Både internationella, nationella och, i många av våra kommuner, lokala resultat visar på en, under det senaste decenniet, nedåtgående trend avseende svenska elevers läsning och läsförståelse. De internationella undersökningarna, Pisa och Pirls, samt den under 2012 utkomna Litteraturutredningen visar på ett överhängande behov av insatser på området.
I Litteraturutredningen konstaterades att Sverige på ett decennium gått från världsledandet till världsmedioker vad gäller läsförståelse. Analyser visar att det är samma elever som går ut åk 9 utan fullständiga betyg som brottades med en dålig läsförståelse redan i åk 4. Vi vet också att dessa elever många gånger har dokumenterade språk-, läs- och skrivsvårigheter redan i åk 2, och ibland så tidigt som i förskolan. En alldeles för stor andel av vår befolkning är på väg mot ett utanförskap, ett utanförskap som innebär avsaknad av möjlighet till delaktighet i det demokratiska samhället.
Läsförståelse är kopplat till teoretiskt tänkande och är en förutsättning för framgång i de allra flesta skolämnen. Därför är det också avgörande att denna kompetens tidigt utvecklas.
(Litteraturutredningen, 2012)
Litteraturutredningen konstaterar också att det inte sällan saknas utbildning och kompetensutveckling för lärarna såväl gällande aktuell barn- och ungdomslitteratur som litteraturdidaktiska förhållningssätt. Forskning inom området finns, men når i för liten utsträckning ut till lärarna samtidigt som lärarna ofta saknar nödvändig kunskap och verktyg för att framgångsrikt arbeta med läsförståelse.
Svensk skola är, och har under lång tid varit, internationellt välkänd för sin goda första läs- och skrivinlärning. Vi har under många decennier lyckats bra med att lära elever avkoda och bilda ord, att knäcka koden och utveckla en god läshastighet. När denna komplicerade färdigheten automatiserats står sedan eleverna inför mötet med skoltidens många texter. Forskning visar dock att vi inte haft ett lika stort fokus, en lika god undervisning, vad det avser läsförståelsestrategier i svensk skola. Vi har elever som är fantastiska avkodare och som har en god läshastighet- men som inte har en aning om vad texten de just läste handlade om!
De senaste åren har Martin Widmark, bästsäljande barn- och ungdomsförfattare och mellanstadielärare, tillsammans med en grupp lärare planerat satsningen En Läsande klass som lanseras på Världsbokdagen den 23 april.
En läsande klass handlar om vikten av ett medvetet arbete med läsning och läsförståelsestrategier. Widmark menar att vi som pedagoger aldrig får lämna ut en text till eleverna utan att bearbeta den muntligt och gemensamt. Vi lever idag i parallella textkulturer där vi brottas med skillnader mellan den traditionella- och den digitala läsförståelsen.
Syftet med projektet är att föra upp vikten av läsförståelse än mer på agendan och att bidra till bättre läsförståelse hos svenska låg- och mellanstadieelever så att de får bättre möjligheter att gå ut nionde klass med fullständiga betyg samt delta i vårt demokratiska samhälle. Visionen är att bidra till ett framtida förbättrat resultat i PISA.
Faktum är, menar Widmark, att barn läser lika mycket idag som de gjorde för tio år sedan men de läser andra, mer fragmenterade texter, vilket påverkar strategianvändningen. Vi fokuserar ofta och mycket på hur mycket barns läsvanor har förändrats- det är nu även dags att vi tittar på våra egna, hur mycket har våra egna läsvanor ändrats. Generellt läser barn OCH vuxna kortare och färre texter/böcker.
I Lgr11 är strategianvändningen tydligt framskriven, något av en nyhet i läroplanssammanhang. En Läsande klass kommer med start den 23 april och under fyra år framåt (2018) vara tillgängligt för skolor och lärare att använda. Materialet bygger i huvudsak på en hemsida, där mängder med material görs tillgängligt, samt en lärarhandledning. Lärarhandledningen skickas ut till alla skolor (1-6) och i ett exemplar/ stadie. Lärarhandledningen går inte att köpa men finns däremot tillänglig i PDF-format på hemsidan- detta för att inte konkurrera med läromedelsförlagen. Lärarhandledningen innehåller veckoplaneringar för åk 1-6, metodbeskrivningar samt hänvisningar till fria övningstexter. Syftet med den är också att göra på området aktuell forskning lättillgänglig och direkt applicerbar undervisningen.
På hemsidan finns mängder med material; övningstexter och övningar till texterna samt tips kring läsning och läsförståelsestrategianvändning för föräldrar (framtagna av Barnens bokklubb) och bibliotekarier. Widmark har även, med stöd av Toura Hägnesten (Pedagog Stockholm) tagit fram ett studiecirkelmaterial (5 träffar á 2 timmar) för skolor att starta upp sitt En läsande klass-arbete med. Som stöd finns även åtta modellfilmer framtagna av UR tillgängliga. De utgör ett stöd för strategiarbete och som information till föräldrar. Här kommer även finnas tips på föreläsare och adekvat litteratur.
Då projektet lanseras kommer 800 texter bli tillgängliga för användande i undervisningen. Dessa texter är utdrag ur verk av bland annat Astrid Lindgren, Ulf Stark, Martin Widmark, Helena Bross och Evert Taube. Inför lanseringen offentliggjorde Inläsningstjänst att de kommer att läsa in alla texter och göra dem tillgängliga till alla elever gratis.
Som alltid när vi satsar på förändringar i didaktik och metodik är de viktigaste ingredienserna medvetenhet och förhållningssätt. Metoderna som i huvudsak används inom projektet En Läsande klass är Reciprokal Teaching, Transactional Strategies Instruction och Questioning the Author. Monica Reichenberg menar att det aldrig finns enskilda metoder som gör alla elever till läsare- detta är alltid kontextberoende, beroende på elevens behov av en viss undervisning och lärarens specifika kompetens, något vi måste vara mycket medvetna om.
Projektet En Läsande klass kräver, som alla satsningar, ett medvetet pedagogiskt förhållingssätt och en förmåga att reflektera över vad som passar i förhållande till den aktuella elevgrupp jag som lärare har framför mig. Att projektet kommer tillföra kunskap och utveckla våra ”verktygslådor” råder det inga tvivel om- bara vi är medvetna, reflekterande lärare.
Språkutvecklarna 