Läsdagbok som kvalitativ dokumentation

Att föra läsdagbok i skolan förknippas ofta med att kvantitativt hålla koll på den mängd böcker och kanske framförallt det antal sidor elever läser. Själv har jag länge fört läsdagbok med syfte att skapa minnesbilder av de böcker jag läst, vilka genrer och författare jag tidigare läst och vilka intresseområden jag rört mig inom.

läsdagbok

I det läsfrämjande arbetet valde vi, på den F-6 skola jag tidigare arbetade, att använda läsdagboken för att skapa kvalitativa minnen av gruppernas och elevernas läserfarenheter.

På gruppnivå valde vi att använda läsdagboken för att dokumentera klassens högläsnings- och boksamtalserfarenheter. Alla de böcker gruppen tillsammans läste och på något sätt bearbetade dokumenterades för att utgöra en informationskälla för mottagande lärare under gruppens fortsatta skolgång på skolan. Genom att titel, författare, genre och bearbetningssätt dokumenterades kunde mottagande lärare ta del av och utgå från de läserfarenheter gruppen tidigare gjort i val av litteratur samt val av pedagogisk strategi för bearbetning av framtida läsning.

På individnivå lät vi eleverna dokumentera sina lästa böcker genom att även här ange författare, genre samt några korta tankar kring dessa. Syftet med denna dokumentation var inte att skapa en kvantitativ stress utan att skapa ett stöd för framtida val av litteratur och biblioteks/bokbussbesök.

Vår erfarenhet var att den tid elever och lärare hade att nyttja bokbussen var oerhört begränsad och inte tillräcklig för elevernas behov av stöd av bibliotekarie. Genom att låta eleverna planera sitt biblioteksbesök, med stöd av bl a sin Läsdagbok, och i samtal med lärare och kamrater skapa en bild av vilken bok de skulle vilja läsa härnäst. Denna information förde läraren i nästa steg fram till bibliotekarien som då kunde till mesta möjliga mån tillgodose önskemål och behov.

Vår stora lärdom i detta blev att dokumentation av läst litteratur, på grupp och individnivå, ger elever och lärare ett kvalitativt utgångsläge inför val av ny litteratur eller alternativa medier samt skapar en ökad kunskap hos eleverna kring den egna läsningen och en reflektion kring genrer och det vidgade textbegreppet.

Läsdagboken finns i en mängd olika varianter och versioner; den traditionella bokformen, t ex Chambers Läsdagbok,  och den modernare app-formen. Bra exempel på läsdagböcker i app-form är t ex Bookswing och Goodreads.

app4 app5

Beroende på vilket syfte som avses med användningen är det också viktigt att inventera hur de olika varianterna av läsdagböcker ser ut inuti- vilken information som prioriteras i dem.

 

 

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Boksamtal, Författare, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, litteracitet, Språkutveckling, undervisning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s