Läslyftet- en nödvändig nationell satsning

Med utgångspunkt i de nationella och internationella resultat och undersökningar som visat på svenska elevers försämrade språk-, läs- och skrivförmåga har regeringen bestlutat att ge Skolverket i uppdrag att genomföra ett Läslyft. Läslyftet syftar till att ge lärare ytterligare kompetens gällande vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder för språk-, läs- och skrivutveckling. Fortbildningens ska fokusera på olika lässtrategier som stödjer dels elevens tidiga och dels den mer komplexa och språkligt mer avancerade läsförståelsen och läsfärdigheten. Satsningen ska genomföras från 2014-2017.

Insatser från regeringens och Skolverkets håll har under en längre tid varit efterfrågade av huvudmän, skolor och lärare runt om i Sverige. Att med stöd av fortbildning och handledning få möjlighet att utveckla lärarkompetensen kring läsning, läsförståelse och läsförståelsestrategier för att nå en ökad undervisningskvalité ses som en stor möjlighet och tillgång i skolvärlden.

Målgrupp för insatserna är i första hand svensklärare i den obligatoriska skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolans första år men kan även omfatta lärare i förskoleklass.  Elevers läs- och skrivförmåga, och då mer specifikt läsförmåga och läsförståelse, har en avgörande betydelse i alla ämnen, framförallt i matematik, so- och no-ämnen. Ju svårare ord och begrepp ett ämne innebär, desto mer kräver ämnet av elevernas kunskaper om olika läsförståelsestrategier och hur dessa kan användas för bearbetning av olika texttyper. En text, oavsett ämne, som innehåller ca 5-10% för eleven svåra ord, är redan där nästintill omöjlig för eleven att bearbeta och lära av (Lundberg). Elevers förmåga till förståelse av och möjlighet att bearbeta texter är en utmaning för alla lärare varför det borde vara självklart att alla lärare, i alla ämnen, borde omfattas av satsningen. Förhoppningsvis kommer huvudmän att prioritera ett brett deltagande.

????????

Skolverket har i uppdrag att utveckla ett omfattande stödmaterial utformat för att ge lärare ökade kunskaper om användbara, effektiva metoder för att möta olika elevers behov, såväl elever som riskerar att få eller redan har svårigheter med sin läs- och skrivutveckling som elever som behöver utmaningar för att utvecklas vidare. Inom Läslyftet finns flera stora utmaningar, dels att öka och utveckla lärares kompetens kring olika läsförståelsestrategier och hur dessa kan modellas, och ännu viktigare, att lyfta och fånga upp all den kompetens som redan idag finns på våra skolor kring läsförståelsedidaktik och pedagogik. Läslyftet måste gynna alla elevers språkutveckling, men även alla lärares kompetensutveckling. Precis som eleverna, har lärarna ute på skolorna olika behov. En del har behov av ”särskilt stöd” medan andra behöver utmaningar för att utvecklas vidare. Oavsett är alla viktiga och har en avgörande roll för elevernas kunskapsutveckling. Alla lärare behöver lyftas och få insikt om, inte bara att de arbetar läs- och skrivutvecklande, utan också hur de gör och vilka olika strategier och verktyg de har i sin verktygslåda för att anpassa detta till de olika grupper och individer de möter.

I många sammanhang diskuteras vikten av att ha ett 1-16års perspektiv på barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Att svenska skolor ägnar mindre tid per vecka åt läsning är ett faktum- hur ser då detta ut i våra förskolor? Många förskolor vittnar om att tiden som läggs på högläsning, utifrån olika syften, är mycket liten och många gånger icke existerande med anledning av bl a organisation, personaltäthet och kunskap om vikten av högläsning och textförståelsestrategier.

Skolverket har även fått till uppgift att inom Läslyftssatsningen ta fram stödmaterial med fokus att stötta förskolans roll, med särskilt fokus på att utveckla barnets intresse för texter, bilder och skriftspråk. För att dra det ett steg längre vore ett för skola och förskola gemensamt deltagande i ett Läslyft där möjlighet till didaktiska och pedagogiska samtal kring språk-, läs- och skrivutveckling, och än mer specifikt läs- och textförståelse, en stor möjlighet att stärka det gemensamma arbetet med språk-, läs- och skrivstrategier i ett 1-16 års perspektiv. Det skulle innebära en systematisk kvalitetssäkring av våra barns och elevers förmågor och färdigheter.

I den nya skollagen skrivs skolbibliotekariens pedagogiska roll fram och ett ytterligare ljus bör falla på denna för skolan, och framförallt elevernas litteratur- och läsförståelsekompetens, så viktiga resurs. Skolverkets stödmaterial ska även fokusera på arbetet med läs- och skrivutveckling ur ett skolbibliotekarieperspektiv. Att genomföra ett Läslyft utan skolbibliotekarier som självklara deltagare vore en stor miss. Lärarens och skolbibliotekariens kompetenser måste få verka i synergi för att ge största möjliga effekt på elevernas språkliga utveckling- även detta något som måste prioriteras i kommunernas arbete med Läslyftet.

Läslyftet innebär möjlighet till ett inspirerande och motiverande språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete och en systematisk kvalitetssäkring på flera plan. Nu tar vi oss an utmaningen!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Högläsning, Lgr11, Skolverket, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s