Tecken som stöd i förskolan

Kärt barn har många namn! TSS (tecken som stöd), stödtecken, teckenkommunikation, TAKK… Ja, det går trender i ord och bara under mina dryga 15 år i språkvetarens roll så har vokabulären ändrats flera gånger. Men syftet är detsamma. Att för de barn som har svårigheter med att förstå och göra sig förstådda med talet, få tillgång till andra uttryckssätt för att få en mer funktionell kommunikation. Jag brukar använda mig av begreppet TAKK, och menar då alltså att använda stödtecken för att utöka och komplettera ett barns tal och kommunikation. Men TAKK är inte bara för barn med språkstörning. Jag har redan tidigare skrivit ett inlägg om Babytecken här på bloggen, eftersom små barns språkutveckling kan främjas av att använda tecken redan under barnets första år. Men TAKK kan vara en väg för att utöka och stötta kommunikationen generellt för alla barn i förskolan, och är ett utmärkt sätt att jobba med språket på alla avdelningar, särskilt småbarnsavdelningar.

Varför är då TAKK så bra? Det finns många anledningar till detta:

– Har man svårt att ta in, tolka och bearbeta språket via den auditiva kanalen så ger tecken ledtrådar i kommunikationen som även utmanar den visuella kanalen. På så sätt får barnet fler chanser att lyckas förstå budskapet.

– Har man svårt att själv göra sig förstådd med orden, som kanske är svåra att finna eller att uttala, så kan man behöva möjligheter att stärka upp den verbala kommunikationen med tecken. Genom att teckna vissa ord får lyssnaren hjälp med att ringa in vilket ämne man pratar om, eller hjälp med att tyda vissa ord som är svårförståeliga.

– Tecken ger även ett stöd för minnet, då ordet inte bara sammanlänkas med auditiv information. När man gör tecknet får hjärnan även kinestetisk och taktil information som hjälper till vid lagringen av ordet.

– Flerspråkighet är en fördel framför enspråkighet, vilket även gäller teckenspråkighet i kombination med ett annat språk. Man vet att olika språk stöttar varandra, i motsats till den rädsla man ibland möter hos föräldrar som tänker sig att olika språk och uttryckssätt ska konkurrera ut varandra. Det handlar om att ta vara på all kommunikation, och olika språk och begrepp ger en mångfald av uttryckssätt och dessutom en rik och nyanserad kunskap om världen.

– För små barn och för barn som ännu inte lärt sig att helt och hållet styra talmotoriken, så brukar handmotoriken utvecklas snabbare vilket innebär att tecknen med framgång kan bli ett komplement till talet.

– För barn med annat modersmål som kommer till förskolan och möter svenska språket för första gången, kan tecknen konkretisera en del talade ord eftersom de ofta visar tydligt vad som avses. Detta gör att tecknen blir en bro mellan svenskan och modersmålet som underlättar andraspråksinlärningen.

– För barn med språkstörning är det oerhört viktigt att se till barnets hela kommunikation, och bygga kommunikationen på alla möjliga kommunikationssätt. Tecknen kan bli en stor del av barnens totala kommunikation innan det verbala språket så småningom blir så starkt att det kan ”ta över” mer och mer av kommunikationen.

I Lpfö98 framgår tydligt att förskolan ska stimulera barns språk, arbeta aktivt med alla barns samtliga språk, samt hjälpa barn att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga att uttrycka sig och därmed påverka sin egen situation. För vissa barn i språksvårigheter kan detta endast ske genom att man ger barnen TAKK, men ofta kan dessa viktiga uppdrag i förskolan realiseras för många barn genom att man använder TAKK som vilken annan metod eller strategi för att stimulera barns språkutveckling som helst.

I Halmstads kommuns förskolor har arbetet med att utveckla teckenanvändandet i förskolan – som ett led i att arbeta språkutvecklande med alla barn – tagit väldig fart de senaste åren. Under mina nästkommande inlägg på denna blogg kommer jag att berätta lite om hur några olika förskolor arbetar med tecken.

Annons