätt. Vill också hjälpa till att sprida den litteratur som ALMA-priset uppmärksammat. Utöver Astrid Lindgrens eget författarskap så finns här fina författare och bilderbokskonstnärer från olika delar av världen

Världslitteratur– lärresurser med många olika lästips från förskola till komvux.

International Childrens Digital Library– läs mer i tidigare vårt tidigare blogginlägg.

Årets julklapp önskar jag kunde bli den härliga klapp innehållande just världslitteraturen och dess författare som skolbibliotekarierna i Växjö i år ger oss. Författarkalendern de presenterar dag för dag under december månad innehåller författarporträtt och boktips, samt en mängd andra relaterade tips, ur ett världslitteraturperspektiv.

Författarkalender

Med andra ord finns det nu inget som hindrar oss- vare sig det gäller att välja världslitteratur till vår undervisning eller om det handlar om att köpa in världslitteratur till den skola eller det skolbibliotek där vi verkar. Och glöm inte- den litteratur vi använde MÅSTE spegla den elevgrupp vi har framför oss- just nu, just idag. Att alla elevgrupper på alla skolor läser samma litteratur ger oss inte likvärdighet!

 

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Författare, Förskoleklass, Flerspråkighet, forskning, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Lgr11, litteracitet, modersmål, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, Ungdomslitteratur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s