Jämlikheten i svensk skola – eller snarare bristen på densamma

I januari 2014 packade jag och min kära kollega, tillika bloggkompanjon, väskorna och gav oss av till Linköping för att delta i konferensen Bättre skola. Jag kan inte annat än varmt rekommendera denna konferens, som höll hög kvalitet rakt igenom med det viktiga fokusområdet systematiskt kvalitetsarbete.

En av talarna på konferensen var Erik Nilsson, chef för utvecklingsavdelningen på Skolverket. Han gav en skrämmande bild av hur jämlikheten i svensk skola minskat konstant under hela PISAs mätperiod. De lågpresterande eleverna i Sverige ligger långt under de lågpresterande i OECD idag, och det förhöll sig tvärtom för 20 år sedan. Detta gäller framför allt den viktiga läsförståelsen, som ju har genomslag i alla övriga ämnen och därigenom påverkar elevernas skolprestationer, fortsatta utbildningsmöjligheter, hälsa och livsvillkor.

Det viktigaste valet i livet verkar sorgligt nog vara valet av föräldrar. Erik Nilsson menar att om man jämför meritvärden, med föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå så kommer man att se ett tydligt samband. Att ha välutbildade föräldrar med tillgång till böcker, tidningar, diskussioner och upplevelser såsom fritidsaktiviteter, semesterresor m.m. har en stark vaccinationseffekt mot en dålig undervisning. Det omvända – alltså att en god undervisning kan kompensera för bristande stimulans och stöd i hemmet är också ett känt faktum, men verkar vara mer av ett lotteri enligt talaren. Barn till lågutbildade föräldrar är beroende av en mycket kompetent pedagog och bra lärmiljö, medan barn till högutbildade föräldrar kan klara sig bra oavsett hur lärmiljön och pedagogiken  i skolan är.

Bild

2014 är det valår, och skolan är en het fråga i den politiska debatten. I boken ”Jämlikhetsanden” har enorma mängder internationell forskning sammanställts av Kate Pickett och Richard Wilkinson. I denna utmärkta bok läser jag om hur graden av jämlikhet i samhället har mycket starkt samband med elevers skolprestationer.

I boken beskrivs jämlikhet som låga inkomstskillnader i ett samhälle, och ojämlikhet såsom höga inkomstskillnader. Genom att jämföra olika länder i världen, samt även olika delstater i USA kan man dra slutsatser utifrån statistiskt signifikanta skillnader mellan elever i samhällen med låg jämlikhet resp. elever i samhällen med hög jämlikhet. Även om bra skolor har stor betydelse för elevernas prestationer så är det familjebakgrunden som påverkar mest. Barn klarar sig bättre om föräldrarna har högre inkomster och mer utbildning, och ännu viktigare är att föräldrarna engagerar sig i barnens utbildning. Både ojämlika länder i världen, samt ojämlika delstater i USA lyckas sämre med elevernas utbildningsresultat. Författarna har i dessa resultat tagit hänsyn till den effekt som fattigdom har på elevers skolgång, t.ex. att barn i fattiga hem oftare hoppar av skolan för att bidra till familjens försörjning, men sambandet kvarstår ändå.

Ojämlikhet skapar en rad olika typer av stress hos den enskilde individen. T.ex. tenderar man att underprestera i lägen där man anser sig vara i underläge jämfört med övriga gruppen. Låg status, liksom ekonomisk oro, skapar stress och denna stress verkar ha stor påverkan på våra sociala relationer och vårt familjeliv. Dessa relationer är generellt sämre i samhällen med hög ojämlikhet. Stressen påverkar även vår fysiska och psykiska hälsa, vår självbild och känsla av samhörighet samt ökar mängden missbruk i samhället.

Genom forskning vet vi hur stor betydelse de första åren i ett barns liv har för senare utveckling. Inlärningen börjar vid födseln och mängden stimulans under den tidiga barndomen påverkar hjärnans utveckling. Denna tidiga utveckling kan stöttas eller hämmas av den miljö som barnet växer upp i. Studier i bland annat Storbritannien visar att barn som möter en låg grad av stimulans i hemmen redan vid tre års ålder ligger upp till ett år efter barn från mer privilegierade hem.

Sett i detta perspektiv är det av stor vikt att välfärdssamhället satsar på att utveckla stödet till barn och ungdomar. En högkvalitativ förskola och skola kan som sagt kompensera barn från missgynnade bakgrunder.

Med dessa fakta i ryggen är det också lätt att se att den politiska debatten kring skolfrågor intimt hänger samman med andra frågor, t.ex. integration, välfärd, jämlikhet och arbetslöshet. Varje individ måste ta ställning till om vi i Sverige – som fortfarande är ett av världens mest jämlika länder – vill fortsätta skörda frukten av denna jämlikhets otaliga fördelar. Eller om vi vill fortsätta glida ner längs ojämlikhetens negativa spiral. Valet är vårt, det är bara vi som kan göra en skillnad.

Bild

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s