Vad innebär egentligen lässtimulans och lässtimulerande aktiviteter? Ja, den frågan kan få lika många olika svar som antalet personer vi ber svara på den. Vad som är lässtimulerande aktiviteter är självklart beroende av individen, gruppen och kontexten i vilken de sker. Vi vet också att lässtimulerande aktiviteter har en stor påverkan på individens faktiska lust och drivkraft när det kommer till läsning. Barn behöver tillgång till texter och medier som tilltalar dem, som väcker deras nyfikenhet och som många gånger angränsar till deras egna erfarenheter och intressen. Viktiga lässtimulerande aktiviteter skapas genom samverkan mellan lärare och bibliotekarier- två experter på barns och elevers läsande som ger otrolig synergi då de kommer ihop.
Fakta: Barn och elever väljer hellre böcker utifrån boktips de får av jämnåriga kamrater än de de får av vuxna.
Däremot har vi vuxna en viktig roll när det gäller att se till att böcker och andra medier finns i barns och elevers omedelbara närhet, att inspirera och stödja dem i valet av bok utifrån ålders- och språknivå samt att stötta dem i användandet av text- och läsförståelsestrategier. Att förvara böcker högt upp på en hylla för att vi är rädda att barnen ska förstöra dem skapar inte en känsla av tillgänglighet hos barnen. Visst händer det att böcker går sönder- har vi inte alla en trasig men minnesvärd bilderbok i våra gömmor? Våra kloka bibliotekarier har skickat med oss tanken och förhållningssättet att barn-, ungdoms- och bilderböcker är förbrukningsvara. Vill vi ha läsande individer måste barnen tidigt får känna att böcker är till för dem, hur de används och även hur de ska behandlas.
Fakta: Barn, och även vi vuxna, väljer till stor del böcker med hjälp av omslagets illustrationer och bilder.
Hur synliggör vi de böcker som finns runt omkring våra barn och elever? Hur vi skapar nyfikenhet och lust till läsande genom att ge böckerna utrymme i våra verksamheter, är en fråga som bör funderas över både i förskola, skola och på fritidshemmen. Traditionellt, och av utrymmesskäl förvaras böcker instuckna i en bokhylla eller kanske till och med i en låda istället för att, som många bibliotek visa böcker genom att fronta dem, genom att visa dem med hjälp av dess framsida, för att skapa intresse.
Böcker på Frennarps byskola, Halmstad
Under mina år som lärare och specialpedagog har jag mött många elever, och även föräldrar, som har känt osäkerhet inför biblioteksbesök och framförallt kring hur de ska gå tillväga för att hitta en bra bok i detta hav av böcker. Genom att tillsammans med eleven, och ibland även föräldern, besöka biblioteket och skapa en kontakt med bibliotekarie och ett kunnande kring boksök och boklån har vi öppnat många dörrar till läsandets värld. Bibliotekskunskap handlar om så mycket mer än att hitta i kataloger och datasystem- det handlar i högsta grad om att våga sig in i miljön och känna att man kan hantera den.
Vår erfarenhet utifrån projektet Läs för mig!- Kapprumsbibliotek är att andelen föräldrar som besöker biblioteket är begränsad. Flera föräldrar anger att de inte har tid, inte känner att det är för dem eller att de aldrig själva besökt/haft intresse av att besöka biblioteket. En biblioteksmedvetenhet och ett biblioteksmod är något våra barn och elever delvis ärver men också något vi har en skyldighet att visa dem på. I samverkan med bibliotekarie kan vi komma oerhört långt i arbetet med att informera och inspirera.
Parallellt med arbetet för att lära känna biblioteket och dess fantastiska funktion kan elever, lärare och föräldrar inspireras och informeras av URs radioprogram
Magiska biblioteket. I programmet får eleverna möta Jakob och Emma och får också tillgång till en lässtimulerande kontext som bjuder in dem i olika böcker och deras sammanhang.
En dag hittar Jakob och Emma till ett magiskt bibliotek där de möter märkliga karaktärer. Där finns den vresige vaktmästaren Mauritzon och hans medhjälpare Bokormen som är en blandning av orm och flygande drake. Där finns även bibliotekarien som kämpar mot onda krafter som vill lägga ner biblioteket och den mystiska bokläsningsapparaten som introducerar bra böcker.
Det magiska biblioteket vänder sig till barn och elever i åldrarna 5-10 år i förskola, grundskola och grundsärskola.
Vi får inte glömma hur viktiga vi, föräldrar och personal i förskola/skola, är som inspiratörer och förebilder när det gäller att skapa läsande barn och elever!
Språkutvecklarna 