Högläsande föräldrar & vuxna- viktigt på riktigt!

”Vi föräldrar måste ta täten och visa att läsning är viktigt!”
André Pops

Allt färre föräldrar läser regelbundet för sina barn. Mellan 2003 och 2012 sjönk siffran från 74% till 35%. Samtidigt sjunker antalet utlånade barn- och ungdomsböcker på våra bibliotek. Detta sammantaget riskerar påverka barns språk-, läs- och skrivutveckling negativt. Genom forskning vet man att ca 80% av barns ordförråd kommer från böcker (Lindén & Salo, 2011), och forskare har även sett att ordförrådet är en av de viktigaste faktorerna för att nå skolframgång (Lundberg, 2007). Det är med andra ord mycket viktigt att barn redan från tidig ålder blir lästa för, och att de får många chanser till möten med böcker och sagor för att stärka sitt språk.

Hela 20% av de svenska eleverna lämnar grundskolan utan en läsförmåga tillräcklig för att läsa en dagstidning med behållning. En bristande språk-, läs- och skrivförmåga innebär att dessa elever redan vid 16 års ålder har en kraftigt begränsad möjlighet till delaktighet i det demokratiska samhället. En god språklig förmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle.

Barn älskar att höra vuxnas röster. Att i vår intensiva vardag stanna upp och ta sig tid att högläsa skapar stunder av långsamhet, möjlighet att stanna upp för samtal och reflektion samt en närhet och trygghet. Högläsningen stöttar inte bara språkutvecklingen utan också  barnets självbild.

Att som förälder läsa, både för sitt barn och för sig själv, har en stor påverkan på barns syn på läsning och på sig själva som läsande individer.

Lsandepappa

Extra viktiga har männens och pappornas läsvanor visat sig vara. SCB:s kurva visar att andelen män som läser en bok varje vecka minskar med flera procent varje år. Samtidigt ser vi i de internationella undersökningarna att pojkars läsförståelse är den som försämrats mest.

”Tjena alla pappor, farsor, snubbar och gubbar. Läs! Läs vad ni vill så länge ni i alla fall läser något!”
Kåkå Olsen, Litteraturmagazinet

Skillnaden mellan talspråk och skriftspråk är stor. Texten i en bok innehåller ett annat språk och ordval än vårt vardagsprat varför det är viktigt att låta barnen ta del av högläst litteratur långt upp i skolåldern. Alla texter går att högläsa; skönlitterära böcker, faktaböcker, matteboken och historiatexten- och alla är de lika viktiga att läsa högt ur. Högläsningen ger tillgång till helt nya textvärldar, texten delas med andra och får ett annat liv.

”Varje text utbildar oss i att läsa och får oss att förstå hur att läsa.”
Ann- Mari Körling

Idag står vi inför ett vägskäl där vuxna måste ta ställning för barnens rätt till ett utvecklat språk i ett samhälle där läsandets och skrivandets konkurrenter är många och starka. I samhället syns stora brister i barns språk-, läs- och skrivutveckling som härleds till barnens socioekonomiska bakgrund, men lika viktiga att reflektera över är de brister som orsakas av ett samhälle där alla vuxna förväntas göra karriär. Umgängestiden med barnen minskar, vilket får stora konsekvenser för deras välmående samt språk-och kunskapsutveckling. Utmaningen är att hitta stunden för läsning och trygghetsskapande; på bussen, i soffan, vid läggdags, på toaletten…ja, när som helst var som helst som fungerar för er. Vi hoppas att ni tar den!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, modersmål, Språkutveckling, Textförståelse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s