OECDs råd till svensk skola

Under tisdagen redovisade OECDs representant Andreas Schleicher resultatet från den snabbanalys, som med anledning av det rekordlåga svenska resultatet i den senaste Pisamätningen, gjorts på regeringens begäran (Aktuellt, SvD).

oecd

OECD har funnit flera områden som innebär utmaningar för svensk skola och Schleicher pekar bland annat på svensk skolas stora fokus på att skapa undervisningskvalitet genom att minska klasstorleken på våra skolor, något som enligt forskning inte har visat sig effektivt. Han menar att vi måste omprioritera och istället satsa på goda lärare och en god, kvalitativ undervisning. Lärares kompetens och undervisningens kvalitet som viktiga komponenter är även något som Hattie, Timperley och William hänvisar till i sin forskning.

Vidare menar Schleicher att lärare måste ha höga och positiva förväntningar på alla elever. Forskaren Annika Lilja, Göteborgs Universitet, förstärker detta med stöd i sin avhandling då hon konstaterar att lärarens uppdrag och ansvar är att alltid tro och förvänta sig det bästa av alla elever, oavsett bakgrund. Vidare måste även eleverna ha höga förväntningar på sig själva och också se sin roll och sin prestation som avgörande och viktig. Många elever skyller idag sina tillkortakommanden på brist på talang, lärare och utbildningsmaterial eller andra kringliggande faktorer och har en mycket liten medvetenhet om vikten av sin egen ansträngning. Elever i högpresterande länder anger just de egna ansträngningarna, med lärarens stöd, som anledning till sina goda resultat, säger Schleicher.

Lilja menar att debatten idag är för snäv då den fokuserar på det mätbara: lärares ämneskunskaper och framgångsrika metoder. Hon menar att läraren många gånger står sig slätt om det relationella perspektivet lyser med sin frånvaro i undervisningen.

1452761_annika_lilja_a

Bättre ordning i klassrummet är också en parameter som belyses i rapporten och OECD slår fast att det inte handlar om mer pengar utan snarare en högre, positiv autktoritet hos lärarna ute i klassrummen, något som önskas och efterfrågas bland både elever och lärare.

I dagens skola har lärare inte längre det tidigare självklara mandatet som innan många gånger kom med lärarrollen. Idag måste lärare förtjäna elevernas respekt- något som görs genom förtroendefulla relationer. Liljas studie kring vikten av en god grundläggande relation mellan lärare och elever lyfter fram fyra avgörande aspekter:

  1. Att läraren bryr sig om och ser sina elever- att det finns ett engagemang i eleven bortom kunskapskrav och förmågor.
  2. Att läraren lyssnar på eleverna- att läraren tar del av det som rör sig i deras tankar och erfarenheter, både gällande skola och fritid.
  3. Att läraren sätter tydliga gränser- att det går att lita på läraren.
  4. Att läraren klarar av att ta emot ett medvetet motstånd från elevens sida.

Ytterligare en gång har experter och forskare visat på de kvaliteter framgångsrik skola och undervisning innebär och kräver- frågan är nu hur kunskapen kommer att användas?

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Språkutveckling, undervisning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s