De senaste årens PISA-mätningar har hjälpt skolvärlden att lägga ytterligare fokus på elevernas läsande och skrivande. Aktuell forskning från Örebro Universitet av Ann-Christin Randahl väcker spännande tankar kring skrivprocesserna i olika ämnen, i skolan och i hemmet.
Randahl jobbar i sin avhandling kring frågan om hur avancerade skribenter tar sig an skrivuppgifter från skolämnena fysik och svenska, i sin hemmiljö. Tre elever följs i sina skrivprocesser. Uppgifterna i fysik är två labbrapporter och i svenska är uppgiften att skriva en naturalistisk/realistisk text.
Randahl noterar att en omedelbar skillnad i skrivandet uppstår redan i initialskedet, då eleverna börjar skriva labbrapporterna (fysik) direkt, medan texten i svenska har en startsträcka i form av en tanke- eller inspirationsfas. De ramar som omger fysiktexterna ger ett mera statiskt skrivande medan texten i svenska har väldigt vaga ramar.
Ytterligare en skillnad i skrivprocesserna mellan de båda ämnena är att labbrapporterna inte redigeras särskilt mycket, medan texterna i svenska växer fram och omarbetas kontinuerligt.
De tre eleverna visar upp individuella skillnader som också påverkar deras sätt att bygga upp och hantera sina texter. Dessa strategier lyser igenom i de olika ämnena och verkar mer vara baserade på individuell stil eller inlärda personliga skrivknep, än på uppgiftens karaktär. En elev använder mest sig själv som redskap, någon söker stöd i digitala medier som hen har tillgängliga, och en tredje tar stöd av för eleven viktiga personer i omgivningen.
En analys av dessa personliga stilar ger alltså indikationer på att hemmiljön spelar en mycket viktig roll för elevernas arbete och skrivande, och Randahl menar att detta är oerhört viktigt att fundera kring som lärare eftersom dessa skrivuppgifter är betygsgrundande. Hur blir undervisningen och de uppgifter vi ger till eleverna på lika villkor, om det visar sig att de elever som INTE har tillgång till stöd i hemmen missgynnas av sådana här uppgifter?
Vem är stödperson om det inte finns någon i familjen att vända sig till för hjälp i skrivprocessen? Vem finns tillgänglig via digitala medier för att stötta, för de elever som kanske inte har tillgång till, eller har lärt sig hantera digitala medier på ett tillfredsställande sätt? Behöver lärarna lägga tid på att finnas tillgänglig som stöd för eleverna under skrivprocessen, i hemmen?
Eleverna är också olika i tillvägagångssättet när de redigerar texterna. En elev jobbar parallellt med skrivande och redigering, medan en annan gör det i slutet av skrivprocessen. Randahls forskning sätter därmed fokus på något viktigt, eftersom de flesta modeller för skrivprocesser förespråkar ett fritt flöde i början av skrivprocessen och redigering mot slutet av arbetet. Kanske bör man inte vara så statisk i sitt tänkande, utan fundera kring om vissa elevers redigering är en simultan och likartad kreativ process som själva flödet, som dessutom stöttar och stimulerar det kreativa skrivande flödet.
Randahl menar att forskningen inom detta område måste fortsätta, och hon ställer upp några olika frågor:
1. Hur ser skrivprocesser ut för skrivovana elever?
2. Hur ser skrivandet ut i de samhällsorienterande ämnena?
3. Hur ser skrivprocessen ut när flera elever skriver tillsammans?
En länk till avhandlingen hittar du här:
Klicka för att komma åt FULLTEXT02.pdf
Språkutvecklarna 