Läsrörelsen gör regelbundna mätningar av hur många föräldrar som läser högt för sina barn, och siffran har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. 1980 läste 80 % av Sveriges föräldrar dagligen för sina barn. År 2012 var siffran nere på endast ca 35 %.
Dessutom; 1980 läste föräldrar i genomsnitt 30 minuter/tillfälle för barnen, medan motsvarande siffra 2012 var 15 minuter. Det är alltså inte bara antalet dagar/vecka som minskat, utan även längden på lässtunderna.
Säkerligen är den minskade högläsningen i hemmen en faktor som påverkat att elevers läsförståelse i år 9 blivit allt sämre under samma period. För att vända trenden behöver en mängd arbete göras, och i Halmstad har vi t ex valt att starta upp kapprumsbibliotek på några av våra förskolor. Projektet som går under namnet ”Läs för mig!” har ni kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen. Ett av målen med”Läs för mig!” var just att öka andelen föräldrar som läser högt för sina barn. För att kunna utvärdera hur kapprumsbiblioteken fungerat, har vi låtit föräldrarna fylla i en enkät om sina läsvanor i hemmet både före och efter projektet.
Här kommer resultatet från enkätens andra fråga: ”Hur många minuter/tillfälle läser du för ditt barn?” Dessa resultat är precis som i förra inlägget ”Kapprumsbibliotekens positiva resultat” hämtade från de tre första förskolorna i projektet. Resultaten är dock representativa för hela projektet.
På x-axeln ser ni antalet minuter föräldrarna läser per tillfälle. På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. Blåa staplar motsvarar enkät 1, före projektet. Röda staplar motsvarar enkät 2, efter projektet. Det vi önskar oss är alltså en förskjutning av staplarna från vänster till höger, med fler låga staplar till vänster och fler höga staplar till höger i bilden. I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.
Förskola 1: Vi ser att det har skett en förskjutning av svaren till höger i diagrammet, vilket alltså tyder på att många föräldrar ökat tiden för lässtunderna hemma. Före projektet läste 17 % av föräldrarna 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 13 %. Andelen föräldrar som läser 11-20 minuter/tillfälle är så gott som oförändrat, från 79 % före projektet till 80 % efter. I intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle är ökningen av andelen föräldrar blygsam, från 4-7 %.
På just denna förskola ser vi något märkligt, och det är att ett fåtal föräldrar angav att de läste 26-30 minuter före projektet, men att ingen anger att de läser så länge efter projektet. Vår förhoppning är att det har att göra med andra omständigheter som inte har med projektet att göra. En möjlighet är också att man under projektets gång blivit mer medveten om sina läsvanor i hemmet och kanske svarar mer sanningsenligt vid andra mättillfället, och att man kanske gjorde en optimistisk uppskattning vid första mättillfället.
Förskola 2: Hela 26 % av föräldrarna läste före projektet endast 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 10 %. I mittenintervallet, 11-20 minuter har andelen ökat från 50-57 %. Det är störst förändring i intervallet 21-mer än 30 minuter, där andelen ökat från 18-38 %.
Förskola 3: Här är det 33 % av föräldrarna som läser endast 0-10 minuter/tillfälle före projektet, men siffran minskar till 16 %. Detta till förmån för dels mittenintervallet 11-20 minuter, där vi ser en positiv förändring från 52-60 %, men också till förmån för högsta intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle. Där ökar andelen från 11 % före projektet, till 21 % efter projektet.
Resultaten är alltså tydliga. Föräldrarna som deltagit i ”Läs för mig!” har inte bara ökat antalet lässtunder/vecka, utan de har även förlängt tiden för lässtunderna. Vi tror inte att det främst är kapprumsbiblioteken i sig som gett dessa positiva resultat, även om tillgången till böcker kanske hjälpt till. Men det vi tror påverkat resultatet på denna fråga mest är att vi personligen mött de flesta föräldrarna och gett dem information om varför det är viktigt att läsa, vilket i sin tur gett dem motivationen som krävts för att förbättra läsvanorna i hemmet. Vi är självklart medvetna om att föräldrarnas kanske nyvunna kunskap om läsningens betydelse kan ha påverkat deras svar på enkät nummer 2, och förskönat bilden en aning. Det enda vi kunnat göra för att skydda oss från sådana felkällor är att låta dem vara anonyma i enkäterna och poängtera betydelsen av sanningsenliga svar.
En sista reflektion: Det tål att tänka på huruvida föräldrarna förlängt lässtunderna i hemmen för att de genom projektet blivit medvetna om läsningens betydelse och fått ökad motivation, eller om lässtunderna förlängts eftersom barnen fått bättre läskondis och därmed orkar lyssna på sagor längre stunder. Kanske är detta parallella processer, det ena ger det andra som i sin tur ger ytterligare till det första, och på så sätt skapas en positiv spiral kring högläsningen i hemmen.
Språkutvecklarna 